Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Bokslutskommuniké 2001

Fjärde kvartalets resultat bättre än andra och tredje kvartalen
 
  • Intäkterna ökade under fjärde kvartalet
  • Kostnadsprogrammet började ge märkbara resultat
  • Kostnadsmålen nu omsatta i aktiviteter
  • Det operativa rörelseresultatet* minskade med 10 procent på jämförbar basis till 7 153 Mkr
  • Totala kostnader uppgick till 22 679 Mkr, på jämförbar basis en minskning med 7 procent.
  • Räntenettot ökade till 13 053 Mkr, en ökning med 5 procent på jämförbar basis.
  • Provisionsnettot minskade till 11 576 Mkr, på jämförbar basis en minskning med 20 procent.
  • Kreditförlusterna uppgick till 547 Mkr (815).
  • Räntabiliteten på eget kapital 11,9 procent (16,9).
  • Vinsten per aktie 7,17 kr (9,43).
  • Utdelningen föreslås bli 4,00 kr (4,00).
  • Det operativa rörelseresultatet för fjärde kvartalet exklusive omstruktureringskostnader uppgick till 1 860 Mkr (1 694 Mkr, tredje kvartalet 2001 samt 1 729 Mkr fjärde kvartalet 2000).
 
2001 var ett turbulent år för SEB-koncernen. Börserna var svaga och den ekonomiska nedgången i de flesta av världens länder accentuerades av terrorattackerna i USA den 11 september.
 
SEB har en stark ställning inom aktierelaterade produkter och tjänster och påverkades därför mer av den kraftiga nedgången än många konkurrenter.
 
I februari förra året presenterades den föreslagna fusionen med Förenings-Sparbanken i avsikt att skapa en nordisk bank som skulle kunna delta aktivt i omvandlingen av den europeiska finansiella sektorn. EU-kommissionen ställde emellertid så hårda krav att vi tillsammans beslutade oss för att dra tillbaka vår ansökan.
 
Vi bestämde oss därför för att utnyttja vår egen potential genom att starta ett program
för att
 
  • förnya vår ledningsgrupp
  • dra igång ett kostnadseffektivitetsprogram som ska spara 2,5 miljarder netto de närmaste 18 månaderna
  • införa ett förändringsprogram som vi kallar "3 C", vilket står för Customer satisfaction, Cross-servicing och Cost efficiency.
 
"3 C" innebär en förändringsprocess i hela koncernen för att säkra en långsiktig lönsamhet.
 
* I det operativa rörelseresultatet ingår pensionsavräkning med 1 002 Mkr (943). Exklusive pensionsavräkning uppgår det legala rörelseresultatet för helåret till 6 151 Mkr (8 800).
 
Kundnöjdhet, är nyckeln till långsiktig framgång. I många delar av koncernen har vi höga kundbetyg i relation till våra konkurrenter, exempelvis i SEB Germany och Merchant Banking. Men externa undersökningar visar att kundnöjdheten har minskat bland våra hushållskunder i Sverige. Detta har vi nu tagit itu med, bl a genom att stärka kontorens ställning och förtydliga deras kundansvar.
 
Cross-servicing utgör en stor potential när det gäller att öka intäkterna och öka våra marknadsandelar med hjälp av befintliga kunder. Ett fördjupat samarbete inom koncernen kommer dessutom att samtidigt ge våra kunder en bättre service.
 
De program för kostnadseffektivitet som nu pågår i SEB:s olika delar speglar behovet av anpassning till en svagare marknad men också till att skapa en kultur av lång-siktigt kostnadstänkande i koncernen. Totalt uppgår SEB:s kostnadsprogram - som främst gäller staber och administrativa funktioner - till 3 miljarder kronor brutto. Nettoeffekten uppgår till 2,5 miljarder kronor per år från och med början av 2003 - allt annat lika.
 
Vi har redan fattat beslut som ger besparingar på 1 miljard kronor per år. Dessutom har vi i konkreta projekt - identifierat ytterligare 2 miljarder. Koncernens affärs-områden har bundit sig för att nå dessa mål, som också framgår tydligt i deras respektive affärsplaner.
 
