2020-06-04 08:47

Vågar man tro på comeback för turismen?

I Sverige planerar många som bäst för en annorlunda sommarsemester utan några utlandsresor. Medan ekonomierna runt om i världen håller på att öppna upp står fortfarande det mesta av besöksnäringen still. Turism är både den bransch som har drabbats hårdast av pandemin och den där nästan ingen vågar tro på någon snabb återhämtning. Tvärtom tvivlar många på att turismen någonsin kommer att komma tillbaka till samma nivåer som vi hade innan corona. Utmaningarna är utan tvivel stora men allt är inte nattsvart. Varje år får allt fler människor ekonomiska möjligheter att kunna resa och turismen är enormt viktig för många länder och individer. Det talar för att den kommer tillbaka, kanske till och med snabbare än de flesta tror.

SEB:s chefstrateg Johan Javeus

Man kan förenklat dela in besöksnäringen i två delar, turism och affärsresande. Undertecknad har redan gjort en analys av utsikterna för affärsresandet som du hittar här. Snabbversionen är att affärsresor kommer att minska eftersom det snart finns bättre och för företagen betydligt mer kostnadseffektiva alternativ byggda på innovationer som augmented och virtual reality (AR och VR).

Därtill har pandemin fört med sig att miljoner människor vant sig vid att hålla möten virtuellt istället för att resa. Men för turismen är det en helt annan sak. Av förklarliga skäl kommer solresan till Grekland eller skidsemestern i alperna inte att kunna ersättas av några virtuella tjänster.

Stora utmaningar närmaste tiden

Turistindustrin står idag i princip still i hela världen. En bidragande faktor till om en bransch återhämtar snabbt efter en kris är om det man producerar är något en köpare lätt kan skjuta upp till ett senare tillfälle. Bilförsäljning kännetecknas t ex av stora möjligheter för kunderna att kunna skjuta upp konsumtionen. Den som hade planerat att köpa en ny bil i april men inte kunde göra det på grund av viruset gör det kanske i juni istället.

Med resor är det annorlunda. Den som fick ställa in sin årliga skidsemester under påsklovet kommer inte välja att åka på två veckors skidsemester nästa påsk istället. Turism handlar dessutom inte bara om sol, bad eller skidåkning. Många åker för att besöka olika sport- eller kulturevent som fotbollsmatcher eller musikfestivaler och när dessa ställs in går konsumtionen helt förlorad. Sammanfattningsvis har det nog aldrig varit lättare att måla upp en nattsvart bild både av nuläget och framtidsutsikterna för en hel bransch som i början av året växte så det knakade. Men det finns ändå positiva saker att lyfta fram.

Fundamentala tillväxtfaktorer finns kvar

Ser man till den globala turismen så har den vuxit kraftigt under de senaste 20 åren och enligt Världsbanken uppgick de globala utgifterna för turism till nästan $ 1600 mdr 2018. Förra året gjorde turister världen över 1.5 miljarder utlandsresor enligt FN:s World Tourism Organisation.

Vad är det då som har drivit trenden? Den viktigaste faktorn är att många fler människor fått en allt bättre levnadsstandard vilket gjort att fler har råd att turista. Parallellt har reseindustrin precis som andra branscher förbättrat sin produktivitet och i takt med att volymerna ökat har också betydande stordriftsfördelar kunnat utnyttjas. På senare år har alltifrån onlinebokningar till förmedlingstjänster som AirBnB eller Booking.com ökat konkurrensen och pressat priserna ytterligare så att ännu fler fått möjlighet att resa. Dessa megatrender försvinner inte på grund av corona utan kommer fortsätta ha en positiv inverkan på turismen. Men på kort sikt finns naturligtvis betydande utmaningar att övervinna.

Trygghet är A och O

Att bara öppna flyglinjer och hotell är inte tillräckligt för att få igång resandet och ytterst avgörs takten i återhämtningen av hur lång tid det tar innan vi känner oss bekväma nog med att resa igen. Även om risken att bli smittad för de flesta antagligen inte är mycket större utomlands än hemma är tanken på att bli allvarligt sjuk på ett resmål avskräckande och inte minst pensionärer som är en stor turistgrupp kommer säkert vara extra försiktiga med utlandsresor.

För att få turister att känna sig trygga planerar branschen en hel del nya åtgärder. Flygplatser kommer i möjligaste mån ha kvar regler för social distansering och därtill finns planer på enklare hälsokontroller som att scanna resenärer för feber. Även möjligheter att inkludera testresultat och hälsoinformation i resehandlingar diskuteras. Vissa flygplatser som Hongkong har gått så långt som till att virustesta alla ankommande från utlandet. Ombord på planet är social distansering svårare men flygbolagen ska så långt det går sträva efter att ha luckor mellan passagerare. Obligatoriska ansiktsmasker, förbud mot att köa till toaletter och begränsad matservering är andra exempel på hur det kan komma att se ut under kommande månader. Även om det här ökar resenärernas trygghet så är det en balansgång. Om restriktionerna och kontrollerna blir för krångliga, tidskrävande och integritetskränkande kommer det bara leda att folk hellre stannar hemma.

