Arbetet med taxonomin inleddes 2018 och SEB har som bank en unik inblick i arbetet bland annat genom medverkan i EU:s tekniska expertgrupper. Marie Baumgarts, deltog i den tekniska expertgrupp som tog fram taxonomin med de första två miljömålen och Karl-Oskar Olming ingår i den expertgrupp som nu fortsätter arbetet med taxonomins resterande fyra miljömål samt möjliga utvidgning.
Bland bankens experter finns även Anne Kristin Kästner, som utvecklat ett verktyg för taxonomianalys i aktieportföljer, samt Åsa Knudsen Sterte, som tidigare bland annat har arbetat på finansdepartementet och förhandlat taxonomiförordningen för Sveriges räkning.
Vad innebär klimatlagen?
Den innebär att EU inför rättsligt bindande mål om att nettoutsläppen av växthusgaser ska minska till noll år 2050 och ett delmål om att utsläppen ska minska med minst 55 procent netto till 2030, jämfört med 1990 års nivå. Dessa mål har funnits med som planer och aktiviteter i EU:s Green Deal, men kommer nu, efter den politiska överenskommelsen, att omvandlas till ordinarie lagstiftning som innebär att medlemsländerna måste vidta nödvändiga åtgärder för att nå målet.
Vad är taxonomin?
Det är ett grönt klassificeringssystem som översätter EU:s klimat- och miljömål i ett antal kriterier som krävs för att en ekonomisk aktivitet ska klassas som miljömässigt hållbar. Sex olika miljömål definieras, varav de första två är framtagna, och för att en aktivitet ska kvalificera som hållbar ska den ge ett betydande bidrag till att uppnå minst ett av målen Detta samtidigt som den inte orsakar någon signifikant skada på något av de övriga målen. Därtill ska aktiviteten utföras så att vissa sociala minimikrav uppfyllas.
Syftet med klassificeringen är att ge intressenter som exempelvis investerare och företag en vägledning om hur de kan investera och utveckla sina affärsmodeller för att bidra till omställningen.
Den första delen av taxonomin, som nu presenteras i form av en delegerad akt, handlar om klimatet. Den sätter gränsvärden för vilka aktiviteter som på ett betydande sätt anses bidra till att nå nettonollutsläpp år 2050 eller som bidrar till att motverka negativa konsekvenser av klimatförändringen. Taxonomin visar alltså vägen för hur man ska nå Parisavtalets mål om att hejda jordens uppvärmning.
EU arbetar nu vidare med att utveckla taxonomin för de övriga fyra miljömålen: skydd av biologisk mångfald, omställning till en cirkulär ekonomi, skydd av hav och vatten, samt förebyggande av föroreningar. Detta kommer att presenteras i separata delegerade akter.
Hur ser den fortsatta processen ut när det gäller den första delen av taxonomin?
EU-parlamentet och ministerrådet har nu en betänketid på maximalt sex månader på sig att förkasta eller anta den delegerade akten i sin helhet, det går inte att omförhandla delar av akten. För att förkasta en delegerad akt krävs enkel majoritet i EU-parlamentet eller kvalificerad majoritet i ministerrådet, vilket dock är ytterst ovanligt då parlamentet och medlemsländerna har delegerat befogenheten att ta fram akten till EU-kommissionen.
Vilka ska redovisa enligt taxonomins delegerade akt om klimatet?
Den är främst ämnad för alla kategorier av institutionella kapitalförvaltare som erbjuder gröna produkter, exempelvis fonder eller pensionssparande. Taxonomirapportering är även obligatorisk för alla noterade bolag med mer än 500 anställda, samt banker och finansmarknadsbolag (det vill säga de som omfattas av EU:s Non-Financial Reporting Directive (NFRD)). På sikt kommer omfattningen att vidgas till fler företag eftersom en revidering av NFRD har presenterats, nu kallad Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD).
Men, alla företag har på frivillig väg möjlighet att redovisa enligt taxonomin.
Hur ska företag redovisa enligt taxonomin?
För finansiella produkter, exempelvis en aktiefond, ska det anges hur stor del som är investerad i taxonomiförenliga verksamheter. De företag som omfattas ska redovisa hur stor procentandel av deras ekonomiska aktiviteter som är förenliga med taxonomin. Det innebär alltså att de ska redovisa hur stor andel av deras verksamhet som ger ett substantiellt bidrag till att uppnå målen, utan att orsaka någon annan signifikant miljöskada.
Taxonomins första delegerade akt om klimatet bedöms omfatta ekonomiska aktiviteter hos ungefär 40 procent av noterade bolag i de sektorer som svarar för 80 procent av de direkta utsläppen av växthusgaser inom EU.
