2012-08-28 10:00

SEB: Nordic Outlook: Ökade monetära insatser minskar nedåtrisker

Den senaste tiden har de globala tillväxtutsikterna försämrats med avmattningstendenser som är mer synkroniserade än under 2010 och 2011. Även tillväxtekonomier som till exempel Kina har växlat ned. Osäkerhet kring euron och amerikansk finanspolitik tynger tillväxten under hösten. Den globala tillväxten är inte självgående utan starkt beroende av fortsatt monetär stimulans. Att världsekonomin saknar lyftkraft tvingar centralbankerna till alltmer drastiska stimulansåtgärder. Federal Reserve väntas t ex leverera ett nytt kvantitativt stimulansprogram i höst samtidigt som Europeiska centralbanken (ECB) har signalerat beredskap för utökade insatser för att rädda euron och testar därigenom gränserna för sitt mandat. Vi räknar bland annat med att ECB stödköper statspapper efter acceptans från Spanien och Italien. Vidare antar vi att spanska staten ansöker om finansiellt stöd och att Grekland får en ny skuldnedskrivning. 

Att världens centralbanker testar ny terräng när det gäller okonventionell penningpolitik garanterar bland annat  historiskt låga räntor under hela prognosperioden. Detta mildrar effekterna av pågående skuldanpassningar och skapar politiskt manöverutrymme för sanerings- och strukturpolitik.  En företagssektor med starka balansräkningar stimuleras också till ökade investeringar. Tillväxten de närmaste åren förblir syrefattig, men riskerna för en djup recession har minskat. USA:s ekonomi hämmas 2013 av hög arbetslöshet, statsfinansiella åtstramningar och starkare dollar. Nedåtriskerna har dock minskat även här och vi ser stabilare tillväxtutsikter tack vare bottenkänning på bostadsmarknaden och hushållsskulder som närmar sig en ny jämviktsnivå. För 2014 räknar vi därför med en tydligare återhämtning i USA. BNP för OECD-området växer med 1,4 procent 2012, 1,7 procent 2013 och 2,1 procent 2014. OECD-inflationen blir stabilt låg på mellan 1 och 2 procent.  Tillväxtekonomierna är på väg in i en lugnare expansionsfas. En överraskande snabb nedgång i inflationen ger dock utrymme för ekonomisk-politisk stimulans som bidrar till att tillväxten långsamt vänder uppåt.

Recessionen i Euro-zonen biter sig fast i höst och BNP växer med svaga 0,2 procent 2013. År 2014 räknar vi med att BNP-tillväxten ökar med 0,9 procent när effekterna av åtstramningspolitiken i Sydeuropa mildras. Den djupa nedgången i Sydeuropa gör nu att också Tyskland visar tydliga tecken på inbromsning. En svagare euro - EUR/USD väntas röra sig mot 1,15 - bidrar dock till att den tyska ekonomin undviker recession. De direkta tillväxteffekterna av euroförsvagningen för Sydeuropa är små eftersom merparten av handeln sker med  andra euroländer. Arbetslösheten fortsätter att stiga i Euro-zonen till 11,9 procent nästa år, vilket skapar grogrund för politisk och social oro.

ECB:s okonventionella stimulansåtgärder skapar andrum och ökat handlingsutrymme för den politiska processen. Utmaningarna är dock mycket stora. Euroländernas ledare ska fatta flera kontroversiella beslut det närmaste halvåret kring den "färdplan mot den verkliga EMU" som rör eurosamarbetets framtid. Förhandlingarna väntas bli svåra i rådande besvärliga ekonomiska miljö och därtill inbegripa konstitutionella ställningstaganden på både EU-nivå och nationell nivå. Eurons framtid är beroende av medborgarnas stöd för stora förändringar i Europas ekonomiska, finansiella, politiska och demokratiska strukturer. I detta ingår också accepterande av nya "utjämnings-buffertsystem", som kollektivt fördelar risker och finansiella resurser mellan "Nord" och "Syd" och utökar det solidariska betalningsansvaret mellan euroländerna. Risken är i dagsläget överhängande att nya EMU inte kommer i mål. 

Sverige visar motståndkraft, men lågkonjunkturen består också 2013. BNP väntas växa med 1,3 procent i år, 1,5  procent 2013 och med 2,5 procent 2014.  Vår geografiska placering i ett aktivitetsmässigt starkare Nordeuropa ger draghjälp, men industrin växlar ned på grund av svag omvärld och en krona som nu etablerar sig på en stark men värderingsmässigt rimlig nivå. Hushållen kan räkna med stigande reallöner tack vare  låg inflation och visst stöd från finanspolitiken. Konsumtionen hämmas dock av en försvagning på arbetsmarknaden och arbetslösheten "fastnar" på runt 8 procent 2013-2014. Tillväxtriskerna kopplade till husmarknaden har minskat något, men priserna väntas ändå gå ned totalt 10 procent från toppen.

