SEB: Nordic Outlook: Världen går mot bättre ekonomiska tider - Ökande obalansrisker för överstimulerad svensk ekonomi

Sencykliska tillväxtkrafter lyfter global tillväxt som hamnar över det historiska genomsnittet under hela prognosperioden 2017-2019. Men prognoserna går en komplex balansgång mellan dra­ma­ti­ska politiska skeenden och klassiska konjunkturfrågor som tillväxtens uthållighet, resursläge och in­flations­kraf­ter. Det är budskapet från SEB:s ekono­mer i nya Nordic Outlook. Statistiken under 2017 har gett förnyat stöd till en hög BNP-prog­nos för Sveri­ge. Över­hettningsriskerna tilltar och Riksbanken höjer räntan två gånger 2018 och tre gånger 2019 till 0,75 procent.    

Aktiviteten har, trots mörka politiska orosmoln, överraskat positivt i flertalet ekonomier; t ex i Kina, Japan, eurozo­nen och Norden-Bal­tikum. Drivkrafterna är allt starkare arbetsmarknader, stigan­de resurs­ut­nyttjande, ökad handel samt högre tillgångspriser. Förutom ökade geopolitiska risker finns också stora samhälls­utmaningar i form av eko­no­misk ojämlikhet, åldrande befolkningar och sektorsvisa jobbförluster p g a digitalisering och automati­sering. BNP-tillväx­ten i OECD-området blir i år och 2018 2,1 procent och dämpas sedan till 1,9 procent 2019.

Centralbanker möter minskade deflations- och recessionsrisker. Det finns skäl för en fortsatt expansiv pen­ning­po­li­t­ik men det blir att svårare att argumentera för dess mer extrema former. Sedan 2008 har centralban­ker skapat ett överskott på pengar på ca 15 000 miljarder dollar, motsvarande 20 procent av globalt börsvär­de, som ökar till ca 16 000 miljarder dollar i slutet av 2018. Därför får penningpolitiken under prognospe­rio­den en fortsatt expan­siv inriktning men med steg mot fortsatt normalisering (Fed), neddragning/avveck­ling av obligationsköp (ECB, Riksbank) och gradvis höjda styrräntor (Fed, ECB, Riksbank, Norges Bank, Bank og England). Phillips­kurvan - som visar sambandet mellan arbetslöshet och inflation/lönetillväxt - är ifrågasatt som po­licyan­kare och kommunikativt verktyg för cen­tralbanker men studier av IMF och BIS, och våra egna skattningar, landar i slutsatsen att sam­bandet kvarstår om än försvagat. Inflationen blir därför svagt stigande 2017-2019 med fort­sat­ta utmaningar att nå inflationsmål. Kombinationen av förbättrade tillväxtutsikter och expansiv penningpolitik ger fortsatt stöd till börserna.  

USA:s arbetsmarknad uppväger Trumps utrikesretorik och lynnighet
Politisk turbulens kring Trump-administrationen påverkar inte - som väntat - ekonomin nämnvärt och skattesänk­ningar­na uteblir 2017. BNP-tillväxten blir 2,2 procent 2017 och 2,4 procent 2018 för att sedan sjunka till 2,0 pro­cent 2019 p g a stigande räntor och tilltagande flaskhalssymptom. Skuldtaket höjs i höst men Vita huset får fort­­satt svårt att driva igenom sitt politiska program. Arbetsmarknaden är stark med en jobbtillväxt som är mer än dub­belt så snabb för vad som krävs för att hålla jämna steg med befolkningstillväxten. Arbetslösheten faller till under 4 procent och löne­­tillväxten rör sig långsamt upp mot 3,5 procent i slutet av prognosperioden.

Fed höjer styrräntan ytterligare en gång i år, tre gånger under 2018 och ytterligare en gång 2019 till 2,50 procent, en nivå som ligger under vad Fed i dag anser som normal (ca 3 procent). Den penningpolitiska portföljen avvecklas gradvis under en fyraårsperiod och innebär en försiktig monetär åtstramning. Detta ger stöd för en starkare dollar men i takt med att andra centralbanker börjar följa Fed tappar dollarn i styrka bl a mot euron; i slutet av 2019 lig­ger EUR/USD på 1,25. En svag dollar är bra för flera skuldtyngda tillväxtekonomier.

