En i många stycken krisutmattad värld vill - men kan inte - springa ifrån gamla skuldsynder. Tillväxt- och kon-kurrenskraftsproblem hämmar och framtiden för euron är fortsatt osäker. Läget har ändå stabiliserats något jämfört med senhösten 2011. Riskbilden kring vårt globala lågkonjunkturscenario är i dag mer symmetrisk och steg har tagits bort från recessionens rand tack vare historiskt kraftfulla centralbanksinsatser. SEB:s globala tillväxtprognos har justerats upp något men arbetslösheten förblir besvärande hög i många länder. BNP för OECD-området växer med 1,4 procent i år och 1,9 procent 2013. Den stora mängden lediga resurser pressar inflationen nedåt. Det ger hushållen viss ökad köpkraft och gör att det historiska lågränteläget kan bestå 2012-2013. Inflationsförväntningarna är stabila. Inflationsriskerna är främst kopplade till förändringar i indirekta skatter och störningar i livsmedels- och råvaruproduktion (t ex Mellanöstern).
Europeiska centralbanken ECB:s chef Draghi har under sina första 100 dagar rivstartat genom två räntesänkningar och billiga treårslån till banksystemet. ECB har därmed tillsammans med andra centralbankers likviditetsstödjande åtgärder sannolikt lyckats med uppgiften, där de politiska systemen gåt bet, att bygga de "brandväggar" som krävs för att stoppa den under hösten annalkande kreditkontraktionen och förhindra negativa spridningseffekter mellan de finansiella och ekonomiska systemen i olika länder. En bieffekt som dock bör uppmärksammas är den förhöjda koncentrationen av kreditrisk som uppkommer i enskilda euroländer.
Den ekonomiska politikens svåra uppgift är att hitta den optimala bana för sparande, satsningar och regleringar som skapar förtroende och ger stabilitet och som förhindrar en simultan skuldkonsolidering i statlig och privat sek-tor (hushåll och banker). Kraven ökar samtidigt på internationell samordning. Ökad flexibilitet och koordinering av olika länders finanspolitiska konsolideringsprogram minskar risken för synkroniserat tillväxttapp men ökar istället omvärldstrycket på länder som besitter manöverutrymme att satsa mer offensivt, t ex Tyskland och Sverige.
Euro-zonen kan inte undgå en recession 2012. Värst drabbas Grekland, Spanien och Portugal medan Tyskland tillväxtmässigt hamnar strax ovanför nollstrecket. Arbetslösheten stiger och pressar lönerna som ett led i att återställa konkurrenskraften. Risken ökar för tilltagade migration liknande den i t ex Lettland, där befolkningen minskade med 10 procent på bara ett par år. Trycket växer mot Tyskland att stötta systemet genom starkare inhemska tillväxtstimulanser samt ytterligare garantier och finansiella resurser. Frågan är om de politiska systemen i Europa besitter nödvändig beslutskraft och uthållighet för att kunna föra eurosamarbetet och dess institutioner mot ökad samordning, övervakning och överstatlighet. I dagsläget minskar stödet för EU i många länder.
Som välkomna motvikter till europroblemen står USA och Kina. En överraskande snabb stabilisering av USA-konjunkturen - trots en fortsatt svag på bostad- och arbetsmarknad och en politisk miljö med uppenbara låsningar - ger stöd till aktiemarknaden och bidrar till att förbättra konsumenters och företags framtidstro. Positivt stöd till världsekonomin kommer även från Kina. Ekonomin väntas mjuklanda och det nya ledarskapet ser ut att vilja ta ansvar för de globala obalanserna. Tillväxtskillnaden mellan USA och Europa blir 2012 den högsta på två decennier, vilket medverkar till att bl a EUR/USD pressas ned mot 1,20 i slutet av 2013.
Kraften gick ur svensk ekonomi under slutet av 2011. BNP-tillväxten 2012 stannar på 0,5 procent (0,2-procentenheter lägre än i novemberprognosen) och 1,7 procent 2013. Arbetslösheten stiger ca 1 procentenhet till 8 procent 2013. Vår prognos om ett husprisfall på totalt 10-15 procent kvarstår. Försiktigare hushåll och företag gör att konsumtion och investeringar mattas. Ett mindre ansträngt resursläge, låg inflation och den pågående avkylningen på kreditmarknaden skapar utrymme för Riksbanken att fortsätta lätta på penningpolitiken; reporäntan sänks till 1 procent till sommaren. Avtalsrörelsen som helhet väntas ge löneökningar på ca 3,5 procent per år 2012-2013, vilket ger hushållen reallöneökningar utan att utgöra ett hot mot Riksbankens inflationsmål.
Kronans ökande motståndskraft mot internationell oro har bekräftats under 2011. Den möjliggör också en lät-tare räntepolitik. Globala investerares jakt på statspapper med AAA-betyg är intensiv och gör att en svensk 10-årig statsobligationsränta fortsätter att handlas under sin tyska motsvarighet. I slutet av 2012 handlas kronan till 8,50 mot euron (6,80 mot dollarn) och till 8,40 (7,00) i slutet av 2013.
