Anpassningsprocesserna fortgår. Kombinationen av stramare kreditförhållanden, fallande huspriser och en svagare arbetsmarknad ger upphov till en negativ tillväxtdynamik som för in den amerikanska ekonomin i recession under 2008. BNP-tillväxten stannar vid 0,9 procent i år. Fed fortsätter att stötta ekonomin med räntesänkningar till 2 procent i mitten av året. Detta, i kombination med en expansiv finanspolitik, bidrar till att ekonomin återhämtar sig något under 2009.
Avmattningen i Västeuropa blir allt tydligare. BNP-tillväxten i Euro-zonen halveras från 2,6 procent i fjol till 1,3 procent i år. Orosmolnen kring inflationsutvecklingen skingras efterhand, vilket bidrar till att ECB sänker refiräntan till 3,0 procent våren 2009.
Feds aggressiva räntesänkningar och den fördjupade nedgången i amerikansk ekonomi fortsätter att tynga dollarn ytterligare en tid. I vår når kursen en botten gentemot euron på 1,54. Efter hand förskjuts fokus mot försvagningen i Västeuropa och ECB:s räntesänkningar, samtidigt som man börjar se slutet på Feds sänkningscykel. Dollarn återhämtar sig då gradvis till 1,40 mot euron.
Efter en exportledd inbromsning i fjol försvagas nu svensk ekonomi på bredare front. Exporten fortsätter att tappa fart och avmattningen i inhemsk efterfrågan blir tydligare. BNP växer med knappt 2 procent såväl i år som 2009. Två år med tillväxt klart under trend kommer att sätta allt tydligare avtryck på arbetsmarknaden. Sysselsättningen stagnerar under loppet av 2008 och arbetslösheten stiger från 4,4 procent i år till 5,0 procent nästa år, mätt som årsgenomsnitt.
Inflationsuppgången kulminerar under sommaren. Därefter sjunker inflationen när energipriserna faller tillbaka och lönekostnadstrycket klingar av. Riksbanken påbörjar en sänkningscykel i juli. En bit in i 2009 ligger reporäntan på 3,0 procent. Den osäkra globala miljön gör att kronan förblir svag mot euron ytterligare en tid innan en försiktig återhämtning sker till 9,10 i slutet av 2009.
Budgetutrymme och svagare konjunktur ger regeringen fler frihetsgrader och öppnar för ytterligare finanspolitiska stimulanser inför riksdagsvalet 2010. I kombination med budgetens stora cykliska känslighet innebär detta att det offentliga sparandet försvagas till ½ procent av BNP 2009.
Nyckeltal i svensk ekonomi
Årlig procentuell förändring
| | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 |
| BNP, dagkorrigerad | 4,4 | 2,8 | 1,8 | 1,7 |
| Arbetslöshet (%) (gammal definition) | 5,4 | 4,6 | 4,4 | 5,0 |
| Arbetslöshet (%) (EU-definition) | 7,0 | 6,1 | 6,0 | 6,6 |
| KPIX-inflation | 1,2 | 1,2 | 2,6 | 1,9 |
| Offentligt saldo (% av BNP) | 2,2 | 3,2 | 2,2 | 0,5 |
| Reporänta (dec) | 3,00 | 4,00 | 3,25 | 3,00 |
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 9,03 | 9,43 | 9,30 | 9,10 |
SEB är en nordeuropeisk finansiell koncern för 400 000 företag, institutioner och 5 miljoner privatpersoner.
SEB har lokal närvaro i Norden, Baltikum, Tyskland, Ukraina och Ryssland, och har genom sitt internationella nätverk global närvaro i ytterligare tio länder. Den 30 september 2007 uppgick koncernens balansomslutning
SEB har lokal närvaro i Norden, Baltikum, Tyskland, Ukraina och Ryssland, och har genom sitt internationella nätverk global närvaro i ytterligare tio länder. Den 30 september 2007 uppgick koncernens balansomslutning
till 2 149 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 385 miljarder kronor. Koncernen har cirka 20 000 anställda. Läs mer om SEB på www.sebgroup.com.
_______________________________________________________________
För ytterligare information kontakta:
Håkan Frisén 08-763 80 67
Mattias Bruer 08-763 85 07
Mikael Johansson 08-763 80 93
Tomas Lindström 08-763 82 97
Bo Enegren 08-763 85 94
Elisabeth Lennhede, Press & PR, +46 70 763 99 16, elisabeth.lennhede@seb.se