2019-12-30 10:26

Tio ord gör nyordslistan 100% komplett & ekonomen nöjd

Nyligen publicerade Institutet för språk och folkminnen nyordslistan för 2019. Den innehåller 35 nya ord som etablerat sig i svenska språket under 2019. Klimatfrågan har självklart färgat vårt språkbruk under året med ord som t ex Gretaeffekten, klimatnödlä-ge, smygflyga och tågskryta. Med ytterligare 10 nya ord skulle listan bli helt komplett – om ekonomen själv får välja. Helt subjektivt utvalt beskriver dessa ord vad som hände i den ekonomiska, finansiella och politiska världen under 2019. GOTT NYTT ÅR 2020!

1. Metkrokskänsla

En positiv känsla som infinner sig hos t ex ekonomer när framåt­blickande indikatorer – bl a inköpschefsindex – ser ut att ha fått bottenkänning och börjat peka norrut. Vänd­ningen är långtifrån bekräftad och oklar i sin uthållighet men räc­ker för att skapa eufori bland optimister och börsanalytiker.

2. Kurvskräck

När USA:s avkastningskurva blir inverterad – d v s lång ränta sjunker till en nivå som är lägre än den korta räntan – infinner sig skräcken att USA ska möta recessionen inom 6-12 månader. Det skrämmer börsen. Kurvan är en svår­tolkad indika­tor men om alla vill tro på den blir den självuppfyllande.

3. TINA-effekten

Nix! TV-kocken Tina Nordström har knappast något med denna effekt att göra och den ligger långt från Greta-effek­ten. Tina står för There Is No Alter­native och beskriver inve­sterares jakt på avkastning och att bristen på placeringsal­ternativ gör att pengarna hamnar på börsen.

4. FOMO-effekten

När börserna bara går och går och visar få tecken att vän­da nedåt uppstår en obehaglig stress bland placerare och pessimister att sitta på åskådarläktaren med en på tok för stor kassa. På ren svenska: fruktan att missa tåget (Fear Of Missing Out). TINA och FOMO som par ger en väldigt stark börskraft.

5. Spionvändning

Minst 20 centralbanker med USA:s Fed i spetsen har vänt runt på en femöring och levererat mer stimulans 2019. Fed stic­ker ut: bara veckor efter decemberhöjningen 2018 öpp­nades dörren för en ny politik. Vändningen gick så fort att bara en riktigt skicklig spion fixar detta för att undgå upptäckt.

6. Duracell-expansion

USA:s ekonomi är inne på sitt 11:e år av expansion – en re­kordlång period. Ränte- och skattesänkningar har hjälpt till att återladda en i grunden stark ekonomi med ny riskaptit. När tar duracellkraften slut? Obs! Det finns även andra bat­­terimärken med likvärdig prestanda.  

7. Multipelinbromsning

Inbromsningen i världsekonomin 2018 och 2019 är fram­kal­lad av ett flertal samverkande cykliska (= övergående) och strukturella (= permanenta) drivkrafter. En del av des­sa krafter kan lindras med expansiv penningpolitik – andra blir än mer problematiska med centralbankernas nya stimulanspolitik.

8. Zombieräntekurva

Efter Riksbankens höjning väntas nu reporäntan ligga och krama nollstrecket de närmaste tre (!) åren. Det gör att vi har en reporäntebana som är levande död; död för att den enligt Riksbanken inte ska röra sig ur fläcken men levande eftersom det ändå kan komma en höjning innan slutet av 2022.

9. Eurofiering

Ett landskap med statsräntor vilka ligger låååååångt under japanska nivåer. Japanisering – låg tillväxt, svag produkti­vi­tet, låg inflation, låg ränta – har varit en mardröm för t ex många ekonomisk-politiska beslutsfattare. Nu är det troligt att man i Tokyo istället räds en eurofiering av ekonomin och räntorna.

10. Tangoutveckling

USA:s och Kinas handelsförhandlingar har gått som en tan­godans: 2 steg fram, 1 steg bakåt, 1 åt sidan, 2 steg bakåt,  3 steg framåt. Därtill har det blivit många trampade tår. Men i takt med att båda får praktisera tangodansen lär samspe­let fun­gera bättre. Men räkna med nya bakslag – och nya onda tår.