Växande förhoppningar om nytändning för EU- och eurointegration
Eurozonens tillväxt har varit det tydligaste utropstecknet hittills under 2017 och uppgången blir alltmer bredbase­rad sektorsvis och geografiskt. BNP-tilllväxten blir något över 2 procent 2017 och 2018 för att mattas marginellt 2019. Arbetslösheten faller med ca 1 procentenhet till drygt 8 procent 2019 vilket är nära jämviktsnivå. En trolig Merkel/CDU-seger i tyska valet i september befäster bilden av en betydligt stabilare politisk situation än vad som befarades i början på supervalåret 2017, även om italienska valet våren 2018 fortfarande tillför en del osäkerhet. Framöver skiftar dock fokus från nationella val till en intensiv agenda för förändringar av EU- och eurosamar­betet. Ett förnyat tysk-franskt ledarskap tar sikte på EU-valet 2019 med ambition om att sjösatta ett flerhastig­hetssamarbete från 2025. Uppblossade spänningar kopplade till alltför höga federalistiska ambitioner, t ex mellan Danmark/Sverige och kärnländerna, i kombination med besvikelser avseende franska strukturreformer utgör risker.  

En förbättrad budgetsituation p g a saneringsprogram, tillväxt och låga räntor möjliggör en svagt expansiv finans­po­litik. Om dessutom eurozonen ökar integrationen och tar steg mot en finanspolitisk union med Tyskland som "garant" minskar pressen på ECB att hålla minusränta och stödköpa obligationer. Under hösten tar ECB beslut om att minska de månatliga köpen från 60 till 40 miljarder euro första halvåret 2018. Därefter avslutas programmet och inlåningsräntan höjs från -0,40 till -0,25 procent. Under 2019 höjs refiräntan från 0,00 till 0,50 procent.  

Brexitprocessen fortsätter att omgärdas med stora frågetecken. Hushållens pressas av urholkad köpkraft        p g a inflation som stigit när pundet tappat i värde. Osäkerheten halverar tillväxten 2018 till ca 1 procent jämfört med 2017 bl a på grund av svagare investeringar. Under hösten måste London och Bryssel enas om rättig­heter för medborgare och hur mycket London ska betala för att lämna EU. Inrikespolitiskt finns möjlighet för ännu ett nyval.

EM-ekonomierna växlar upp efter avmattningsperiod
Kurvorna pekar uppåt för tillväxtekonomierna (som står för ca 60 procent av världsekonomin i PPP-termer) och BNP-växlar totalt upp från 4,3 procenti 2016 till runt 5,0 procent 2017-2019. Peking orkestrerar nu en delvis kre­ditstyrd inbromsning med målsättningen att en stabil ekonomi ska under­lätta den politiska successions­ordningen. Kinas BNP-tillväxt blir 6,8 procent i år, klart över målet på ca 6,5 pro­cent, men faller till 6,4 respektive 6,1 pro­cent 2018 och 2019. Inflationen väntas ligga under det informella inflations­må­let på 3 procent. Yuanen stärks under prognosperioden från 6,70 till 6,40 mot dollarn i slutet av 2019. Den indiska tillväxten accelererar mot nivåer nära 8 procent när vissa reformer genomförs. Ryssland och Brasilien är på väg ur sina recessioner men BNP-till­växten stannar runt 2 procent de närmaste åren p g a brist på reformer och brasiliansk politisk instabilitet. Vår prognos för tillväxtekonomierna baseras på ett oljepris (Brent) på 55-60 dollar per fat med tydlig nedåtrisk.

Positiva tillväxtsignaler från nordiska och baltiska ekonomier
Uppsvinget i världsekonomin, inte minst i Europa, bidrar till nya tillväxtförbättringar i Norden och Baltikum. Den fin­ska ekonomin växer med 2-2,5 procent per år 2017-2019 och får extra hjälp av mer stabila utsikter för Ryss­land. I Danmark blir hushållens konsumtion en allt viktigare tillväxtmotor när tidigare strama förhållanden på kreditmark­na­den lättas; BNP växer med 2-2,5 procent per år 2017-2019. Även i Norge blir bilden mer positiv; oljesektorns in­ve­steringar återhämtar sig och framtidsförväntningarna är positiva. BNP ökar med 1,5-2,0 procent per år. I Est­land lyfter exporten tillväxten till höga 3,6 procent i år för att därefter bromsa in något när inflationen dämpar pri­vat konsumtion. Lettlands höga BNP-tillväxt bygger flaskhalsproblem på sikt och stigande lönetryck; tillväxten backar tillbaka från 4,1 procent i år till 3,1 procent 2019. Förutom exporten är investeringar en viktig drivkraft i Li­tauen; arbetskraften minskar. Tillväxten bromsar in från 3,7 procent i år till ca 3 procent 2019.