Sverige går mot en bättre ekonomisk politisk mix.  Både finans- och penningpolitik blir mer expansiv. Riksbankens strategi är dock ganska stram relativt omvärlden, vilket leder till en starkare valuta. Därmed står politiken också i bättre samklang med omvärldens krav på att länder med goda statsfinanser och överskott i utrikeshandeln ska bidra till minskande obalanser. Regeringens höstbudget för 2013 kommer att innehålla en stimulansdos motsvarande 25 miljarder kronor med fokus på forskning, infrastruktur och bolagsskatter. För 2014 räknar vi med en nivåhöjning av stimulansdosen på ytterligare 25 miljarder kronor (betydligt mer än vad som hittills annonserats) med tonvikt på skattesänkningar för hushållen. Finanspolitiken bidrar således både konjunkturellt (efterfrågestimulans) och strukturellt (förbättrar långsiktig produktionsförmåga). Statens lånebehov blir ca 20 miljarder per år 2012 och 2013 men redan 2014 är den offentliga sektorns saldo i balans och statsskulden fortsätter ned till 31 procent av BNP 2014. Tillväxten får också - men i mindre utsträckning - stöd av att Riksbanken sänker räntan två gånger - september och december - till 1,00 procent. Beslutet underlättas av en inflation klart under målet och långsammare tillväxt för hushållens skuldstockar. Den reala styrräntan väntas vara svagt negativ (0,5 procent) under prognosperioden. Expansiv finanspolitik i kombination med stram penningpolitik (relativt omvärlden) innebär att kronan stärks till 8,00 mot slutet 2012. På längre sikt räknar vid med att EUR/SEK ligger runt 8,10. Valutainterventioner kan komma att övervägas om kronan stärks för mycket.

Norden som helhet fortsätter också att visa motståndskraft. Norsk ekonomi går sin egen väg med hjälp av stark privat konsumtion. Arbetslösheten ligger stabilt på låga 3 procent. Huspriserna fortsätter att stiga. Vår bedömning är dock att det finns fundamentala skäl för de höga priserna men de kan ändå komma att bli ett problem framöver. BNP-tillväxten i Norge blir 3,7 procent 2013 och 2,7 procent 2014. Norges Bank väntas börja höja räntan våren 2013 från dagens 1,50 procent och i slutet av 2014 ligger styrräntan på 3,25 procent. Den relativt omvärlden strama penningpolitiken gör att norska kronan stärks mot euron till 7,00 i slutet av 2014. I Danmark blir tillväxten låg, men finanspolitiken utgör en viktig positiv kraft. Privat konsumtion dämpas av en hög bruttoskuld och viss osäkerhet kring huspriserna. Arbetslösheten är på väg upp. Danmark åtnjuter internationellt förtroende och valutareserven har fortsatt att öka kraftigt och föranlett centralbanken att sätta en negativ inlåningsränta. BNP-tillväxten i Danmark blir 1,4 procent 2013 och 1,7 procent 2014. Finsk exportindustri kan dra nytta av en svagare euro, inte minst i relation till svenska kronan. Tillväxten mattas ändå under andra halvåret 2012. De offentliga finanserna förblir stabila, men arbetslösheten biter sig fast på runt 8 procent. BNP-tillväxten i Finland väntas bli 1,6 procent 2013 och 2,0 procent 2014.  

Den exportdrivna konjunkturnedgången i Baltikum dämpas av fortsatt hygglig inhemsk efterfrågan. BNP-tillväxten - som under det senaste året fallit tillbaka rejält i främst Estland  - återhämtar sig gradvis 2013 med stöd av växande privat konsumtion och investeringar. BNP-prognoserna för 2012 (Estland och Litauen även för 2013) är något uppjusterade jämfört med Nordic Outlook i maj. BNP-tillväxten 2013 och 2014 blir 3,0 respektive 4,9 procent i Estland, 4,0 respektive 4,5 procent i Lettland och 4,0 respektive 4,0 procent i Litauen. Det dröjer således till 2014 innan BNP-tillväxten når upp till potentiell takt på 4,0-4,5 procent. Det gör att den höga arbetslösheten krymper sakta. Inflationen förblir låg i Lettland och Litauen men relativt hög i Estland där impulser från löner, och på sikt även från penningmängd, är större. Lettland väntas klara kriterierna för eurointräde 2014.

  

   

    Nyckeltal: Internationell och svensk ekonomi

Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i % 2011 2012 2013 2014
USA 1,8 2,2 2,2 2,6
Euro-zonen 1,5 -0,4 0,2 0,9
Japan -0,7 2,7 1,5 1,5
OECD 1,8 1,4 1,7 2,1
Kina 9,3 7,8 8,0 8,2
Norden 2,4 1,7 1,9 2,2
Baltikum 6,2 3,1 3,8 4,4
Världen (PPP) 3,9 3,3 3,6 4,1
Svensk ekonomi. Årlig förändring i %
BNP, faktisk 3,9 1,3 1,5 2,5
BNP, dagkorrigerad 3,9 1,6 1,5 2,6
Arbetslöshet (%) (EU-definition) 7,5 7,5 7,8 7,9
KPI-inflation 3,0 1,1 0,8 1,4
Offentligt saldo (% av BNP) 0,1 -0,2 -0,3 -0,1
Reporänta (dec) 1,75 1,0 1,0 1,0
Växelkurs, EUR/SEK (dec) 8,91 8,0 8,10 8,10

För mer information kontakta

Robert Bergqvist 070-445 1404
Håkan Frisén 070-763 8067
Daniel Bergvall 08-763 8594
Mattias Bruér, 08-763 8506
Olle Holmgren 08-763 8079
Mikael Johansson 08-763 8093
Andreas Johnson 08-763 8032
Presskontakt
Elisabeth Lennhede, Press & PR
070-7639916
elisabeth.lennhede@seb.se
SEB är en ledande nordisk finansiell koncern. Som relationsbank erbjuder SEB i Sverige och de baltiska länderna rådgivning och ett brett utbud av andra finansiella tjänster. I Danmark, Finland, Norge, och Tyskland har verksamheten en stark inriktning på företagsaffären och investment banking utifrån ett fullservicekoncept till företagskunder och institutioner. Verksamhetens internationella prägel återspeglas i att SEB finns representerad i ett 20-tal länder runt om i världen. Den 30 juni 2012 uppgick koncernens balansomslutning till 2 373 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 261 miljarder kronor. Koncernen har cirka 17 000 anställda. Läs mer om SEB på www.sebgroup.se.