Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Ny Nordic Outlook

Världsekonomin är inne i en återhämtningsfas med USA och Asien som draglok. USA växer med över 4 procent i år, men stramare finanspolitik och stigande räntor bromsar tillväxten under 2005.
 
I Sverige ökar BNP-tillväxten till 2,3 respektive 2,5 procent 2004 och 2005. Arbetsmarknaden förblir dock svag till följd av stark produktivitetstillväxt i näringslivet och finansiella problem i kommunerna. Inflationen blir mycket låg och Riksbanken sänker reporäntan med ytterligare 25 punkter i april.
 
Det amerikanska uppsvinget har blivit starkare än väntat. Tillväxten mattas dock senare i år, då den ekonomiska politiken blir mindre expansiv och hushållen ökar sitt sparande. Sysselsättningen stiger, men fortsatt stark produktivitetstillväxt gör att uppgången blir mindre än vid tidigare konjunkturuppgångar. Trots den starka tillväxten kvarstår de finansiella problemen med underskott i bytesbalans och budget. Detta sätter fortsatt press på dollarn.
 
Euro-zonen är den svaga länken i världsekonomin men även här har konjunkturen stärkts. Uppgången blir dock måttlig och BNP-tillväxten stannar vid 1,7 procent i år. Eurons förstärkning bromsar exporten och den inhemska efterfrågan växer bara långsamt. Utvidgningen av EU den 1 maj får endast små effekter på tillväxten de närmaste åren.
 
Inflationstrycket i världsekonomin förblir mycket lågt och såväl Fed som ECB väntar med att höja sina styrräntor till hösten. En kraftigare appreciering av euron kan öppna för ytterligare räntesänkning från ECB i vår. Obligationsräntorna rör sig sidledes i år för att stiga långsamt under 2005, då styrräntorna gradvis normaliseras.
 
Den svenska ekonomin får draghjälp av den internationella konjunkturuppgången och exporten växer i hygglig takt trots en starkare krona. Det industriledda uppsvinget ger dock få nya jobb. Fortsatt stark produktivitetstillväxt inom industrin i kombination med åtstramning i kommunerna gör att sysselsättningen faller även i år. Hushållen fortsätter att dra ned på sitt sparande och ökar sin konsumtion med cirka 2,5 procent per år 2004 och 2005.
 
Den underliggande inflationen fortsätter att falla under våren och når inte upp till 2 procent de närmaste åren. Riksbanken slits därmed mellan en mycket låg inflation och svag arbetsmarknad å en sidan och en starkare konjunktur å den andra.
 
Vår bedömning är att Riksbanken följer sin handlingsregel (ändra styrräntan när inflationen på två års sikt avviker från 2 procent) och sänker reporäntan ytterligare än gång till 2,25 procent i vår.
 
De offentliga finanserna fortsätter att försvagas. Det offentliga sparandet hamnar nära noll och det statliga lånebehovet stiger till närmare 70 mdr i år. Metoderna att gå runt utgiftstaken blir allt mer utstuderade och reser frågetecken rörande den långsiktiga strategin för utgiftspolitiken. Vi tror inte att tillväxtpolitiken når något radikalt genombrott. Kompromisser på skatteområdet resulterar i bl a sänkt förmögenhetsskatt, men problemen med arbetsutbudet tacklas inte.
 
Nyckeltal i svensk ekonomi
Årlig procentuell förändring


 
2002
2003
2004
2005
BNP
1,9
1,6
2,3
2,5
Arbetslöshet (%)
4,0
4,9
5,6
5,4
UND1X
2,5
2,3
1,0
1,4
Offentligt saldo (% av BNP)
0,1
0,3
-0,1
0,2
Reporänta (dec)
3,75
2,75
2,50
3,25
Växelkurs, EUR/SEK (dec)
9,10
9,03
8,80
8,80
 
 
SEB är en nordeuropeisk finansiell bankgrupp med tyngdpunkten på större företag, institutioner och privatpersoner. SEB har 672 bankkontor i Sverige, Tyskland och Baltikum och totalt 4 miljoner kunder, varav 1,3 miljoner internetkunder. Den 31 december 2002 uppgick koncernens balansomslutning till 1 241 miljarder kronor och förvaltat kapital till 742 miljarder kronor. Koncernen finns representerad i ett 20-tal länder jorden runt och har cirka 20 000 anställda. Läs mer om SEB på www.seb.net.