SEB - Eastern European Outlook: Fortsatt gradvis återhämtning i Östeuropa trots geopolitisk oro. Ryssland nära stagnation i år - Baltikum sårbart

Den gradvisa ekonomiska återhämtningen fortsätter i stora delar av Östeuropa trots att tillväxtutsikterna i Ryssland och Ukraina försämrats ytterligare som följd av den rysk-ukrainska konflikten. Detta skriver SEB i en ny utgåva av Eastern European Outlook.

Enskilda länders direkta handelskoppling till konfliktländerna är relativt liten, med undantag för baltstaterna. Fortsatt konjunkturuppgång i Tyskland och Västeuropa kompenserar delvis för exportbortfall från svag rysk efterfrågan. Dessutom finns goda förutsättningar för växande privat konsumtion. Men tillväxtprognoserna för Östeuropa 2014-2015 skrivs generellt ned och risken för kortsiktiga bakslag i enskilda länder har ökat på grund av den geopolitiska oron. Prognoserna bygger på de centrala antagandena att den rysk-ukrainska konflikten inte eskalerar militärt, att inte mer omfattande handelssanktioner införs och att inga allvarliga störningar sker i ryska energileveranser till Europa.

"Såväl västmakterna som Ryssland drar sig nog i det längsta för att starta ett handelskrig. Eurozonens begynnande återhämtning är ännu underliggande bräcklig och det finns ett betydande ömsesidigt beroende av den ryska naturgasen" säger Mikael Johansson, chef för Östeuropa-analysen på SEB och chefredaktör för Eastern European Outlook.

De flesta ekonomier i Östeuropa - med notabla undantag för Ryssland och Ukraina - inledde under andra halvåret 2013 en uppgång. Förbättringen har varit tydligast i den centrala regionen som fått stöd av främst ökad tillväxt i Tyskland och stabilisering av eurozonens ekonomi och banksystem. Återhämtningen fortsätter i gradvis takt och blir mer bredbaserad. På kort sikt förblir exporten central drivkraft även om trög rysk utveckling ger viss motvind. Inhemsk efterfrågan tar successivt över som huvudmotor i många länder. Fortsatt låga räntor samt lättnader i finanspolitik ger stöd. Privat konsumtion får näring av god reallönetillväxt, delvis via låg inflation i spåren av kvarhängande lediga resurser (dock små i Ryssland) och liten ökning av råvarupriser; oljepriset sjunker något. Investeringar växer, men någon större uppgång är ej att vänta då industrins kapacitetsutnyttjande är måttligt och ännu relativt strama kreditvillkor i spåren av eurozonens kris tinar upp långsamt. Även den geopolitiska oron hämmar investeringsviljan i vissa länder.

SEB sänker BNP-prognoserna (jämfört med bedömningarna i Nordic Outlook, februari 2014) för de sex länder som Eastern European Outlook täcker: kraftigt för Ryssland, Ukraina och Estland, måttligt för Lettland och något för Polen och Litauen.  

• Rysslands BNP ökar med beskedliga 1,0 procent 2014 och 1,8 procent 2015; väl under potentiell tillväxt på 2-3 procent. Tillväxten hämmas på kort sikt av rubel- och börsfallet och på längre sikt av svagare investeringar. Rubeln sjunker ytterligare något mot USD men stabiliseras över tiden mot USD/EUR-korgen. "Ukraina-konflikten förvärrar det redan svaga ekonomiska läget som i hög grad orsakats av strukturella problem. Behovet av reformer accentueras ytterligare. En av få ljuspunkter för tillväxten det närmaste året är relativt stabila oljepriser" konstaterar Andreas Johnson, ansvarig för SEB:s Ryssland- och Ukraina-prognoser.
• Ukraina är i akut betalningsbalanskris som undanröjs med stort stödlån från EU/IMF. Deprecieringen av hryvnian, som fortsätter, pressar på kort sikt banksystem och hushåll men ger över tiden stöd åt en försiktig återhämning. BNP faller med 4 procent i år och ökar med 2 procent 2015.
• Polen uppvisar god motståndskraft mot rysk-ukrainska konflikten. Obalanserna har minskat avsevärt senaste åren och är i dag små. Inhemsk efterfrågan reser sig och låg inflation gör att en första räntehöjning dröjer till början av 2015. BNP ökar med 2,7 respektive 3,4 procent 2014-2015.
• Estlands starkt exportberoende ekonomi pressas inte bara av lägre rysk tillväxt utan även av trög finsk utveckling och sjunkande offentliga investeringar även i år. Återhämtning påbörjas först 2015; BNP ökar med 0,5 procent 2014 och 2,5 procent 2015.
• Lettlands ekonomi tappar viss fart efter flera stabila och relativt starka tillväxtår - snabbast i EU. Export, transithandel, turism och investeringar hämmas av rysk svaghet och osäkerhet. Starka realinkomster ger fortsatt stöd åt hushållens konsumtion och arbetslösheten sjunker ytterligare något. BNP växer med 2,9 procent 2014 och 3,4 procent 2015.
• I Litauen är det bäddat för en återhämtning i inhemsk efterfrågan som startar något senare än i övriga Baltikum; det gör att BNP ökar med 3,0 respektive 4,0 procent 2014-2015. Växande inkomster, lägre arbetslöshet och begynnande uppgång på bomarknaden stärker konsumtionen när exporten kyls ned av svag rysk efterfrågan och försämrad konkurrenskraft när lönerna växer snabbare än produktiviteten. Likväl blir inflationsuppgången liten de närmaste åren. Sannolikheten är mycket hög att Litauen i vår kvalar in för euro-anslutning 2015, enligt plan.