Resultatet för fjärde kvartalet var bättre än för de tidigare kvartalen, delvis till följd av de starkare börserna. Kostnaderna för den operativa verksamheten minskade, men samtidigt har vi tagit en del direkta kostnader för omstruktureringar i samband med det pågående neddragningsprogrammet . Dessa har till största delen tagits under 2001, men kommer delvis också att påverka 2002.
 
En stor del av koncernens resultat kommer från Corporate & Institutions, där Merchant Banking visar starka intäkter tack vare en god utveckling för de kundrelaterade affärerna. Enskilda Securities resultat försämrades, liksom för de flesta investment-banker, och åtgärder för att minska kostnaderna har vidtagits.
 
I SEB Germany minskade intäkterna till följd av den svaga tyska ekonomin. Detta kompenserades dock till stor del av ytterligare kostnadsbesparingar inom ramen för det på-gående omstruktureringsprogrammet.
 
De baltiska bankerna fortsätter att växa och visar goda resultat.
 
Nordic Retail & Private Banking led av den negativa börsutvecklingen, men lyckades hålla kostnaderna under kontroll. I den internationella delen av Private Banking vidtogs en del omfattande åtgärder för att reducera kostnaderna och anpassa verk-samheten till marknadsklimatet. Antalet internetbankskunder uppgick vid årets slut till 1 128 000 (800 000) och har ökat i både Sverige, Tyskland och Baltikum.
 
Kreditvolymerna var i stort sett oförändrade. Vi noterade ökningar inom den nordiska företagssektorn, Baltikum och bolån till de svenska hushållen. Kredit-förlusterna var låga och osäkra fordringar brutto minskade något. Nu har emellertid ratinginstituten graderat ned ett antal företag och det är inte orimligt att förvänta sig en högre kreditförlustnivå generellt inom banksektorn.
 
Sammantaget kan vi i resultattermer konstatera att 2001 var ett tufft år. Under rådande omständigheter känner jag mig ändå bekväm med tanke på de åtgärder vi satt in.
 
Eftersom vare sig aktiemarknaden eller det allmänna ekonomiska läget ännu inte visar några tecken på tillfrisknande är kostnadsprogrammen av yttersta betydelse för vår framtid. Och programmen har högsta prioritet inom alla delar av koncernen!
 
Koncernen
 
Resultat för fjärde kvartalet
Intäkterna under fjärde kvartalet uppgick till 7 701 Mkr, en ökning med 8 procent från tredje kvartalet 2001, men en minskning jämfört med sista kvartalet 2000.
 
Kostnaderna för fjärde kvartalet exklusive omstruktureringskostnader uppgick till 5 559 Mkr att jämföra med 5 331 Mkr för tredje kvartalet, 5 611 Mkr för andra kvartalet och 6 519 Mkr för fjärde kvartalet 2000. Utvecklingen för de två senaste kvartalen innebär en positiv trend vad avser kostnadsbesparingar.
 
De totala fusions- och omstruktureringskostnaderna under fjärde kvartalet uppgick till 413 Mkr.
 
Kreditförlusterna under fjärde kvartalet uppgick till 181 Mkr (112).
 
Resultatet för fjärde kvartalet före omstruktureringskostnader uppgick till 1 860 Mkr, vilket var bättre än andra och tredje kvartalen 2001 och även bättre än fjärde kvartalet 2000. Efter omstruktureringskostnader var rörelseresultatet 1 447 Mkr.
 


Resultaträkning, Mkr 2001 2000 Förändring,
procent
Förändring på jämförbar basis, procent
         
Räntenetto 13 053 11 616 12 5
Provisionsnetto 11 576 13 846 -16 -20
Nettoresultat av finansiella transaktioner 2 964 3 552 -17 -16
Övriga rörelseintäkter 2 627 3 644 -28 4
Summa intäkter 30 220 32 658 -7 -8
Personalkostnader -12 353 -12 761 -3 -8
Pensionsavräkning 1 002 943 6 6
Övriga kostnader -8 763 -8 751 0 -4
Fusions- och omstruktureringskostnader -716 0    
Avskrivningar -1 849 -1 763 +5 +1
Summa kostnader -22 679 -22 332 2 -7
Kreditförluster och nedskrivningar -616 -890 -31 -51
Andelar i intresseföretags resultat -29 95 -131  
Sakförsäkringsrörelsen 257 212 21  
Operativt rörelseresultat 7 153 9 743 -27 -10
 
 
Resultat för helåret 2001
Jämförelserna med föregående år har påverkats av engångseffekter och konsoli-deringen av Vilniaus Bankas under sista kvartalet 2000. Dessutom påverkas jäm-förelserna av valutakursdifferenser till följd av den svaga svenska kronan samt omstruktureringskostnader.
 
