Trevande start på lång väg mot balans
Världskonjunkturen mattas marginellt i år efter ett starkt 2004. Den ekonomiska politiken blir mindre expansiv i USA. Euro-zonen får inte upp farten. Små steg tas för att mildra obalanserna i världshandeln när USA höjer räntan och bromsar in mer påtagligt nästa år; Kina revalverar.
I Sverige förstärks inhemsk efterfrågan och jobben börjar komma igång. Samtidigt blir inflationen rekordlåg, trots stigande kreditgivning och accelererande huspriser. Det ställer Riksbanken inför ett dilemma; svaret blir att styrräntan ligger kvar ända till december, varefter en gradvis räntehöjning tar vid Det är huvudslutsatser i SEB:s senaste konjunkturrapport Nordic Outlook.
I USA kryper inflationen uppåt. Fed fortsätter därför att höja räntan i bestämd takt. En bit in i 2006 är styrräntan 4,25 procent. Som en effekt av räntehöjningarna och en mer åtstramande finanspolitik bromsar amerikansk ekonomi in påtagligt under 2006. I Euro-zonen faller inflationen till följd av stark euro och fortsatt ledig kapacitet. ECB kan därmed ligga kvar med oförändrad styrränta såväl i år som nästa år. Därmed öppnas en ovanligt stor räntedifferens mellan USA och Euro-zonen.
Åtstramningsåtgärderna leder också till en liten förbättring av den amerikanska bytesbalansen nästa år. Det ger visst stöd för dollarn mot euron på kort sikt. Men dollarn försvagas mot de asiatiska valutorna, på grund av en kinesisk revalvering. I ett längre perspektiv består dollarns svaghet eftersom det tar lång tid att påtagligt minska det stora bytesbalansunderskottet i USA.
Det globala inflationstrycket är fortsatt lågt, men en viss uppgång i de amerikanska långräntorna sker p g a Feds höjningar. Långräntorna i Europa följer endast delvis med de amerikanska, vilket innebär att det stora räntegapet består även på långräntesidan under de kommande åren.
Bilden av svensk ekonomi är fortsatt ljus trots den internationella avmattningen. Exporten saktar in, men inhemsk efterfrågan tar över som draglok. BNP växer med 3 procent i år och med 2,7 procent nästa år. Tillväxten ligger därmed kvar över den långsiktiga nivån. Den rekordhöga produktivitetstillväxten mattas något och sysselsättningen kommer därmed att gradvis återhämta sig. I slutet av 2006 är arbetslösheten 4,6 procent.
Inflationen ligger under Riksbankens mål under hela prognosperioden. Kostnaderna hålls tillbaka av fallande löneökningstakt och skärpt konkurrens inom detaljhandeln. Snabb kredittillväxt och stigande huspriser gör dock att Riksbanken tänjer på sin handlingsregel och undviker en räntesänkning. Först mot slutet av året sker en första räntehöjning. I slutet av 2006 är reporäntan 3 procent. Kronan stärks till 8,70 mot euron och 6,35 mot dollarn i slutet av nästa år.
Budgetpolitiken blir expansiv under valåret 2006 och därmed alltmer procyklisk. De offentliga finanserna fortsätter att avlägsna sig från de uppsatta målen.
Nyckeltal i svensk ekonomi
Årlig procentuell förändring
| | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 |
| BNP | 1,5 | 3,7 | 3,0 | 2,7 |
| Arbetslöshet (%) | 4,9 | 5,6 | 5,1 | 4,6 |
| UND1X-inflation | 2,3 | 0,9 | 0,7 | 1,5 |
| Offentligt saldo (% av BNP) | 0,3 | 0,2 | -0,2 | -0,3 |
| Reporänta (dec) | 2,75 | 2,00 | 2,25 | 3,00 |
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 9,07 | 8,93 | 8,70 | 8,70 |
SEB är en nordeuropeisk finansiell koncern för företag, institutioner och privatpersoner. SEB har 670 bankkontor i Sverige, Tyskland, Baltikum och Polen. SEB har drygt 5 miljoner kunder, varav 1,8 miljoner internetkunder. Den 30 juni 2004 uppgick koncernens balansomslutning till 1 404 miljarder kronor och förvaltat kapital till 858 miljarder kronor. Koncernen finns representerad i ett 20-tal länder jorden runt och har cirka 20 000 anställda. Läs mer om SEB på www.sebgroup.com.