SEB: Eastern European Outlook: Ryssland och Polen sviktar men står emot omvärldskrisen hyggligt

Tungviktarna Ryssland och Polen fortsätter 2013-2014 att stå emot omvärldskrisen bättre än många andra länder i Östeuropa, främst jämfört med centrala och södra regionen där flertalet ekonomier reser sig långsamt från nuvarande stagnation/recession. Men tillväxten blir måttlig, ca 4 procent respektive 3-4 procent, och Polen tappar senaste årens stjärnstatus. I Baltikum bidrar växande inhemsk efterfrågan och en konkurrenskraftig export till att tillväxten når potentiell takt på ca 4 procent per år. Tidigare värst krisdrabbade Lettland utvecklas jämnast och starkast av baltstaterna över perioden 2012-2014. Detta skriver SEB i en ny utgåva av Eastern European Outlook.

Måttliga exportvikter, modest offentlig skuldsättning samt litet eller måttligt beroende av bankfinansiering via krisande Euro-zonen gör att Ryssland och Polen kan uppvisa hygglig motståndskraft mot den svaga utvecklingen i världsekonomin. Men även Ryssland och Polen känner av inbromsningen i främst Västeuropa. Konjunktursvackorna sedan i våras har varit något starkare än väntat; i Ryssland p g a vikande export, i Polen till följd av en avmattning i konsumtion och investeringar. Svackorna bedöms dock bli temporära. Under 2013 stagas rysk tillväxt åter upp av fortsatt högt oljepris och god konsumtionstillväxt, medan Polens inhemska efterfrågan stöttas av sjunkande inflation och senaste månadernas kraftiga räntefall som befästs av att centralbanken inom kort börjar sänka sina styrräntor.

En särskilt temaartikel i rapporten belyser Baltikums konkurrenskraft. Slutsatsen är att interndevalveringarna, dvs de löne- och prissänkningar som gjordes under 2008-2010, har varit tillräckligt stora för att återställa konkurrenskraften. Alla tre baltstater har de senaste åren återtagit tidigare förlorade marknadsandelar i exporten. De står sig även hyggligt i konkurrensen med EU:s övriga sju östekonomier, även om Lettland hamnar på sista plats vad gäller exportprestationen för perioden 2005-2011. Baltikums konkurrenskraft bedöms förbli god med viss varning för en sämre utveckling i Estland som redan utmärker sig med relativt hög lönetillväxt och inflation.

- De senaste årens stålbadspolitik i Baltikum har varit effektiv. Interndevalveringar och tuff budgetåtstramning har korrigerat tidigare obalanser i form av hög lönedriven inflation, extrema bytesbalansunderskott och stora offentliga budgetunderskott. Detta har återställt konkurrenskraften och bäddat för en fortsatt varaktig återhämtning i inhemsk efterfrågan. Men länderna kan inte slå sig till ro. Risker har ånyo dykt upp med en redan relativt hög lönetillväxt i Estland och svällande bytesbalansunderskott i Litauen. Och hög arbetslöshet är kvarstående stora utmaningar för alla tre länder, säger Mikael Johansson, chef för Östeuropa-analysen på SEB och chefredaktör för Eastern European Outlook.

Ukrainas tillväxt har bromsat in hårdare en väntat, främst till följd av lägre stålpriser som hämmat export och politisk osäkerhet som hållit tillbaka investeringar. Ekonomin repar sig långsamt de närmaste åren med stöd av konsumtion och att exporten får bränsle av en devalvering med minst 10 procent månaderna efter parlamentsvalet den 28 oktober. Balanserandet mellan Ryssland och EU gällande politisk och ekonomisk integration väntas fortsätta.

Vad gäller tidtabellen för euro-medlemskap fortsätter SEB att förutspå att Lettland väl klarar Maastricht-kriterierna och därmed kan gå med i euron som planerat 2014. Litauen ligger något sämre till i ekonomisk konvergens än Lettland och därtill är den politiska osäkerheten större; ett regeringsskifte väntas i det stundande valet. Sittande regerings mål 2014 spricker och Litauen går med i Euro-zonen troligen senare än 2015. Polen har inget uttalat måldatum för euro-anslutning; tidigast 2016 framstår i dag som troligt måldatum framöver.