Intäkter
Koncernens intäkter för helåret 2001 minskade med 7 procent till 30 220 Mkr (32 658). På jämförbar basis sjönk intäkterna med 8 procent.
 
Räntenettot förbättrades stadigt kvartal för kvartal och steg under helåret 2001 med 12 procent till 13 053 Mkr (11 616). Kostnaden för den statliga insättningsgarantin sjönk med 207 Mkr. Justerat för jämförelsestörande poster ökade räntenettot med 5 procent. Förbättringen förklaras främst av ökade volymer och förbättrade margi-naler.
 
Provisionsnettot minskade, trots en återhämtning under fjärde kvartalet, med 16 procent till 11 576 Mkr (13 846). Provisionsintäkterna från kort steg med
 
17 procent, medan värdepappersrelaterade provisioner sjönk med 23 procent jämfört med 2000. Justerat för jämförelsestörande poster sjönk provisionsnettot under helåret 2001 med 20 procent. Provisionsnettots utveckling är starkt relaterat till utvecklingen på aktiemarknaden, såväl värde- som aktivitetsmässigt. (Se vidare not sid 22).
 
Nettoresultatet av finansiella transaktioner sjönk med 17 procent till 2 964 Mkr (3 552). Justerat för jämförelsestörande poster minskade nettoresultatet av finansiella transaktioner med 16 procent. (Se vidare not sid 22).
 
Övriga intäkter uppgick till 2 627 Mkr (3 644). Realisationsvinster och engångsposter svarade för 1 024 Mkr (1 277). Av dessa kom 512 Mkr från försäljning av aktier i OM och 248 Mkr från försäljning av aktier i Deutsche Börse - bägge betraktas som en-gångsintäkter under första kvartalet. Resterande kapitalvinster betraktas som normal verksamhet. Justerat för engångseffekter, valutakursdifferenser och övriga jäm-förelsestörande poster ökade Övriga intäkter med 4 procent.
 
Kostnader
Programmen för ökad kostnadseffektivitet har börjat ge resultat. Kostnaderna inklusive omstruktureringskostnader på 716 Mkr uppgick till 22 679 Mkr, (22 332). Justerat för omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster minskade kostnaderna med 7 procent.
 
Personalkostnaderna brutto minskade under året med 3 procent till 12 353 Mkr (12 761). Personalkostnaderna netto minskade med 4 procent till 11 351 Mkr (11 818). Kompensationen för pensionskostnaderna, som ingår i personalkostnaderna brutto, ökade till 1 002 Mkr (943), inklusive det tjänstepensionsavtal som ersatt det tidigare vinstandelssystemet.
 
Justerat för jämförelsestörande poster sjönk personalkostnaderna med 8 procent. Nedgången uppnåddes genom effektivitetshöjande åtgärder inom främst Nordic Retail & Private Banking och SEB Germany, vilka även kompenserat för den all-männa lönekostnadsökningen. Dessutom ledde minskade intäkter till lägre resultat-relaterade ersättningar (- 646 Mkr jämfört med 2000).
 
Per den 31 december hade antalet anställda minskat med 584 till 20 696.
 
SEB:s pensionsstiftelsers förmögenhet uppgick per den 31 december till
 
18,5 miljarder kronor (23,2) medan förpliktelserna uppgick till 9,1 miljarder kronor (8,0). Övervärdet vid utgången av 2001 var således 9,4 miljarder (15,2).
 
