Världsekonomin är på väg att vända upp. Räntor och börser har passerat botten. Underliggande obalanser i amerikansk ekonomi ger dock nya besvikelser. Den globala återhämtningen blir trög. Svensk ekonomi klarar sig hyggligt med stöd från köplystna hushåll. BNP-tillväxten blir 1,5 procent i år och 2,1 procent nästa år, bättre än i Euro-zonen. Prognosen utgår från ett Nej i folkomröstningen, och att kortsiktig finansiell oro ganska snart löses upp. Skulle det bli Ja, blir kronan starkare och räntorna lägre än vid ett Nej. Detta är huvuddragen i den senaste konjunkturrapporten Nordic Outlook från SEB Ekonomisk Analys.
Den amerikanska ekonomin visar återhämtningstecken. Företagssektorn har konsoliderats och en investeringsuppgång har inletts. Framtidstron och orderingången har förbättrats under sommaren. Dock har hushållens finansiella ställning snarast försämrats. Skulderna har växt och sparandet är fortsatt lågt. Den expansiva finanspolitiken har resulterat i rekordstora offentliga underskott. Obalanserna gör att den amerikanska tillväxten blir svagare än vad många hoppas på 2,9 procent 2004 och 3,4 procent 2005. Fed ligger kvar med sin rekordlåga styrränta till hösten 2004. Bytesbalansproblem försvagar dollarn under 2004.
Euro-zonens tillväxt stannar vid 0,5 procent i år och stiger nästa år till 1,7 procent. Ekonomierna får stöd av ökad internationell efterfrågan och hygglig privat konsumtion. Ökad reformvilja i främst Tyskland bidrar till ökad optimism i näringslivet. Inflationen blir låg, men ECB har sänkt färdigt. Försiktiga höjningar inleds under hösten 2004.
Sveriges tillväxt blir högre än Euro-zonens, 1,5 procent i år och 2,1 procent 2004.
Fortsatt god privat konsumtion är det främsta skälet. Hushållens solida balansräkningar lämnar utrymme för en konsumtionstillväxt som överstiger inkomstökningarna. Stigande sjukfrånvaro och förtidspensioneringar riskerar dock att hämma tillväxten på längre sikt.
Budgetmålen för de offentliga finanserna uppnås inte. Staten tvingas låna igen: Statens lånebehov blir 40 miljarder i år och 50 miljarder 2004. Kommunerna höjer skatten även nästa år, motsvarande 40 öre.
Inflationen blir mycket låg under de närmaste åren till följd av apprecierande krona, måttliga lönepåslag och god produktivitetstillväxt. Riksbanken ligger kvar med oförändrad styrränta det närmaste året.
Prognosen utgår från ett "lugnt" Nej i folkomröstningen. En kortvarig finansiell oro kan uppstå, men vi utgår från att Riksbankens trovärdighet förblir oanfrätt, regeringen sitter kvar och tar ansvar, samt att höstbudgeten inte påverkas. Relativt snart kan därför underliggande starka fundamenta medföra en viss förstärkning av kronan. Risken för ett "turbulent" Nej med omfattande finansiell oro bedömer vi som liten.
Skulle det i stället bli Ja till euron kan Riksbanken genomföra ytterligare en räntesänkning. Obligationsräntorna faller ned mot den tyska nivån. Centralkursen för kronan blir 8,80, dvs starkare än vid ett Nej. De lägre räntorna och den starkare kronans effekter på BNP neutraliserar i stort sett varandra under 2004.
Nyckeltal i svensk ekonomi (med antagande om nej i folkomröstningen)
Årlig procentuell förändring
| 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | |
| BNP | 1,9 | 1,5 | 2,1 | 2,4 |
| Arbetslöshet (%) | 4,0 | 4,7 | 4,7 | 4,6 |
| UND1X | 2,5 | 2,4 | 1,3 | 1,7 |
| Offentligt saldo (% av BNP) | 1,1 | 0,4 | 0,7 | 1,3 |
| Reporänta (dec) | 3,75 | 2,75 | 3,25 | 4,00 |
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 9,10 | 9,00 | 9,00 | 9,00 |
SEB är en nordeuropeisk finansiell bankgrupp med tyngdpunkten på större företag, institutioner och privatpersoner. SEB har 672 bankkontor i Sverige, Tyskland och Baltikum och totalt 4 miljoner kunder, varav 1,3 miljoner internetkunder. Den 31 december 2002 uppgick koncernens balansomslutning till 1 241 miljarder kronor och förvaltat kapital till 742 miljarder kronor. Koncernen finns representerad i ett 20-tal länder jorden runt och har cirka 19 000 anställda. Läs mer om SEB på www.seb.net.