Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

SEB: Delårsrapport januari-juni 2001

VD-KOMMENTAR

Det första halvåret 2001 har präglats av en markant konjunkturavmattning i världen. I USA, Japan och Europa har den ekonomiska utvecklingen varit svag. Industriproduktionen har sjunkit i flera länder - men konsumtionen och servicesektorn har motverkat ett kraftigare ras. De finansiella marknaderna har karaktäriserats av oro med fallande börskurser under första kvartalet, medan det andra kvartalet visade en viss återhämtning. Räntorna har under senare tid sjunkit i de flesta länder till följd av den svaga ekonomin.


Ekonomierna i Sverige, Tyskland och Baltikum är viktiga faktorer för SEB. I Baltikum har tillväxten varit fortsatt stark och stabil. I Tyskland har dock ekonomin varit svagare än väntat. Det gäller särskilt den privata konsumtionen, där köpkraften försvagats till följd av prisökningar. I Sverige föll börsen kraftigt under första kvartalet, men tack vare en ökning på 6 procent under andra kvartalet begränsades minskningen till 17 procent för första halvåret totalt.

Det privata sparandet i Sverige och Tyskland har ökat något, om än från låga nivåer. Det beror på att hushållen blivit mer försiktiga till följd av de sjunkande börskurserna och den ökade osäkerheten på arbetsmarknaden.

För SEB:s del har det första halvåret varit svagt jämfört med det exceptionellt starka första halvåret 2000. Corporate & Institutions resultat är dock fortfarande mycket starkt, trots att Enskilda Securities´resultat halverats. Det är också tillfredsställande att se hur våra tre dotterbanker i Baltikum växer i både omsättning och resultat.


Avmattningen i konjunkturen har blivit allt tydligare, speciellt i Europa. Det andra kvartalets positiva trend ser hittills inte ut att hålla i sig på börserna. Det betyder för SEB:s del att ytterligare åtgärder sätts in för att sänka kostnadsnivåerna både på kort och lång sikt.


Den fördjupade granskningen av fusionen med FöreningsSparbanken har nu börjat. Bankernas planering av integrationen går bra.


Intäkter

Koncernens intäkter minskade under januari-juni med 9 procent till 15 377 Mkr (16 932). Jämförelsen med föregående år har påverkats av valutaeffekter, konsolideringen av Vilniaus Bankas samt engångseffekter. Justerat för dessa jämförelsestörande poster sjönk intäkterna med 7 procent. Minskningen berodde främst på sjunkande provisionsintäkter till följd av utvecklingen på aktiemarknaden.

Räntenettot steg med 6 procent till 6 234 Mkr (5 869). Justerat för ovanstående jämförelsestörande poster minskade räntenettot med 1 procent. Kostnaden för den statliga insättningsgarantin sjönk med 103 Mkr.

Provisionsnettot minskade med 14 procent till 5 958 Mkr (6 939) jämfört med första halvåret i fjol. Justerat för jämförelsestörande poster sjönk provisionsnettot med 17 procent. Utvecklingen skiljer sig för olika pro-duktområden och delar av koncernen. Den mest markanta nedgången gäller provisionerna från värde-papper, som sjönk med 20 procent jämfört med första halvåret 2000. (En fullständig uppställning finns i not.)

Nettoresultatet av finansiella transaktioner steg med 3 procent till 1 509 Mkr (1 472) till följd av goda resultat i handeln med aktier, obligationer och derivat. Justerat för jämförelsestörande poster var ökningen 2 procent. Andra kvartalet var väsentligt svagare än det första (se vidare not).


Övriga intäkter uppgick till 1 676 Mkr (2 652). Realisationsvinster och engångsposter svarade för 743 Mkr (1 428). Justerat för dessa samt för valutakursförändringar var resultatet oförändrat.

Kostnader

Koncernens kostnader ökade med 4 procent till 11 143 Mkr (10 667). Justerat för valutakursförändringar och andra jämförelsestörande poster inklusive valutakursförändringar sjönk kostnaderna med 2 procent.

Personalkostnaderna brutto minskade med 1 procent till 6 236 Mkr (6 298). Justerat för jämförelsestörande poster sjönk personalkostnaderna 7 procent genom en kombination av effektivitetshöjande åtgärder/personalminskningar inom främst Personal Banking Sweden, Merchant Banking och SEB Germany samt minskade kalkylerade resultatrelaterade ersättningar (- 280 Mkr jämfört med första halvåret 2000).

Vid halvårsskiftet uppgick antalet anställda till 20 950 (19 770). Justerat för Vilniaus Bankas, som inte var konsoliderad första halvåret i fjol, minskade antalet anställda med 430.