De totala IT-kostnaderna kunde - i enlighet med vad som utlovades i årsredovis-ningen 2000 - hållas på en oförändrad nivå mot föregående år: 4,7 miljarder kronor (4,8). Begreppet IT-kostnader definieras här som kalkylerade kostnader för all IT-verksamhet och inkluderar egen personal inom IT-sektorn. Av dessa kalkylerade kostnader var 2 221 Mkr (2 338) externa kostnader.
 
Avskrivningarna uppgick till 1 849 Mkr (1 763), varav goodwill svarade för 733 Mkr (671).
 
Fusions- och omstruktureringskostnader
De totala fusions- och omstruktureringskostnaderna uppgick till 716 Mkr. Av totalen svarade 225 Mkr för kostnader för den planerade och avbrutna fusionen med FöreningsSparbanken och integrationsarbetet i samband med detta. 491 Mkr var omstruktureringskostnader. Av dessa är 358 Mkr reserverade för åtgärder som kommer att vidtas inom kostnadseffektivitetsprogrammet under 2002.
 
Ytterligare aktiviteter har eller kommer att beslutas i syfte att skapa ett omfattande program för kostnadsreducering. Kostnaden för omstruktureringen beräknas uppgå till ytterligare cirka 200 Mkr, som kommer att kostnadsföras under 2002.
 
Vid förvärvet av BfG i januari 2000 uppstod en skillnad mellan eget kapital och för-värvspris. Allokering och utnyttjande av den negativa goodwillen beskrivs i Appendix 1.
 
Av den omstruktureringsreserv som upprättades i samband med förvärvet av Trygg Hansa 1997 återstår 29 Mkr sedan 227 Mkr tagits i anspråk under 2001.
 
Kreditförluster och osäkra fordringar
Koncernens kreditförluster, inklusive värdeförändring på övertagna tillgångar, upp-gick till 547 Mkr netto (815), varav 480 Mkr (781) i SEB Germany. Förbättringen berodde huvudsakligen på lägre kreditförluster och till viss del på högre åter-vinningar under 2001. Kreditförlustnivån uppgick till 0,09 procent (0,12).
 
Den estniska dotterbanken Eesti Ühispank gjorde nedskrivningar på 69 Mkr i sin investmentportfölj.
 
Osäkra fordringar brutto uppgick till 15 822 Mkr (16 437). 8 161 Mkr (9 368) av de osäkra fordringarna är nödlidande lån och 7 661 Mkr (7 069) är icke nödlidande (lån där räntor och amorteringar betalas). Osäkra fordringar netto efter avdrag för generell reserv uppgick till 7 769 (7 280). Reserveringsgraden för osäkra fordringar inklusive generell reserv var 50,9 procent (55,7). Reserveringsgraden var 54,7 procent för nödlidande lån och 33,7 procent för icke nödlidande lån. (Se vidare bilagor.) Andelen osäkra fordringar, netto, uppgick till 1,37 (1,35).
 
Volymen övertagna panter uppgick till 265 Mkr (213).
 
Sakförsäkring och run-off
Resultatet för sakförsäkring, huvudsakligen s k run-off-verksamhet, uppgick till 257 Mkr (212). I resultatet ingår realisationsvinster på 126 Mkr i samband med försälj-ning ur obligationsportföljen under första kvartalet. Koncernens sakförsäkrings-verksamhet påverkades inte av terrorattacken i september.
 
Engångseffekter
Intäkter av engångskaraktär under 2001 uppgick till 886 Mkr. Kostnader av engångs-karaktär för fusionsarbete och omstrukturering var 716 Mkr, varav 413 Mkr under fjärde kvartalet. Nettoeffekten av engångsposterna var således + 170 Mkr. Före-gående år påverkades resultatet positivt totalt med 2 306 Mkr i poster av engångs-karaktär.
 
Operativt rörelseresultat
Det operativa rörelseresultatet för 2001 minskade med 27 procent till 7 153 Mkr (9 743). Justerat för jämförelsestörande poster, främst ovanstående engångseffekter, var resultatminskningen 10 procent.
 
Förändringar av övervärden i livförsäkringsverksamheten är inte inkluderade i det operativa rörelseresultatet och legala redovisningen. Livförsäkringsverksamheten ska värderas utifrån det värde som skapas i pågående verksamhet och dess framtida effekter på lång sikt. Därför återfinns en detaljerad redovisning av SEB Trygg Livs verksamhet, inklusive förändringar i övervärden (se Appendix 2).
 
