SEBs senaste konjunkturbedömning Nordic Outlook, som lades fram i dag, ser risken för krig i Irak som stor. Prognosen bygger på att kriget blir kort, samt att det följs av sjunkande oljepriser och en tillfällig börs- och ränteuppgång. Obalanser i USA och strukturella svagheter i Japan och Tyskland gör dock att den globala återhämtningen dröjer, vilket ger nya besvikelser på finansmarknaderna. Även i Sverige går återhämtningen trögt: BNP-tillväxten stannar i år på 1,4 procent. Det medför stigande arbetslöshet och press på de offentliga finanserna. Energipriser gör att inflationen överstiger 3 procent de närmaste månaderna. Den faller dock snabbt tillbaka och Riksbanken sänker reporäntan i juni. Om det blir Ja till EMU kommer ytterligare en sänkning i höst, då kronan går in i växelkurssamarbetet ERM.
Internationell ekonomi
USA:s BNP-tillväxt begränsas till 2,0 procent i år - lägre än i fjol. Industrikonjunkturen uppvisar en begynnande återhämtning men kapacitetsutnyttjandet är fortfarande för lågt för att investeringarna ska ta fart på allvar. Hushållens konsumtion hålls tillbaka av stigande sparande, framöver drivet av en viss nedgång i huspriserna. Federal Reseve håller kvar styrräntan på rekordlåga 1,25 procent året ut för att stötta den bräckliga konjunkturen. Euro-zonen uppvisar fortsatta svaghetstecken. Svag inhemsk efterfrågan i kärnländerna, främst i Tyskland, resulterar i en seg återhämtning. Euro-zonens tillväxt inskränker sig till 1,1 procent i år. ECB sänker styrräntan med 50 punkter till 2,25 procent till sommaren. En måttfull åtstramning inleds på båda sidor Atlanten först under 2004, när ekonomierna börjar återhämta sig. Obligationsräntorna och börserna stiger nu under våren när krigsmolnen lättar, men faller sedan tillbaka i takt med nya konjunkturbesvikelser. Nästa år sker en måttlig uppgång.
USA:s BNP-tillväxt begränsas till 2,0 procent i år - lägre än i fjol. Industrikonjunkturen uppvisar en begynnande återhämtning men kapacitetsutnyttjandet är fortfarande för lågt för att investeringarna ska ta fart på allvar. Hushållens konsumtion hålls tillbaka av stigande sparande, framöver drivet av en viss nedgång i huspriserna. Federal Reseve håller kvar styrräntan på rekordlåga 1,25 procent året ut för att stötta den bräckliga konjunkturen. Euro-zonen uppvisar fortsatta svaghetstecken. Svag inhemsk efterfrågan i kärnländerna, främst i Tyskland, resulterar i en seg återhämtning. Euro-zonens tillväxt inskränker sig till 1,1 procent i år. ECB sänker styrräntan med 50 punkter till 2,25 procent till sommaren. En måttfull åtstramning inleds på båda sidor Atlanten först under 2004, när ekonomierna börjar återhämta sig. Obligationsräntorna och börserna stiger nu under våren när krigsmolnen lättar, men faller sedan tillbaka i takt med nya konjunkturbesvikelser. Nästa år sker en måttlig uppgång.
Svensk ekonomi
Sverige stod emot den globala avmattningen relativt väl förra året, med en BNP-tillväxt som var cirka 0,5 procentenhet högre än i Euro-zonen. I år hämmas efterfrågan av en starkare krona och höjda skatter, vilket bidrar till att BNP-tillväxten stannar vid 1,4 procent - vilket är lägre än i fjol. Investeringarna bromsas av stagnation i bostadsbyggandet, trots stigande bostadsbrist i stora delar av landet. Arbetslösheten stiger i år till 4,6 procent (årsgenomsnitt). De offentliga finanserna drabbas av den svaga tillväxten. Överskottet kommer att bli mindre än 0,5 procent av BNP, och disciplinen avseende utgiftstaken visar växande brister. Kommunalskatterna höjs även 2004. Inflationen överstiger 3 procent de närmaste månaderna på grund av el- och oljepriser. Uppgången är dock tillfällig, och redan i vår faller inflationen tillbaka. Riksbanken avvaktar den turbulenta våren, för att sedan sänka reporäntan med 25 punkter i juni.
Sverige stod emot den globala avmattningen relativt väl förra året, med en BNP-tillväxt som var cirka 0,5 procentenhet högre än i Euro-zonen. I år hämmas efterfrågan av en starkare krona och höjda skatter, vilket bidrar till att BNP-tillväxten stannar vid 1,4 procent - vilket är lägre än i fjol. Investeringarna bromsas av stagnation i bostadsbyggandet, trots stigande bostadsbrist i stora delar av landet. Arbetslösheten stiger i år till 4,6 procent (årsgenomsnitt). De offentliga finanserna drabbas av den svaga tillväxten. Överskottet kommer att bli mindre än 0,5 procent av BNP, och disciplinen avseende utgiftstaken visar växande brister. Kommunalskatterna höjs även 2004. Inflationen överstiger 3 procent de närmaste månaderna på grund av el- och oljepriser. Uppgången är dock tillfällig, och redan i vår faller inflationen tillbaka. Riksbanken avvaktar den turbulenta våren, för att sedan sänka reporäntan med 25 punkter i juni.
Utgången av EMU-omröstningen är oviss. Prognosen baseras på en knapp Ja-seger, vilket innebär att kronan i höst går in i ERM med centralkursen 8,70 mot euron. Riksbanken anpassar sedan gradvis reporäntan ned mot ECB:s nivå, vilket innebär ytterligare en sänkning med 25 punkter under hösten. Finanspolitiken kommer således relativt snart att axla huvudansvaret för inflationsbekämpningen. Ett Nej i omröstningen skulle ge en svagare krona och något högre ränta än i huvudprognosen.
Nyckeltal: Sverige
| Årlig procentuell förändring | ||||
| 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | |
| BNP | 0,8 | 1,6 | 1,4 | 2,1 |
| Arbetslöshet (%) | 4,0 | 4,0 | 4,6 | 4,6 |
| UND1X | 2,8 | 2,5 | 2,6 | 1,5 |
| Offentligt saldo (% av BNP) | 4,5 | 1,4 | 0,4 | 0,3 |
| Reporänta (dec) | 3,75 | 3,75 | 3,25 | 3,50 |
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 9,44 | 9,10 | 8,60 | 8,70 |