SEB: Eastern European Outlook: Ökad polarisering - Ryssland och Polen står väl emot eurokrisen

Även Östeuropas konjunktur började svikta andra halvåret 2011. Men tungviktarna i regionen Ryssland och Polen har, som SEB förutspått, stått emot omvärldskrisen bra. SEB fortsätter att räkna med en mild avmattning i Ryssland och Polen. Skälen är måttliga exportvikter, modest offentlig skuldsättning samt litet eller måttligt beroende av bankfinansiering via ett Euro-zonen som uppvisar recession i år. Ryssland gynnas även av högt oljepris. Detta skriver SEB i en ny utgåva av Eastern European Outlook.

Just skillnader i beroende via banksystem och importefterfrågan från Euro-zonen gör att Östeuropas utveckling blir alltmer polariserad. De norra delarna med Ryssland och Polen står emot eurokrisen relativt väl medan delar av den centrala och främst södra regionen drabbas hårdare. Baltikum och Tjeckien hör till de "medel-drabbade" medan Bulgarien, Kroatien, Rumänien, Ungern och Ukraina är de "mest drabbade" som en följd av relativt starka banklänkar med Euro-zonen, även om Ukraina hankar sig fram med hyfsad BNP-tillväxt.

ECB:s förmånliga lån (LTRO I och II) till banker och finansinstitut i Euro-zonen har klart minskat riskerna för en mer allvarlig och långvarig kreditåtstramning även i Östeuropa. Men en kreditåtstramning påbörjades även i öst i slutet av 2011 och kreditvillkoren kommer bara att gradvis att återgå till det normala under det närmaste året.

• ECB:s lån till Euro-zonens banksystem har varit ett lyckat schackdrag. Upplåningskostnader mellan banker har de senaste månaderna sjunkit i såväl Väst- som Östeuropa. Men ännu kvarstår vissa stressymptom delvis till följd av fortsatt osäkerhet runt eurofrågan i Grekland och Portugal. Detta spiller över även på Östeuropas banker då många länders banksektorer där i hög grad ägs av västbanker. Detta talar för att kreditförhållandena förblir onormalt strama åtminstone 2012, något som även hämmar ekonomisk tillväxt, säger Mikael Johansson, chef för Östeuropa-analysen på SEB och chefredaktör för Eastern European Outlook.

Inflationen sjunker i år i de flesta östländer, med kärninflationen förblir relativt hög i Estland och Polen. Senaste tidens oljeprislyft utgör en allmän uppåtrisk i inflationsprognoserna.

I alla sex länder som Eastern European Outlook täcker sjunker tillväxten till något under trend åren 2012-2013; i Baltikum tydligt under trend i år. Under 2013 sker en viss uppstuds.

Rysslands BNP ökar med 3,8 procent 2012 och 4,1 procent 2013. Ekonomin får stöd av högt oljepris, hög reallönetillväxt och expansiv finanspolitik. Långsiktiga frågetecken kvarstår dock via stort råvaruberoende och långsam reformtakt. En viss öppning för mer reformer kan ske med Putin som nu åter innehar presidentposten.

-Vi är fortfarande positiva till Rysslands tillväxt på kort sikt. Samtidigt borde Ryssland kunna prestera en ännu högre tillväxt, på säg 6-7 procent, med tanke på de höga oljepriserna. Detta sätter fingret på behovet av mer reformer. Sommarens WTO-inträde är det steg i rätt riktning som kan smörja handel och investeringar. Men man ska inte vänta sig att detta automatiskt löser Rysslands strukturella problem, säger Daniel Bergvall, ansvarig för Ryssland- och Ukrainaanalysen.

• Polens tillväxt dämpas något till 3,0 procent 2012 för att växla upp till 3,6 procent 2013. Ekonomin blir alltmer investeringsdriven. Finanspolitiken fortsätter att stramas åt, medan penningpolitiken läggs om och styrräntan sänks två gånger under andra halvåret 2012. Zlotyn stärks ytterligare något efter tvära kast.
• Ukrainas tillväxt sviktar till 3,2 respektive 4,2 procent 2012-2013. Höga priser på stål och jordbruksvaror ger stöd. Relationerna med IMF och EU kärvar. Ser tillväxttappet ut att bli större så blidkar Ukraina IMF:s krav så att det frysta låneavtalet återupptas.
• Estlands tillväxt faller tvärt till 1,5 procent 2012 och stiger något till 2,5 procent 2013. Försvagad efterfrågan från Sverige och Finland tynger. Privata sektorns skulder har dämpats, kraftigt så vad gäller nettoskulden. Inflationen biter sig fast på hög nivå.
• Litauens tillväxt bromsar häftigt till 2,0 procent i år och ökar till 3,0 procent 2013. Regeringen siktar på euro-inträde 2014 men får svårt att klara budgetkravet; vi spår euro-konvertering 2015. Regeringskoalitionen förändras efter höstens parlamentsval.
• Lettland bromsar mjukare än Estland och Litauen, då landet inte har så stort exportberoende. Tillväxten sjunker till 2,5 procent i år och ökar till 4 procent 2013. Fortsatt budgetåtstramning banar planenligt väg för euro-anslutning 2014.