Konjunkturuppgången i USA präglas av styrka ytterligare ett par kvartal, men budgetunderskottet skenar, och hushållens skulduppbyggnad fortsätter. Denna utveckling är inte hållbar på sikt. Konsumtionstillväxten dämpas nästa år, då effekter från skattestimulanser och omlagda bolån klingar av. En budgetkonsolidering inleds efter presidentvalet. BNP ökar med 3,7 procent 2004 och 2,8 procent 2005.
Euro-zonen återhämtar sig långsamt, då privat konsumtion och export stärks. Ökad reformvilja i främst Tyskland bidrar till ökad optimism i näringslivet, men investeringsuppgången dröjer. BNP ökar med 1,7 procent 2004 och 2,3 procent 2005. Urholkningen av stabilitetspakten fortsätter.
Såväl Fed som ECB väntar med att höja sina styrräntor till nästa höst. Långräntorna rör sig sidledes, och dollarn fortsätter att försvagas. Den kinesiska renminbin skrivs upp i långsam takt.
Starkare krona och stramare finanspolitik bidrar till att dämpa uppsvinget i svensk ekonomi. BNP-tillväxten blir 1,4 procent i år för att de kommande två åren stärkas till 2,1 respektive 2,3 procent. Hushållens konsumtion utgör den viktigaste tillväxtkraften med stöd av solida balansräkningar. En starkare krona bromsar exportuppgången. Arbetslösheten fortsätter att stiga under vintern och etablerar sig på en nivå kring 5 procent de närmaste åren.
Inflationen, mätt som UND1X, ligger under Riksbankens 2-procentmål både 2004 och 2005. Riksbanken väljer dock att fokusera på inflationen exklusive energipriser och avstår från att sänka styrräntan. En första höjning kommer under andra halvåret 2004. Osäkerheten om vilken som är Riksbankens målvariabel gör dock penningpolitiken mer svårtolkad. Själva menar vi att UND1X normalt är den lämpligaste målvariabeln.
Budgetmålet för de offentliga finanserna uppnås inte. Mer besparingar krävs för att klara nästa års utgiftstak. Staten måste låna 60 miljarder kr 2004.
Kommunernas kris djupnar; de tvingas höja såväl skatter som avgifter. Dessutom bromsas sysselsättningen. De svaga kommunala finanserna blir därmed en hämsko på den svenska ekonomin.
Resultaten av tillväxtsamtalen begränsas till en sänkning av förmögenhetsskatten och en omläggning av ansvaret för sjukkostnaderna. En större översyn av socialförsäkringarna dröjer.
Nyckeltal i svensk ekonomi
Årlig procentuell förändring
| 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | |
| BNP | 1,9 | 1,4 | 2,1 | 2,3 |
| Arbetslöshet (%) | 4,0 | 4,8 | 5,0 | 4,9 |
| UND1X | 2,5 | 2,3 | 1,2 | 1,5 |
| Offentligt saldo (% av BNP) | 1,1 | 0,0 | 0,1 | 0,7 |
| Reporänta (dec) | 3,75 | 2,75 | 3,25 | 3,75 |
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 9,10 | 8,90 | 8,70 | 8,80 |
SEB är en nordeuropeisk finansiell bankgrupp med tyngdpunkten på större företag, institutioner och privatpersoner. SEB har 672 bankkontor i Sverige, Tyskland och Baltikum och totalt 4 miljoner kunder, varav 1,3 miljoner internetkunder. Den 31 december 2002 uppgick koncernens balansomslutning till 1 241 miljarder kronor och förvaltat kapital till 742 miljarder kronor. Koncernen finns representerad i ett 20-tal länder jorden runt och har cirka 20 000 anställda. Läs mer om SEB på www.seb.net.