Lågkonjunkturen biter sig fast ännu ett år. Efter Irak-kriget är obalanserna i USA samt strukturproblemen i Tyskland och Japan åter i fokus och bromsar den globala återhämtningen. I Sverige stannar BNP-tillväxten vid 1,1 procent i år för att stiga till 2,2 procent nästa år. Kommunals strejk ger inte mer än en halv procentenhet i extra lönepåslag. Ett Ja till euron ger stimulans via lägre räntor, men även en broms genom starkare krona. På kort sikt tar de effekterna ut varandra. Det är huvuddragen i den senaste konjunkturrapporten Nordic Outlook från SEB Ekonomisk Analys.
Baksmällan efter den brustna börsbubblan har ännu inte värkt igenom världsekonomin. I USA har företagen visserligen kommit en bra bit på vägen i saneringen av sina balansräkningar, men lågt kapacitetsutnyttjande gör att investeringsuppgången dröjer till nästa år. Hushållen är bara i början av sin anpassning varför sparandet fortsätter att öka. BNP-tillväxten stannar därigenom vid 1,8 procent i år och 2,7 procent nästa år. Fed ligger kvar med styrräntan på rekordlåga 1,25 procent året ut för att stötta ekonomin. Växande offentliga upplåningsbehov samt en gradvis återhämtning i konjunkturen gör att långräntorna stiger måttligt
Euro-zonens tillväxt stannar vid 0,7 procent i år och stiger nästa år till 1,8 procent. Tysklands kris fördjupas med stigande arbetslöshet och i det närmaste noll-tillväxt i år. ECB sänker under sommaren styrräntan med sammanlagt 50 punkter till 2 procent.
Sverige dämpas tillväxten i år till 1,1 procent på grund av den svaga världsekonomin i kombination med starkare krona och skattehöjningar. Nästa år stiger tillväxten till 2,2 procent. De senaste årens uppdrivna hushållssparande ger utrymme för ökad konsumtionstillväxt; trots lägre inkomstökningar.
De offentliga finanserna pressas alltmer av den svaga tillväxten. Besparingarna i vårbudgeten räcker inte, utan ytterligare åtgärder krävs för att klara det statliga utgiftstaket. Samtidigt tvingas kommunerna till ytterligare skattehöjningar på i genomsnitt ca 40 öre. Kommunernas svaga ekonomi gör att Kommunals strejk inte ger mer än ½ procent i extra lönepåslag. BNP-effekten blir minus 0,1-0,2 procent i år.
Inflationen är på väg ned efter vinterns el- och oljeprisuppgång och kommer att ligga klart under 2 procent nästa år. Riksbanken kan därför sänka räntan med 25 punkter i samband med inflationsrapporten i juni.
Vid ett Ja i höstens folkomröstning träder kronan in i ERM2 till centralkursen 8,80 mot euron. Riksbanken genomför då ytterligare en räntesänkning för att påbörja ett närmande till ECB:s styrränta. Vid ett nej försvagas kronan kortsiktigt till ca 9,10 och räntesänkningen uteblir. Effekterna på tillväxten av svagare krona och högre ränta tar i stort sett ut varandra under 2004. De långsiktiga effekterna av euron ligger bortom vår prognosperiod.
Nyckeltal i svensk ekonomi (med antagande om ja i folkomröstningen)
Årlig procentuell förändring
| 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | |
| BNP | 1,1 | 1,9 | 1,1 | 2,2 |
| Arbetslöshet (%) | 4,0 | 4,0 | 4,6 | 4,6 |
| UND1X | 2,8 | 2,5 | 2,6 | 1,3 |
| Offentligt saldo (% av BNP) | 4,6 | 1,1 | 0,3 | 0,5 |
| Reporänta (dec) | 3,75 | 3,75 | 3,00 | 3,25 |
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 9,44 | 9,10 | 8,70 | 8,80 |
SEB är en nordeuropeisk finansiell bankgrupp med tyngdpunkten på större företag, institutioner och privatpersoner. SEB har 672 bankkontor i Sverige, Tyskland och Baltikum och totalt 4 miljoner kunder, varav 1,3 miljoner internetkunder. Den 31 december 2002 uppgick koncernens balansomslutning till 1 241 miljarder kronor och förvaltat kapital till 742 miljarder kronor. Koncernen finns representerad i ett 20-tal länder jorden runt och har cirka 20 000 anställda. Läs mer om SEB på www.seb.net.