Netto minskade personalkostnaderna med 2 procent till 5 707 Mkr (5 808). Justerat för jämförelsestörande poster var minskningen 8 procent. Kompensationen för pensionskostnaderna, som ingår i personalkost-naderna brutto, ökade till 529 Mkr (490), inklusive det tjänstepensionsavtal som ersatt det tidigare vinstandelssystemet.


SEB:s pensionsstiftelsers förmögenhet uppgick per den 30 juni till 21 miljarder kronor (23,2 miljarder vid utgången av 2000) medan förpliktelserna uppgick till 9,1 miljarder kronor (8,0). Övervärdet per den 30 juni var således 11,9 miljarder.

De totala IT-kostnaderna (inklusive kalkylerade kostnader för personal etc) uppgick till 2,5 miljarder kronor att jämföra med 2,2 miljarder första halvåret i fjol. Av detta var 1 129 Mkr (1 064) externa kostnader.

Per den 30 juni har det förberedande fusions- och integrationsarbetet belastat kostnaderna med 70 Mkr.


Avskrivningarna uppgick till 916 Mkr (846), varav goodwill svarade för 357 Mkr (326).


Vid ingången av 2001 återstod 256 Mkr av omstruktureringsreserven för förvärvet av Trygg Hansa 1997. Av detta har 152 Mkr tagits i anspråk under första halvåret (varav 85 Mkr under andra kvartalet).


Vid förvärvet av BfG i januari 2000 uppstod en skillnad mellan eget kapital och förvärvspris. Allokering och utnyttjande av den negativa goodwillen beskrivs i Appendix 1.

Kreditförluster och osäkra fordringar
Koncernens kreditförluster, inklusive värdeförändring på övertagen egendom och nedskrivningar uppgick till 248 Mkr netto (531), varav 212 Mkr (439) i SEB Germany. Kreditförlustnivån uppgick till 0,06 procent (0,15).

Osäkra fordringar, netto, dvs efter reserveringar för befarade förluster, ligger på en stabil nivå. Ökningen i svenska kronor till 8 631 Mkr (8 365 Mkr vid utgången av 2000) förklaras av valuta-kursförändringar. Ungefär hälften av de osäkra fordringarna netto är icke nödlidande.

Volymen övertagna panter minskade till 142 Mkr (213 vid årsskiftet).

Sakförsäkringsrörelsen

Resultatet i sakförsäkringsrörelsen, huvudsakligen s k run-off, ökade till 243 Mkr (133), bland annat till följd av realisationsvinster på 126 Mkr i samband med försäljning ur obligationsportföljen under första kvartalet.

Engångseffekter

Totala engångseffekter under första halvåret uppgick till 869 Mkr (1 706), varav allt för året 2001 är hänförbart till första kvartalet.


Operativt resultat

Det operativa resultatet minskade 28 procent till 4 245 Mkr (5 919). Justerat för valutakursförändringar och andra jämförelsestörande poster sjönk resultatet med 12 procent. Resultatet för andra kvartalet var lägre än för det första till följd av engångseffekter under första kvartalet samt lägre netto av finansiella transaktioner under andra kvartalet.


Förändring av övervärden i livförsäkringsverksamheten
Förändringen av övervärdet i livförsäkringsverksamheten påverkades av negativa finansiella effekter till följd av nedgången på aktiemarknaden och uppgick till 113 Mkr (427). Se vidare appendix 3.


Förvaltningsresultat

Koncernens förvaltningsresultat minskade med 31 procent till 4 358 Mkr (6 346). Justerat för jämförelsestörande poster minskade förvaltningsresultatet med 16 procent.


In- och utlåning

Vid halvårsskiftet 2001 uppgick SEB:s inlåning från den svenska allmänheten (hushåll. företag mm) till 245,2 miljarder kronor (221,5), vilket motsvarade en marknadsandel på 21,8 procent (oförändrat jämfört med samma tid i fjol). Inlåningen från hushåll var 59,1 miljarder (59,6), vilket gav en andel på 13,8 procent (14,2).


Koncernens andel av utlåning till allmänheten i Sverige ökade till 327 miljarder kronor (304), vilket motsvarade 13,7 procent (14,3) av marknaden. På hushållsmarknaden ökade SEB´s utlåning till 99,6 miljarder (91,1) och andelen blev 11,1 procent (11,0).


I Tyskland ökade inlåningen med 3 procent till 286 miljarder kronor, medan utlåningen steg med 5 procent till 236 miljarder. Marknadsandelen ligger kring 1 procent.


I Baltikum ökade SEB:s tre dotterbanker sin samlade inlåning med 19 procent till cirka 20 miljarder, medan utlåningen totalt ökade med 19 procent till 17 miljarder kronor. De tre bankerna har cirka en tredjedel av marknaden för såväl in- som utlåning i Baltikum totalt.


Kapital under förvaltning

Vid halvårsskiftet hade SEB-koncernen totalt 892 miljarder kronor under förvaltning (912), varav 579 Mkr (578) i SEB Invest och 107 Mkr (112) i SEB Germany.