Skatter
Koncernens resultat före skatt uppgår till 7 153 Mkr (9 743). Skatt på årets resultat uppgår till 1 990 Mkr (2 710). Av årets skattekostnad utgör 1 161 Mkr (1 730) aktuell skatt och 829 Mkr (980) uppskjuten skatt. Den vägda skattesatsen uppgår till 27,8 procent (27,8), för aktuell skatt uppgår skattesatsen till 16,2 procent (17,8). Därutöver belastas resultatet med 68 Mkr (146) i skatt avseende tidigare år.
 
Kapital under förvaltning
Per den 31 december 2001 hade SEB-koncernen totalt 871 miljarder kronor under förvaltning (910). Uppgången på aktiemarknaden under fjärde kvartalet förklarar ökningen med 7 procent jämfört med tredje kvartalet. 567 miljarder (591) förvaltas av SEB Asset Management, 113 miljarder (110) av SEB Germany och resterande inom Private Banking.
 
Kreditportföljen
SEB:s utestående lån inklusive leasing men exklusive repor uppgick per den 31 december till 718 miljarder kronor (690).
 
Den totala kreditportföljen omfattar förutom lån också ansvarsförbindelser som remburser, garantier och kreditlöften lika väl som kreditexponering från derivat-kontrakt. Totalt ökade kreditportföljen under 2001 med cirka 29 miljarder kronor till 955 miljarder (926). En viktig faktor bakom ökningen är omräkningseffekter till följd av försvagningen av den svenska kronan.
 
Fördelningen mellan olika sektorer var stabil. Inom hushållssektorn stod bolån i Sverige för merparten av ökningen. Ut-låningen till företagssektorn ökade också något, främst inom Merchant Banking.
 
SEB AG:s kreditexponering, mätt i euro, minskade under året med cirka 1,5 miljarder euro, medan den ökade med cirka 4 miljarder i svenska kronor. De tre baltiska dotterbankernas kreditexponering ökade till 30 miljarder kronor (24), varav huvud-delen är relaterad till företagssektorn.
 
Exponeringen mot telekommunikationsindustrin (operatörer och tillverkande bolag) ökade något och uppgick vid utgången av året till cirka 15 miljarder kronor, 1,5 pro-cent av kreditportföljen. Utlåningen till IT-sektorn minskade något och uppgick vid årsslutet till cirka 4 miljarder kronor.
 
SEB:s exponering mot emerging markets uppgick vid utgången av året till 9,7 miljarder kronor (11,5), efter avdrag för reserv för befarade förluster (se vidare Appendix 3).
 
Risk- och kapitalstyrning
För att utnyttja koncernens kapital på bästa möjliga sätt och bedöma lönsam-heten i de olika affärsområdena med större precision använder SEB en styr-modell baserad på ekonomiskt kapital, Capital at Risk (CAR). CAR utgör värderingen av den risk för oväntade förluster som koncernens affärer medför vid varje givet tillfälle och bygger på statistiska sannolikhetsberäkningar av bankens olika typer av risk, dvs kredit- och marknadsrisker, försäkringsrisk samt operationell- och affärsrisk. CAR ligger väl i linje med de kommande för-ändringarna i kapitaltäckningsreglerna. Av allokerat kapital för divisionerna är CAR liksom kapitalkravet för riskvägda tillgångar viktiga parametrar. Vid be-räkning av räntabiliteten för divisionerna ställs resultaten efter schablon-skatt, 28 procent, i relation till det allokerade kapitalet.
 