Osäker prisbild kommande månader

Ökad trygghet är inte det enda som kan bidra till att få igång resandet igen. Något många lyfter fram som en sak som skulle kunna locka turister att snabbt packa resväskorna igen är reapriser på semesterresor. Även om låga resepriser initialt är en möjlig utveckling så är prisutvecklingen i det korta perspektivet svår att sia om. Idag står många flyg på marken och många hotell har valt att inte öppna så det är inte bara efterfrågan utan även utbudet av resor som är rekordlågt just nu.

Om nettot av detta resulterar i en brist eller ett överutbud på resor avgör var priserna landar den närmaste tiden. Osäkerheten om hur många som verkligen vill resa under de närmaste månaderna är stor och överlag är flygbolagen idag i ett läge där alla strävar efter maximal flexibilitet. Det gäller att så snabbt som möjligt kunna anpassa mängden resor till hur olika länders reserestriktioner ändras och till hur efterfrågan på flygresor utvecklas. Lyckas man balansera rätt blir det kanske inte så stora prisförändringar.

Hur resepriserna kommer utvecklas på lite längre sikt råder också delade meningar om. Vissa hävdar att den omvälvning som nu sker i flygbranschen där många mindre bolag slås ut kommer leda till sämre konkurrens och därmed till betydligt högre biljettpriser i framtiden. Men det kan vara för tidigt att helt räkna bort billiga resor och det finns mycket som talar för att det kommer vara rätt gynnsamma förutsättningar för att starta nya lågprisbolag i spåren av corona.

Lågprisbolagen gör comeback

Krisen har skapat många arbetslösa piloter som rimligtvis bör vara beredda att acceptera lägre löner än innan corona. Därtill finns idag en massa plan som står på marken och många av dem kommer behöva hitta nya ägare så det kommer definitivt vara köparens marknad.

Dessutom kan man misstänka att det kommer vara stor prispress även på nya plan när både Airbus och Boeing kämpar med att hitta köpare till sin produktion. Rekordlåga räntor och en hel del riktade stödåtgärder till flygindustrin talar också för att finansieringskostnaderna kommer att vara förmånliga under kommande år och även de låga bränslepriserna ser ut att vara här för att stanna.

Vidare är världens flygplatser byggda för att hantera stora volymer och innan vi är tillbaka på normalnivåer kommer det finnas en överkapacitet. Det bör leda till billigare landnings- och serviceavgifter för flygbolagen. Även olika typer av miljöavgifter och flygskatter kan tänkas att regeringar i olika länder väljer att lätta på, åtminstone tillfälligt, i ett försök att hjälpa branschen att komma på fötter igen.

Vissa länder kommer göra mer än andra

Till allt detta ska läggas riktade åtgärder från de länder som är särskilt beroende av turismen. I Thailand kommer drygt 20% av BNP direkt eller indirekt från turismen och när man ser hur antalet inresande till landet kollapsat efter corona är det lätt att förstå att läget är desperat. Turismen bidrar inte bara till landets tillväxt genom att turister köper flygbiljetter, bor på hotell, äter på restauranger, handlar i butiker eller hyr bilar.

Till detta ska läggas indirekta effekter som att turismen leder till en massa investeringar i allt från vägar till mobilnät och annan infrastruktur som också skapar en massa jobb. Länder vars ekonomier till stor del är byggda kring turism kommer att kämpa lika hårt för att rädda sin besöksnäring som Tyskland gör för att rädda sin bilindustri. Åtgärder som subventioner, skattelättnader och direktstöd till flygbolag och researrangörer för att få de att flyga dit tillräckligt med turister kan mycket väl bli standard.

Turism handlar inte bara om flyg och hotell utan längre bak i ledet står mängder av andra företag inom besöksnäringen. Restauranger, detaljhandel, museer, konsthantverk, sport- och kulturevenemang sysselsätter många miljoner människor världen över. Det gör att en framtida, mer bantad besöksnäring inte är ett alternativ. Visserligen finns också miljöhänsyn som blir allt viktigare för oss konsumenter och det talar för att turismen på lång sikt kommer minska.

Men antagligen är miljöaspekten något som kommer påverka affärsresandet betydligt mer än turismen. Så länge människor vill resa och allt fler får ekonomiska möjligheter att göra det är det svårt att se att inte resandet ska fortsätta öka.
I takt med att människors rädsla för viruset minskar och vi lär oss att leva med smittan kommer vi troligen också att snabbare än många tror gå tillbaka till våra tidigare vanor och det gäller även resandet.

Ett vaccin skulle naturligtvis kunna göra underverk för att påskynda processen och de senaste signalerna är optimistiska. WHO sa nyligen att man tror att ett vaccin skulle kunna vara klart redan innan årsskiftet. Bli inte förvånade om den globala turistindustrin gör en snabbare comeback än många vågar hoppas på idag. Och billiga semesterresor är här för att stanna.