Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Tre frågor och svar om regeringskrisen

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist svarar på tre frågor om den pågående regeringskrisen och hur den påverkar den ekonomiska utvecklingen i landet.

Vad händer i riksdagen?

Regeringen Löfven har fallit i en misstroendeomröstning. Statsministern avgör nu nästa steg – att självmant avgå med efterföljande talmansrunda eller att utlysa extraval som ska hållas inom tre månader. Låsta positioner försvårar vägen framåt i regeringsbildningen men talmannen vill påskynda processen vilket är positivt. Arbetet med att få fram mandatperiodens sista statsbudget (för 2022) kan dock kompliceras men är inte avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

Hur påverkas svensk ekonomi?

Ökad politisk osäkerhet påverkar inte våra ekonomiska prognoser i närtid. Återhämtningen efter pandemin fortsätter med hjälp av stödpolitik, steg mot normalisering och ökad omvärldsefterfrågan. En kombination av en fjärde virusvåg och politisk handlingsförlamning är en källa till oro men riksdagen har under pandemin visat på välkommen handlingskraft när läget så kräver. Att ”AB Sverige” ekonomiskt sett står sig starkt – låg offentlig skuldsättning och stora överskott i de löpande affärerna med omvärlden – ger motståndskraft mot politisk osäkerhet. Likväl kan frånvaron av långsiktighet och förutsägbarhet i den ekonomiska politiken – ett resultat av det nya komplicerade inrikespolitiska landskapet – på sikt ta ut sitt pris genom sämre tillväxt, lägre investeringar och högre arbetslöshet.

Hur påverkas börsen, kronan och räntan?

Reaktionerna på Stockholmsbörsen, kronan och räntan har uteblivit vilket är logiskt. Hade den politiska krisen sammanfallit med en ekonomisk kris à la den på 90-talet hade effekterna på finansmarknaderna varit mycket stora. Börsens, kronans och räntans utveckling styrs just nu mer av vad som händer i Washington och amerikansk penningpolitik än vad som pågår på Helgeandsholmen i Stockholm.