2018-05-02 09:30

Vad händer på marknaderna när konjunkturen viker i USA?

Amerikanska ISM-indexet från Institute for Supply Management har nu fallit två månader i rad. I Veckans tanke förklarar SEB:s chefsstrateg Johan Javeus vad det betyder. Om historien upprepar sig får vi se lägre räntor, starkare dollar och god börsutveckling.

Företagsoptimismen är fortfarande hög i USA men från toppen i februari har ISM fallit två månader i rad och historien visar att det brukar gå fort utför när det vänder. Här ska vi titta närmare på vad nedgångar i ISM-index haft för effekter på finansmarknaderna. Resultaten som framgår av tabellen visar att vi även när företagsoptimismen viker ser vi ut att kunna fortsätta glädja oss åt både stigande börser och fallande räntor. Däremot ser det fortsatt tufft ut för kronan i alla fall mot dollarn.

En av de viktigaste globala konjunkturindikatorerna som marknaden har att luta sig mot varje månad är den amerikanska ISM-siffran för tillverkningsindustrin. Som motsvarande indikatorer i andra länder består den av svar från inköpschefer i de största industriföretagen som varje månad svarar på om de upplever läget för företaget som bättre eller sämre än månaden innan. Resultaten sammanställs till ett index som har visat sig vara en mycket bra mätare på vart konjunkturen är på väg på medellång sikt.

Studerar man hur ISM har utvecklats de senaste tre decennierna så inser man att det är mycket ovanligt att optimismen ligger kvar på dagens höga nivåer speciellt länge och att den nedgång som sedan följer brukar gå rätt fort. Ändå tillhör det ovanligheterna att ISM faller så mycket att indikatorn signalerar att ekonomin håller på att gå in i en ny recession. För det måste ISM falla ned mot låga 40-nivån. Även om alltså recessionshotet normalt inte är överhängande när ISM faller brukar marknaderna naturligtvis ändå reagera på en snabb omsvängning i konjunkturen.

Fallande räntor. Det tydligaste historiska mönstret är att långa räntor faller mer än korta räntor så att räntekurvan flackar (det vill säga skillnaden mellan en 10-årig och 2-årig ränta minskar). En flackare avkastningskurva är också en välkänd indikator på att konjunkturen håller på att svalna och att det sammanfaller med svagare utveckling för ISM är inte någon överraskning.

Stigande börser. Lite mer förvånande är att börsutvecklingen fortsätter att vara övervägande positiv trots att ISM faller. En trolig förklaring är att investerarna gläds mer åt fallande räntor som gynnar värderingen av aktier än man räds att konjunkturen håller på att svalna vilket på sikt leder till lägre vinster. Att börserna normalt tar en fallande trend i ISM med ro syns också i att VIX-index som mäter volatiliteten i aktiemarknaden brukar falla.

Starkare dollar. På valutamarknaden brukar dollarn vara en vinnare mot både euron och kronan. Att dollarn inte tar skada av att förväntningarna på Fed i en konjunkturnedgång skiftar i riktning mot mer en expansiv penningpolitik talar för att dollarn är rätt okänslig för ränteförändringar. Normalt brukar valutor försvagas när centralbanken sänker räntan och stärkas när den höjer. Att dollarn inte är så räntekänslig är också i linje med vad vi sett det senaste året när Fed höjt räntan men dollarn ändå försvagats.

ISM befinner fortfarande sig på höga nivåer men det ser ut som om toppen passerades i februari och sedan dess har indexet fallit två månader i rad. Marknadsrörelserna har hittills stämt relativt väl med det historiska mönstret. Undantaget är ränteutvecklingen där både korta och långa räntor i USA har stigit samtidigt som lutningen på avkastningskurvan är oförändrad. Blickar man framåt hösten och låter historien vara prognosmakare så är bilden att ISM kommer falla ännu mer. Det bör sammanfalla med lägre räntor och starkare dollar samtidigt som vi alla kan glädjas åt att börserna fortsätter att utvecklas rätt bra. Men kom ihåg historien upprepar sig inte alltid!