Den globala tillväxten är starkare än på decennier. Tillväxten i världsekonomin kulminerar i år men fortsätter att ligga över trenden de närmaste åren. Likväl förblir inflationen låg och ränteuppgången måttlig. Sveriges ekonomi står inför flera goda år med en tillväxt på 3,4 procent i år och kring 3 procent de kommande åren. De goda tiderna till trots står den ekonomiska politiken inför utmaningar. Finanspolitiken riskerar att bli för expansiv valåret 2006 och därmed tvinga fram onödigt stora räntehöjningar.
SEB-ekonomerna ger en tämligen ljus bild av världsekonomin. Sommarens oro kring den amerikanska konjunkturen var överdriven. De stora regionerna USA, Kina och Japan bromsar alla in försiktigt medan Euro-zonen ökar farten. Det höga oljepriset dämpar tillväxten men startar inte någon bred inflationsvåg. Stark produktivitetstillväxt och måttliga löneökningar håller tillbaka inflationen. Centralbankerna kan därmed genomföra sin gradvisa normalisering av styrräntorna i lugnt tempo. Den amerikanska styrräntan höjs till 2 procent i slutet av 2004. I slutet av 2006 är har styrräntan höjts till 4 procent. Dollarn stärks något på kort sikt när oron över den amerikanska tillväxten lättar. På längre sikt innebär de stora finansiella underskotten att dollarn åter försvagas.
Sveriges ekonomi växer med 3,4 procent i år. Oväntat stark export, god konsumtionstillväxt och tilltagande investeringar gör att efterfrågan växer på bred front. Tillväxten håller i sig och hamnar kring 3 procent både 2005 och 2006. Arbetsmarknaden är på väg att bottna och i vinter vänder sysselsättningen upp. Arbetslösheten faller sakta ned mot 4½ procent i slutet av prognosperioden.
Löneökningarna förblir måttliga, vilket i kombination med en god produktivitetstillväxt leder till fortsatt lågt underliggande inflationstryck. Dessutom dämpas prisökningarna av starkare krona. Nästa år uppgår inflationen, mätt som UND1X, till 1,4 procent. Likväl börjar Riksbanken höja räntan före årsskiftet. Högre tillväxt, stigande resursutnyttjande, snabb kreditexpansion och en inflation som närmar sig inflationsmålet på två års sikt utgör skäl. I slutet av 2005 är reporäntan 3,50 procent och ett år senare är den 4,00 procent.
Finanspolitiken blir alltmer expansiv och budgetmålet för de offentliga finanserna framstår som avlägset. En ekonomisk-politisk mix av sänkta skatter som stimulerar arbetsutbud och en högre ränta som kyler av kreditexpansionen passar bra i dagens konjunkturläge. I förlängningen står dock den ekonomiska politiken inför risker. En starkt procyklisk finanspolitik valåret 2006 - sent i högkonjunkturen - skulle försvåra Riksbankens uppgift och tvinga fram större räntehöjningar.
Nyckeltal i svensk ekonomi
Årlig procentuell förändring
| | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 |
| BNP | 1,6 | 3,4 | 3,2 | 2,9 |
| Arbetslöshet (%) | 4,9 | 5,6 | 5,3 | 4,8 |
| UND1X | 2,3 | 1,0 | 1,4 | 1,8 |
| Offentligt saldo (% av BNP) | 0,5 | 0,6 | 0,5 | 0,8 |
| Reporänta (dec) | 2,75 | 2,25 | 3,50 | 4,00 |
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 9,03 | 9,00 | 8,60 | 8,70 |
SEB är en nordeuropeisk finansiell bankgrupp med tyngdpunkten på större företag, institutioner och privatpersoner. SEB har 672 bankkontor i Sverige, Tyskland och Baltikum och totalt 4 miljoner kunder, varav 1,3 miljoner internetkunder. Den 31 december 2002 uppgick koncernens balansomslutning till 1 241 miljarder kronor och förvaltat kapital till 742 miljarder kronor. Koncernen finns representerad i ett 20-tal länder jorden runt och har cirka 20 000 anställda. Läs mer om SEB på www.seb.net.