Sverige i full fart men bristande policysamordning ökar riskerna rejält
En bredbaserad svensk tillväxt får bränsle från procyklisk finanspolitik, en extrem penningpoli­tik och svag krona. Vi räk­nar med att BNP växer med 3,2 procent i år, 2,8 procent 2018 och 2,4 procent 2019. Bostadsinvesteringar är fort­satt viktigaste drivkraften medan privat konsumtion utvecklas lugnare och nya mätmetoder gör att offentlig kon­­sumtionsvolym stagnerar trots rekordhög jobbtillväxt. Allt allvarligare rekryteringsproblem, framför allt inom bygg­branschen och den offentliga sektorn, hämmar tillväxten under senare delen av prognosperioden.Trots snabbt ökande arbetsutbud väntas arbetslösheten falla till under 6 procent 2018. Löne­till­väx­ten lyfter till 3,5 procent  2019. Ett oväntad starkt arbetsutbud  möjliggör en längre period med tillväxt över trend och skapar statsfinansiellt bud­get­ut­rym­me för nya satsningar. Men tecknen på en obalanserad bopris- och skuld­utveckling är tydliga.

Regeringen hårdsatsar för en valvinst 2018 i ett förvirrat inrikespolitiskt landskap. Regeringens höstbudget väntas innehålla 30 miljarder i reformer/stimulanser. Uteblivna skattehöjningar innebär en mer expansiv och procyklisk finanspolitik. Ändå faller offentlig skuld­sättning till strax över 35 procent av BNP under 2019, d v s i linje med "skuldankaret". Ett budget­över­skott på ca 1 procent av BNP per år 2017-2019 samt Riksbankens återbetalning till Riksgälden driver ned skulden. Ett minskat obligationsutbud pressar ned svenska långräntor.

Även om inflationen stiger något nås inte målet 2 procent fullt ut trots högkonjunktur. Allt stramare resurs­läge och normalisering i omvärlden gör ändå att Riksban­­ken höjer räntan i april 2018 och sedan genomför ytter­ligare fyra räntehöjningar under 2018-2019 till 0,75 procent. Att penningpolitiken är extremt ex­pansiv i en stark konjunktur ökar riskerna för stora ekonomiska bakslag på sikt p g a uppdrivna hus­hållskulder och bopriser.  

Kronan är i dag 5 procent undervärderad mot euron och dollarn. När Riksbanken höjningar närmar sig stärks kronan. EUR/SEK handlas till 9,35 i slutet av 2017 och till 9,00 i slutet av 2018. I en miljö med stark euro på den globala scenen rekylerar EUR/SEK uppåt till 9,20 under 2019. Efter en rekyl i höst förväntas USD/SEK handlas till 8,20 i slutet av 2017 men faller sedan till 7,50 respektive 7,35 i slu­tet av 2018 och 2019. Den negativa effekten på exportföretagen mildras av starkare global konjunktur.     

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes är prognos från NO maj 2017)

SEB är en ledande nordisk finansiell koncern. Vi tror starkt på att entreprenöriellt tänkande och innovativa företag behövs för att skapa en bättre värld, och med ett långsiktigt perspektiv stöttar vi våra kunder i både med- och motgång. I Sverige och i de baltiska länderna erbjuder vi ett stort spann av finansiella tjänster och rådgivning. I Danmark, Finland, Norge och Tyskland är vi inriktade på företagsaffären och investment banking utifrån ett fullservicekoncept till företag och institutioner. Vår internationella prägel återspeglas i ett 20-tal kontor världen över med cirka 15 000 medarbetare. Den 30 juni 2017 uppgick koncernens balansomslutning till 2 777 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 835 miljarder kronor. Läs mer om SEB på http://www.sebgroup.com/sv.