Amerikansk ekonomi återhämtar sig efter en svag avslutning på 2005 och tuffar på ett tag till. En stramare arbetsmarknad gör att Fed fortsätter att höja räntan med ytterligare 50 punkter till 5 procent. Nästa år bromsar tillväxten in när husmarknaden mattas och hushållens konsolidering påbörjas. Fed inleder då en sänkningscykel för att mjuklanda ekonomin. I Euro-zonen har återhämtningen kommit på fastare mark. Inflationen faller ändå tillbaka under loppet av året, vilket bidrar till att ECB går lugnt fram. En bit in på nästa år avslutar ECB höjningscykeln med en styrräntenivå på 3 procent.
USA:s positiva räntedifferens mot omvärlden ger dollarn kortsiktigt stöd trots att obalanserna i utrikeshandeln snarast förvärrats. Efter hand minskar korträntegapet och dollarn försvagas igen, både mot de europeiska och asiatiska valutorna. Obligationsräntorna är på väg att toppa i USA och stiger bara måttligt i resten av världen. I USA blir avkastningskurvan negativ. Detta är dock ingen signal om en kommande recession utan beror snarare på att långräntorna pressas ned av låga inflationsförväntningar och asiatiska stödköp.
Svensk ekonomi står inför ett par år med stark tillväxt. I år ökar BNP med 3,3 procent och nästa år med 3,0 procent. Uppsvinget drivs i första hand av inhemsk efterfrågan. Den privata konsumtionen eldas på av expansiv politik samtidigt som investeringsuppgången fortsätter. Sysselsättningen ökar med 70 000 personer i år. En tredjedel av uppgången beror på arbetsmarknadspolitiska insatser.
Resursutnyttjandet är lågt vilket öppnar för att den starka tillväxten kan ske utan någon påtaglig ökning av inflationstrycket. UND1X-inflationen blir i genomsnitt 1,4 procent i år och 1,6 procent 2007.
Med ökad fokusering på inflationsmålet, höjer därför Riksbanken reporäntan långsamt till 2,50 respektive 3,25 procent i slutet av 2006 och 2007. Starka fundamenta och omslag i ränteskillnaden mot omvärlden ger stöd åt kronan som går till 8,70 i slutet av nästa år.
Finanspolitiken är expansiv och inför valspurten kommer ytterligare stimulanser i vårbudgeten. Trots detta ser målet om 2 procents överskott i de offentliga finanserna ut att nås.
Nyckeltal i svensk ekonomi
Årlig procentuell förändring
| | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 |
| BNP | 3,7 | 2,7 | 3,3 | 3,0 |
| Arbetslöshet (%) | 6,0 | 5,9 | 5,2 | 5,0 |
| UND1X-inflation | 0,8 | 0,8 | 1,4 | 1,6 |
| Offentligt saldo (% av BNP) | 1,6 | 2,1 | 1,9 | 2,1 |
| Reporänta (dec) | 2,00 | 1,50 | 2,50 | 3,25 |
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 9,02 | 9,39 | 9,00 | 8,70 |
SEB är en nordeuropeisk finansiell koncern för företag, institutioner och privatpersoner som verkar på tio hemmamarknader i Norden, Baltikum, Polen, Tyskland och Ukraina. SEB har drygt 680 bankkontor och 5 miljoner kunder, varav cirka 2 miljoner utnyttjar koncernens internettjänster för sina bankaffärer. Den 30 juni 2005 uppgick koncernens balansomslutning till 1 800 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 012 miljarder kronor. Koncernen finns representerad i ett 20-tal länder jorden runt och har cirka 20 000 anställda. Läs mer om SEB på www.sebgroup.com.