När ska företag redovisa enligt taxonomin?
De som omfattas av kravet ska redovisa från och med verksamhetsåret 2021, alltså i samband med publiceringen av årsredovisningen för 2021.
Vad händer med företag vars aktiviteter inte är förenliga med taxonomin, som inte är ”taxonomi-alignade”. Får de dyrare finansiering eller ingen alls?
Syftet med taxonomin är att bidra till omställningen genom att vara en vägledning för investerare och andra intressenter. Det finns inga formella krav på ett företag att vara ”taxonomi-aligned” och heller inga förbud för investerare att investera i företag som inte är ”taxonomi-alignade”.
Eftersom taxonomin visar vägen till hur man ska uppnå Parisavtalets mål kan man säga att ju högre andel av företagets verksamhet som är ”taxonomi-aligned”, desto mer framtidssäkrad är verksamheten ur klimatperspektivet.
Företag, vars verksamhet inte är taxonomiförenlig i dag, men som kan visa på en trovärdig plan för omställning kommer att ha en fördel när det gäller att attrahera investerare. Det motsatta gäller för företag, som inte har en trovärdig omställningsplan.
Enligt en analys som gjorts med hjälp av SEB:s Impact Metric Tool, ett analysverktyg för investeringsportföljer, är det i dagsläget bara runt 3 procent av de största listade bolagens intäkter som är i linje med taxonomin (Developed Market Index). Så, det finns ett stort omställningsbehov för att komma ikapp med klimatlagens mål om att minska utsläppen med 55 procent till 2030.
Det finns ett antal politiskt omdiskuterade områden i taxonomin, vilka delar har lyfts ut ur den delegerade akt som nu har presenterats?
Till följd av de politiska diskussionerna har vissa delar skjutits upp för att hanteras i separata processer. För den delegerade akten för jordbruket vill man invänta pågående förhandlingar av EU:s jordbrukspolitik för att få en bättre överensstämmelse. Kärnkraft, som inte funnits med i det ursprungliga förslaget – på grund av kravet att verksamheten inte ska kunna orsaka signifikant miljöskada – kommer att behandlas i en separat process för att ge EU:s medlemsländer och EU-parlamentet möjlighet att vara med. Samtidigt har sjöfart och restaurering av våtmarker (som kan fungera som koldioxidsänkor) nu kommit med i taxonomin.
Det har diskuterats mycket kring skog, bioenergi, fastigheter med mera. Vad är status inom dessa områden?
När det gäller skogsbruk och bioenergi har flera länder, däribland Sverige, verkat för att hållbarhetskriterierna ska vara i linje med EU-direktivet för förnybar energi. Detta har hörsammats jämfört med det första utkastet, men i vilken utsträckning beror lite på vem du frågar.
Produktion av bioenergi verkar nu generellt klassificeras som taxonomi-förenlig om den sker i enlighet med direktivet.
Inom skogsbruk krävs att bolagen tillhandahåller skogsbruksplaner och klimatnyttoanalyser för att verksamheten ska klassas som taxonomi-förenlig. Här har man från EU öppnat för att detta ska kunna ske på gruppnivå, men vad detta kan innebära i praktiken är för tidigt att säga. Skogsegendomar under 13 hektar är undantagna från kravet på klimatnyttoanalys.
När det gäller fastigheter har det också skett vissa ändringar mot det ursprungliga förslaget. Det som gäller nu är att fastigheter med energiklass A samt de 15 procent mest energieffektiva fastigheterna i varje land klassas som taxonomiförenliga. Exakt hur beräkningen av de 15 procenten ska gå till är ännu inte klart.
Generellt gäller att det ännu är för tidigt att säga hur reglerna kring taxonomin kommer att tillämpas i praktiken. Det kommer att utmejslas i det fortsatta arbetet. Praxis kommer att bli tydligare i takt med att företag och banker börjar redovisa enligt taxonomin.
Om vi blickar in i framtiden, så pågår ett arbete med en möjlig utvidgning av taxonomin, vad händer där?
SEB är med i Plattformen för hållbara finanser som arbetar med rekommendationer kring en möjlig utvidgning av taxonomin. De områden som övervägs är sociala mål och aktiviteter som kan orsaka signifikant skada, samt aktiviteter med liten, eller obetydlig, påverkan.
Kommer vi få höra mer kring det arbetet och hur gör jag för att komma i kontakt med bankens experter?
Vi kommer kontinuerligt att kommunicera om utvecklingen framåt och hur den påverkar våra kunder och samhället i stort. Du är välkommen att kontakta banken via dina ordinarie kanaler för mer information.