Kreditportföljen

SEB:s totala kreditexponering ökade under första halvåret med 35 miljarder kronor till 961 miljarder kronor (926). Ökningen är huvudsakligen hänförbar till Sverige och framför allt företagssektorn. Även utlåningen till svenska hushåll har ökat, men i en något lägre takt än under föregående år. Exponeringen mot den kommunala sektorn och banker är fortsatt stabil. Kreditexponeringen i tyska SEB AG uppgår till 353 miljarder kronor (351) och representerar cirka 37 procent (38) av koncernens totala kreditportfölj. SEB:s kreditklassificeringssystem tillämpas sedan en tid även på den tyska portföljen.


SEB:s exponering mot telekommunikationsindustrin (operatörer och tillverkande bolag) har hållits på en oförändrad nivå under andra kvartalet och uppgår till cirka 14 miljarder kronor eller cirka 1,5 procent (1,2) av kreditportföljen. Ökningen gäller befintliga kunder och avser kort exponering inom den normala affärsverksamheten, huvudsakligen säkring av valutaflöden. Exponeringen mot IT-sektorn ökade något under första halvåret och uppgår nu till knappt 5 miljarder kronor.


SEB:s exponering mot emerging markets uppgick per den 30 juni till netto 10 707 miljoner kronor, en nedgång med cirka 7 procent jämfört med årsskiftet (11 483). Den fortsatta nedgången beror mesta-dels på minskad exponering i Öst- och Centraleuropa samt Latinamerika (se vidare appendix 2).


Riskstyrning

Koncernens risktagande i tradingverksamheten (daglig s k Value at Risk), SEB Germany undantaget, har under det första halvåret 2001 varit i genomsnitt 64 Mkr; dvs med 99 procents sannolikhet förväntas koncernen inte förlora mer än 64 Mkr under en handelsdag. Under året varierade denna risk mellan 25 och 107 Mkr. Följande tabell visar denna risk uppdelad per risktyp (Mkr).


Inom SEB Germanys marknadsplats var motsvarande VaR 12 Mkr. Under året varierade SEB Germanys VaR mellan 12 och 17 Mkr, med ett genomsnitt på 15 Mkr.


Känslighetsanalys

En höjning av marknadsräntorna med en procentenhet per 30 juni 2001 skulle medföra att marknadsvärdet på koncernens räntebärande tillgångar och skulder, inklusive derivat, minskade med 2 300 Mkr.


Kapitalbas och kapitaltäckning

Kapitalbasen för den finansiella företagsgruppen (dvs exklusive försäkringsbolag) uppgick den 30 juni till 54,2 miljarder kronor (53,3 vid årsskiftet). Primärkapitalet utgjorde 37,6 miljarder kronor (36,5), varav 1,8 miljarder i s k primärkapitaltillskott. Beräkningen av kapitalbasen framgår av appendix 4. De riskvägda tillgångarna uppgick till 519,4 miljarder kronor (495,6).

Primärkapitalrelationen uppgick till 7,24 procent (7,37 procent vid utgången av 2000) och den totala kapitaltäckningsgraden till 10,43 procent (10,76 ). Koncernens mål är att bibehålla en primärkapitalrelation om lägst 7 procent och en total kapitaltäckningsgrad om lägst 10,5 procent.

SEB nu störst i polska BOS

Under andra kvartalet utökade SEB sitt innehav i Bank Ochrony Srodowiska (BOS) från 38 till 46 procent. BOS är verksam på både företags- och privatkundsmarknaden. Banken har 52 kontor och 1 600 anställda.


Ändrade ägarförhållanden

I juni blev Investor den största ägaren i SEB genom ett aktieägarbyte inom Wallenbergsfären. Genom att förvärva merparten av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses innehav ökade Investors andel av aktie-kapitalet i SEB från 10,0 till 19,2 procent. Investors andel av rösterna i SEB steg från 10,5 till 20,0 procent.


Det föreslagna samgåendet med FöreningsSparbanken

I början av juni lämnades konkurrensanmälan med förslag till samgåendet till EU-kommissionen. I juli beslutade EU-kommissionen att inleda en så kallad fördjupad granskning av den föreslagna fusionen. Besked väntas i mitten av november.


För att ge aktieägarna ett så komplett underlag som möjligt inför ställningstagandet har de båda bankerna valt att senarelägga de extra bolagsstämmorna till fjärde kvartalet.



Stockholm den 23 augusti 2001

Lars H Thunell
Verkställande direktör och koncernchef


Delårsrapport för januari-september 2001 publiceras den 25 oktober 2001. SEB:s rapporter finns även tillgängliga på Internet (www.seb.net).



Hela rapporten inklusive tabeller kan laddas ner från medföljande länk.