Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Klicka här för att logga in!

Tre frågor: Sverige tror på ökad inflation – vad innebär det?

Inflationsförväntningarna stiger i Sverige, enligt en enkät från Riksbanken bland inköpschefer, arbetsmarknadens parter och aktörer på penningmarknaden. Inom ett år räknar man med att inflationen ligger på 1,3 procent, vilket är 0,5 procentenheter högre än vad man trodde i en motsvarande enkät i december. 

Inflationsförväntningarna stiger i Sverige, enligt en enkät från Riksbanken bland inköpschefer, arbetsmarknadens parter och aktörer på penningmarknaden. Jens Magnusson och Robert Bergqvist kommenterar.

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, varför börjar inköpschefer, fack och arbetsgivare samt finansiella aktörer tro att inflationen kommer att stiga?

– Hela världen och även Sverige har börjat prata om högre – eller korrekt uttryckt mer normal – inflation. Det beror på att dels stiger förhoppningarna om att vaccin ska ta våra ekonomier, företag och arbetsmarknad tillbaka till mer normalitet, dels nya enorma finanspolitiska stödpaket (till exempel i USA) ger oss inte bara en efterlängtad återhämtning utan också överhettade ekonomier med inflation. Optimism och stimulans får även svenskar att tro på högre inflation.

Jens Magnusson, privatekonom på SEB, vad innebär det här för privatpersoner och företag? Ska man agera?

– En mer normal inflation är i grunden ett sundhetstecken som visar att ekonomin återhämtar sig. Det är positivt, inte minst för företagen. Men en risk om inflationen stiger snabbt är att också räntorna går upp vilket kan vara jobbigt för den som till exempel har stora bostadslån. För den som har rörlig ränta men vill sprida sina ränterisker kan det därför vara läge att binda nu medan även de bundna räntorna är fortsatt låga.

Inflationsförväntningarna ökar – men tror ni inflationen kommer att gå upp? När i så fall och vad blir konsekvenserna?

Robert:
– Inflationen kommer att stiga ytterligare under våren och nå nästan 2,5 procent i april. Främsta skälet är energipriserna: i år har de stigit och våren 2020 föll de. Vi räknar med att inflationen kommer att falla tillbaka under andra halvåret 2021. Vi följer utvecklingen noggrant. Att centralbanker trycker pengar tror vi inte lyfter efterfrågan i ekonomierna. Kostnaderna har stigit för tillverkningsindustrin men det är först då vi ser stigandelönetillväxt som inflationen kan etablera sig permanent på högre nivåer. Den stora frågan är förstås om stimulanspolitiken har underskattats och att det under andra halvåret blir tydligt med allvarliga flaskhalsproblem. Om vi tror att efterfrågan framöver kommer att återgå till tjänstesektorn – som drabbats hårt av restriktionerna – minskar risken för inflation. Men lagom inflation är ändå bättre än fallande priser, det vill säga deflation.  

Jens:
– Vi ska komma ihåg att även om inflationen nu smyger sig tillbaks in i den ekonomiska diskussionen, så är den fortfarande låg. Detsamma gäller räntorna. I vårt huvudscenario, med stigande räntor till runt 2,5 procent under våren och sedan en nedgång igen efter sommaren, är vare sig inflationen eller räntan något stort problem. Skulle utvecklingen bli mycket snabbare än vi tror, med hög inflation och snabbt stigande räntor, kan både företag, bostadsmarknad och börsen påverkas negativt, men det är inte ett särskilt troligt scenario.