De negativa följderna av USA-inbromsningen och det globala börsfallet blir begränsade för de baltiska länderna och Polen. Det beror på att aktiesparandet i länderna är lågt, exporten till USA är liten samt att måttfulla effekter väntas i Västeuropa.
Estlands tillväxt blir balanserad under perioden. Den ökade exporten ligger bakom återhämtningen från den ryska krisen. Men även inhemsk efterfrågan har utvecklats bra och nu tar investeringarna fart. Hög arbetslöshet är ett problem. BNP ökar med 5,5 procent i år och 5 procent nästa år, enligt rapporten. Stabilt politiskt läge inför nästa parlamentsval.
Lettlands ekonomi har en jämnt fördelad tillväxt och låg inflation. Exporten har inte ökat lika kraftigt som i övriga Baltikum. Stramare finanspolitik medför att bytesbalansunderskottet dämpas något. Tillväxten beräknas bli 4,5 till 5 procent de närmaste åren. Det politiska läget är instabilt och regeringen kan spricka.
Litauen repar sig sakta från Rysslandskrisen med ökad export som drivkraft. Ingen risk för devalvering när litas knyts till euron nästa år. BNP beräknas växa med 3,5 procent i år och 4,5 procent nästa år. Risken är stor för nytt regeringsskifte.
Polens strama penningpolitik har kylt av den inhemska efterfrågan. Inflationen faller och bytesbalansunderskottet minskar. Stora räntesänkningar är att vänta. Tillväxten ökar med 4 procent i år och 5 procent nästa år.
För ytterligare information:
Mikael Johansson, Baltikumanalytiker och ansvarig redaktör, 08-763 80 93, 070-372 28 26
Mikael Johansson, Baltikumanalytiker och ansvarig redaktör, 08-763 80 93, 070-372 28 26