Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Nordic Outlook

PRESSMEDDELANDE
 
Den internationella ekonomin återhämtar sig trögare än väntat, efter sommarens börsfall. Också den svenska återhämtningen tappar kraft, och tillväxten nästa år blir bara 2,0 procent, enligt SEBs senaste konjunkturbedömning Nordic Outlook, som lades fram i dag. Inflationen blir låg. Sverige folkomröstar om EMU hösten 2003 och kronan knyts till euron under 2004.
 
Internationell ekonomi
Sommarens börsfall bidrar till att den amerikanska återhämtningen går trögt, tyngd av ökat hushållssparande och lågt kapacitetsutnyttjande. Vår tillväxtprognos för 2003 är 2,1 procent. Risken för en ny recession är såpass hög som 25 procent. Stram kreditmarknad och fallande huspriser kan utlösa en ny nedgång, liksom höjda oljepriser i samband med ett större krig i Mellanöstern. Den europeiska tillväxten sladdar betänkligt och blir i år ännu lägre än USA:s. Nästa år växer BNP i Euro-zonen med 2,1 procent. Både Fed och ECB sänker sina styrräntor med 50 punkter i höst. Finansmarknaderna präglas av låg riskaptit. Osäkerheten på börsen kvarstår. Nysparandet kanaliseras till obligationer i högre grad än tidigare, vilket stödjer räntemarknaden men tynger aktiemarknaden.
 
Svensk ekonomi
Svensk tillväxt har stått emot den internationella försvagningen väl i år. Men stödet från en expansiv finanspolitik och en mycket svag krona dras undan nästa år. Telekom fortsätter att tynga, och börsfallet dämpar konsumtionstillväxten. BNP-tillväxten 2003 blir därför inte högre än 2 procent. Inflationen sjunker ned under målet om 2 procent. Med vår prognos öppnas ett utrymme för Riksbanken att sänka räntan. Osäkerhet om EMU-tidtabellen och löneökningar över EMU-snittet gör ändå att Riksbanken väljer att hålla reporäntan oförändrad i höst. Huvudscenariot är att Sverige går in i EMU 2005. En folkomröstning hålls hösten 2003, varefter kronan träder in i ERM med centralkursen 8,60. Under 2004 har Sverige därmed fast växelkurs och räntepolitiken styrs i allt högre grad av närmandet till EMU. Samtidigt ökar trycket på en lättare finanspolitik, varför den ekonomiska politiken riskerar att bli för expansiv i detta skede.
 
Nyckeltal i svensk ekonomi
 


Årlig procentuell förändring
2001
2002
2003
2004
BNP
1,2
1,8
2,0
2,5
Arbetslöshet (%)
4,0
4,0
4,3
4,1
UND1X
2,8
2,6
2,0
1,8
Offentligt saldo (% av BNP)
4,8
1,9
1,2
1,4
Reporänta (dec)
3,75
4,25
4,25
4,25
Växelkurs, EUR/SEK (dec)
9,44
8,80
8,50
8,60
 
 
För ytterligare information kontakta:
Klas Eklund, 08-763 8088
Håkan Frisén, 08-763 8067