Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Ny Nordic Outlook

Världsekonomin går på högvarv ännu ett år. Den globala inflationen faller tillbaka i takt med avklingande energipriseffekter. Den främsta risken mot hållbar global tillväxt är i stället en hårdare anpassning av amerikanska sparobalanser. Under 2007 viker USA:s ekonomi påtagligt efter att Feds räntehöjningar börjat kyla av husmarknaden. BNP-tillväxten i Sverige hamnar en bit över 3 procent nästa år pådriven av budgetsatsningar, låg ränta och svag krona. Riksbanken påbörjar räntehöjningar i februari och höjer sedan i snabbare takt än ECB, vilket på sikt bäddar för en starkare krona. Det är huvudslutsatser i SEB:s senaste konjunkturrapport Nordic Outlook.
 
Den internationella ekonomin förstärks gradvis efter vårens svacka. Alla stora regioner bidrar. USA får näring av lagerpåfyllning samt återuppbyggnad efter orkanerna. Kina fortsätter att växa snabbt. Japans återhämtning är på fast mark; det finansiella systemet är mer stabilt och Kinas expansion ger extra dragkraft åt konjunkturen. Även i Eurozonen sker ett visst uppsving, men strukturpolitiska bakslag gör att uppgången inte får riktigt fäste.
 
Växande inflationsoro har i höst medfört stigande räntor. Höga energipriser trycker upp konsumentpriserna, men den underliggande inflationstakten är fortsatt låg och signalerar knappast att någon bred inflationsuppgång är på väg. I USA tar den underliggande inflationen ett nytt kliv uppåt av konjunkturella skäl då resursutnyttjandet blir mer ansträngt, men i Europa finns ledig kapacitet. Samtidigt håller strukturella krafter nere den globala inflationen: centralbankernas inflationsmål är trovärdiga, globaliseringen håller uppe konkurrens- och produktivitetstrycket samt att Kinas och Indiens utbudschock fortsätter att pressa priserna.
 
Fed fortsätter a dra upp styrräntan från 4 till 5 procent första halvåret 2006 innan en omläggning mot lägre räntor sker. ECB höjer styrräntan från 2 till 2,5 procent i vinter. Därefter ligger man stilla en längre period eftersom inflationen faller tillbaka och strukturella problem gör att tillväxten inte tar fart. Även långränteuppgången blir beskedlig.
 
De amerikanska obalanserna utgör det stora hotet mot en stabil global utveckling. Hushållens sparande är negativt och handelsunderskott har nått nya rekordhöjder. Fedhöjningarna innebär att husmarknaden kyls av och att BNP-tillväxten faller från nuvarande 3½ procent till runt 2 procent 2007, väl under trend. I kombination med att Kina revalverar sin valuta innebär detta att små stegs tas mot mindre globala handelsobalanser de närmaste åren. Dollarn faller tillbaka när Feds räntehöjningar är genomförda . 
 
Den svenska ekonomin ökar farten med stöd av expansiv finanspolitik, låg ränta och svag krona. Den finanspolitiska stimulansen uppgår till hela 1½ procent av BNP under 2006. Tillväxten sker på bred front. Exporten får förnyad fart efter vårens avmattning. Den privata konsumtionen växer starkt samtidigt som investeringarna skjuter fart. Sammantaget ökar BNP-tillväxten från 2,5 procent i år till 3,3 procent nästa år.
 
Arbetsmarknaden ljusnar gradvis i spåren av höjd tillväxt och en cyklisk produktivitetsdämpning. Nästa år stiger sysselsättningen med 60 000 personer när delar av den privata tjänstesektorn samt kommunerna nyanställer. En betydande del av sysselsättningsuppgången beror dock på ökade arbetsmarknadspolitikiska insatser. Regeringen når inte sitt arbetslöshetsmål.
 
Inflationen har bottnat och kryper gradvis uppåt till följd av dämpad produktivitetstillväxt, och försvagad krona. Den underliggande inflationen blir i genomsnitt 1,2 procent 2006 och 1,6 procent 2007. Riksbanken höjer styrräntan från 1,5 procent till 2,5 procent nästa år när sysselsättningen förstärks.
 
Skillnaden i styrräntan gentemot omvärlden har det senaste året varit den enskilt viktigaste faktorn bakom kronans försvagning. Kronan riskerar att försvagas ytterligare något den närmaste tiden då Fed och ECB höjer medan Riksbanken ligger still. Vi ser dock inte detta som något större problem eftersom kronsvagheten beror på låg nominell ränta - inte på obalanser eller hög inflation. När Riksbanken sedan höjer i snabbare takt än omvärlden stärks kronkursen. I slutet av nästa år kostar euron 9,20 medan dollarkursen står i  7,70 kronor.
 
Nyckeltal i svensk ekonomi
Årlig procentuell förändring
 


 
2004
2005
2006
2007
BNP
3,7
2,5
3,3
2,6
Arbetslöshet (%)
6,0
5,9
5,1
5,2
UND1X-inflation
0,8
0,8
1,2
1,6
Offentligt saldo (% av BNP)
1,4
1,8
1,4
1,5
Reporänta (dec)
2,00
1,50
2,50
3,50
Växelkurs, EUR/SEK (dec)
8,93
9,60
9,20
8,90
 
 
SEB är en nordeuropeisk finansiell koncern för företag, institutioner och privatpersoner som verkar på tio hemmamarknader i Norden, Baltikum, Polen, Tyskland och Ukraina. SEB har drygt 680 bankkontor och 5 miljoner kunder, varav cirka 2 miljoner utnyttjar koncernens internettjänster för sina bankaffärer. Den 30 juni 2005 uppgick koncernens balansomslutning till 1 800 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 012 miljarder kronor. Koncernen finns representerad i ett 20-tal länder jorden runt och har cirka 20 000 anställda. Läs mer om SEB på www.sebgroup.com.