Risknivån för varje risktyp, utan hänsyn till diversifiering mellan risktyper, är summerad i följande tabell (miljarder kronor):
 


  31 december
2001
31 december 2000
Marknadsrisk 5 3
Kreditrisk 34 32
Försäkringsrisk 6 5
Operationell och affärsrisk 8 9
Diversifiering -14 -13
Koncernens CAR 39 36
 
Koncernens risktagande i tradingverksamheten (s k Value at Risk, VaR), har under 2001 varit i genomsnitt 133 Mkr; dvs med 99 procents sannolikhet förväntas koncernen inte förlora mer än 133 Mkr under en 10-dagars period. Under året varierade denna risk mellan 80 Mkr och 165 Mkr. Följande tabell visar risken uppdelad per risktyp (Mkr):
 


  Min Max Genom-snitt 31 december 2001 31 december 2000
Ränterisk 66 168 126 146 98
Valutarisk 12 58 26 14 19
Aktierisk 4 24 15 12 30
Diversifiering     -34 -29 -61
Total 80 165 133 143 86
 
En höjning av marknadsräntorna med en procentenhet per den 31 december 2001 skulle medföra en värdeminskning av koncernens räntebärande tillgångar och skulder, inklusive derivat, med 2 200 Mkr (1 600 Mkr).
 
Kapitalbas och kapitaltäckning
Kapitalbasen för den finansiella företagsgruppen (dvs exklusive försäkringsbolag) uppgick vid utgången av 2001 till 54,4 miljarder kronor (53,3). Primärkapitalet ut-gjorde 38,7 miljarder kronor (36,5), varav 1,9 miljarder är s k primärkapitaltillskott. Beräkningen av kapitalbasen framgår av Appendix 4. De riskvägda tillgångarna upp-gick till 501 miljarder kronor (496). Högre utfall i riskvägda tillgångar från ökad ut-låning och försvagad svensk krona har bemötts med fortlöpande kapitaleffektivi-sering inom framförallt SEB AG. Därtill har Finansinspektionens god-kännande av bankens interna Value-at-Risk-modell i december 2001 bidragit till att minska riskvägda tillgångar med drygt 5 miljarder kronor.
 
Primärkapitalrelationen uppgick till 7,71 procent (7,37) och den totala kapitaltäck-ningsgraden till 10,84 procent (10,76). Koncernens långsiktiga mål om att bibehålla en primärkapitalrelation om lägst 7 procent och en total kapitaltäckningsgrad om lägst 10,5 procent är därmed uppfyllda.
 
Under året har SEB fortsatt att vara aktivt i arbetet med att besvara och bedöma Baselkommitténs och EU-kommissionens förslag till förändrade kapitaltäck-ningsregler. Banken har deltagit i två konsekvensundersökningar ("Quantitative Impact Studies") som Baselkommittén genomfört i syfte att utvärdera effekterna av det nya regelverket. Arbetet har givit god insikt i de förändringar som förväntas. Koncernen kommer löpande att bevaka det nya regelverkets utformning och som ett led i detta överväga koncernens kapitalsituation för att vara förberedda när reglerna träder i kraft.
 
Rating
SEB-koncernens rating var oförändrad under 2001. Hos Moody's är betyget för SEB:s långfristiga upplåning A2, hos Standard & Poor's A- och hos Fitch A+. Dotterbolaget SEB BoLån fick betyget A+ för sin långfristiga upplåning av Fitch i december 2001.
 
Personaloptionsprogram
Styrelsen har beslutat om ett incitamentsprogram baserat på maximalt 7 000 000 personaloptioner, på likartade villkor som föregående års program, till cirka 1000 ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Vid tilldelningen beräknas verk-ställande ledningen erhålla 1 500 000 personaloptioner, cirka 400 andra ledande befattningshavare 3 700 000 personaloptioner och cirka 600 nyckelpersoner och experter 1 800 000 personaloptioner. Varje option berättigar till förvärv av en A-aktie till ett pris motsvarande 110 procent av den genomsnittliga betalkursen vid börsens stängning under perioden 21 februari - 6 mars 2002. Personaloptionerna kan utnyttjas under tiden från och med tre år till och med sju år efter tilldelning.
 
Inklusive årets beslutade personaloptionsprogram, omfattar det totala antalet utestående personaloptioner (1999 - 2002) cirka 19 miljoner, vilket motsvarar 2,6 procent av antalet utestående aktier.
 
Befintliga personaloptionsprogram är skyddade genom s.k. swapavtal avseende såväl personaloptionens kursökning som den därmed sammanhängande social-kostnadskomponenten. Personaloptionsprogrammet 2002 föreslås initialt säkras på liknande sätt. Kostnaden för säkringsarrangemanget av såv