Börslyft ger köpfest - och höjda räntor

Den starka - och brett baserade - expansionen i svensk ekonomi fortsätter. Börslyft och stigande villa- och bostadsrättspriser lägger grunden för en konsumtionsboom i år.

 

Hushållen är optimistiska och kommer att realisera aktievinster och öka sin belåning för att konsumera mer. Den privata konsumtionen växer med 5 procent, den starkaste uppgången på 30 år. En följd blir stigande inflationstryck och att Riksbanken måste fortsätta att höja sin reporänta.

 

Det är huvudbudskapet i SEB:s senaste konjunkturrapport Nordic Outlook, som publiceras i dag, torsdag den 17 februari.

 

SEB reviderar upp BNP-prognoserna med en halv procentenhet jämfört med den förra konjunkturrapporten. BNP beräknas nu öka med 4,5 procent i år, 3,2 procent nästa år samt 2,1 procent 2002. Detta är starkare än den potentiella tillväxten som uppskattas till 2,5 procent, i sig en uppjustering på grund av ökad produktivitet, stabilare makrosituation samt avregleringar.

 

Den svenska konjunkturen toppar alltså i år, och 2002 är tillväxten tillbaka på mer normal nivå. Gradvis höjda realräntor (Riksbankens åtstramning) och minskad konkurrenskraft resulterar i mjuklandning.

 

Risken för flaskhalsproblem är dock betydande.

 

Penningpolitiken får inget stöd av finans- eller strukturpolitiken. Det gör att Riksbanken får ansvaret för att kyla av ekonomin och minska inflationsriskerna. Reporäntan höjs från 3,75 procent till 5,75 procent 2001. Med detta lyckas Riksbanken hålla den underliggande inflationen under prisstabilitetsmålets tak på 3 procent.

 

Sverige väntas gå med i EMU år 2004. Inträdeskursen för kronan bedöms bli 8,40 mot euron.

 

I ett alternativt riskscenario blir det ännu starkare konsumtionsuppgång, hårdare inflationstryck, fler höjningar från Riksbanken, skarpare fördelningspolitiska spänningar samt problem med EMU-inträdet - vilket leder till hårdlandning i Sverige.