Ledarbyten i S, V och MP förändrar det svenska politiska landskapet och lägger - i kombination med rekordlåg statsskuld som förväntas gå ned till 31 procent av BNP 2013 - grunden till en allt intensivare debatt om långsiktig inriktning på finans- och statsskuldspolitiken. Oppositionens lär i högre grad än tidigare försöka visa upp pragmatism och handlingskraft för att utmana delar av alliansens arbetslinje. Regeringspolitikens inslag av kameralism och idétorka skapar spänningar mellan och inom de borgerliga partierna. Vi räknar med regeringens fokus kommer att ligga på infrastruktur, kommunal välfärd och traditionell arbetsmarknadspolitik. Facit blir en försiktigt stimulativ politik, trots att Sverige har ett gyllene utgångsläge för mera offensvia framtidssatsningar.
Även de övriga nordiska länderna - Norge undantaget - drabbas relativt hårt av den globala lågkonjunkturen och tillväxten hamnar långt under trend. Goda statsfinanser och starka externbalanser ger motståndskraft och har även gjort Norden till attraktivt placeringsområde. Det har bl a tagit sig uttryck i låga obligationsräntor. BNP-tillväxten i Norge blir 2,1 procent 2012 och 2,4 procent 2013. Norges Bank stöttar tillväxten genom att ligga kvar med en ränta på 1,75 procent i år. Först nästa år stiger räntan till 2,50 procent. Bostadspriserna är ett orosmoment på me-dellång sikt, men fundamenta ger stöd på kort sikt. Den danska ekonomin brottas fortfarande med en svag fastig-hetsmarknad och behov av skuldkonsolidering inom hushållsektorn, vilket dämpar privat konsumtion. BNP-tillväx-ten 2012 stannar på 0,5 procent med hjälp av finanspolitisk dragkraft; 2013 når tillväxten 1,4 procent. I Finland förmår inte en stabil arbetsmarknad och goda förutsättningar för privat konsumtion att kompensera för en svagare omvärldsefterfrågan. Finsk BNP-tillväxt blir 0,5 procent 2012 och 1,7 procent 2013, klart under trend.
De tre baltiska länderna har repat sig väl efter den djupa recessionen 2009 mycket tack vare en dynamisk och konkurrenskraftig exportsektor samt hård budgetåtstramning. Obalanserna har minskat påtagligt. Lönerna växer nu i måttlig takt efter kraftiga sänkningar i såväl privat som offentlig sektor 2009-2010. Ekonomierna är nu bättre rustade att möta externa chocker. En rejäl tillväxtdämpning är dock ofrånkomlig i rådande internationella klimat. Lettland och Litauen väntas få en BNP-tillväxt 2012-2013 på 2,5-4 procent. Estland får en tillväxt som ligger runt 1-procentenhet lägre jämfört med de baltiska grannarna.
Nyckeltal: Internationell och svensk ekonomi
| Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i % | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 |
| USA | 3,0 | 1,7 | 2,5 | 2,5 |
| Euro-zonen | 1,8 | 1,5 | -0,8 | 0,7 |
| Japan | 4,5 | -0,6 | 1,7 | 1,2 |
| OECD | 3,1 | 1,7 | 1,4 | 1,9 |
| Kina | 10,4 | 9,3 | 8,7 | 8,9 |
| Norden | 2,9 | 2,5 | 0,9 | 1,8 |
| Baltikum | 1,1 | 6,0 | 2,0 | 3,2 |
| Världen (PPP) | 5,2 | 3,9 | 3,5 | 4,0 |
| Svensk ekonomi. Årlig förändring i % | ||||
| BNP, faktisk | 5,6 | 4,3 | 0,5 | 1,7 |
| BNP, dagkorrigerad | 5,3 | 4,3 | 0,9 | 1,7 |
| Arbetslöshet (%) (EU-definition) | 8,4 | 7,5 | 7,6 | 8,0 |
| KPI-inflation | 1,2 | 3,0 | 1,3 | 1,2 |
| Offentligt saldo (% av BNP) | 0,0 | 0,3 | -0,4 | -0,3 |
| Reporänta (dec) | 1,25 | 1,75 | 1,00 | 1,00 |
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 8,98 | 8,91 | 8,50 | 8,40 |
| För mer information kontakta Robert Bergqvist 070-445 1404 Håkan Frisén 070-763 8067 Daniel Bergvall 08-763 8594 Mattias Bruér, 08-763 8506 Olle Holmgren 08-763 8079 Mikael Johansson 08-763 8093 Andreas Johnson 08-763 8032 | Presskontakt Elisabeth Lennhede, Press & PR 070-7639916 elisabeth.lennhede@seb.se |
| SEB är en ledande nordisk finansiell koncern. Som relationsbank erbjuder SEB i Sverige och de baltiska länderna rådgivning och ett brett utbud av andra finansiella tjänster. I Danmark, Finland, Norge, och Tyskland har verksamheten en stark inriktning på företagsaffären och investment banking utifrån ett fullservicekoncept till företagskunder och institutioner. Verksamhetens internationella prägel återspeglas i att SEB finns representerad i ett 20-tal länder runt om i världen. Den 30 september 2011 uppgick koncernens balansomslutning till 2 359 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 241 miljarder kronor. Koncernen har cirka 17 600 anställda. Läs mer om SEB på www.sebgroup.se | |