Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet
Språk

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Tio frågor och svar om pengar och e-kronor

Robert Bergqvist är seniorekonom på SEB

Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, svarar här på tio frågor relaterade till det alltmer aktuella ämnet e-valutor. Bland annat Riksbanken i Sverige och amerikanska Federal Reserve utreder hur de kan införa sådana valutor för att komplettera de befintliga fysiska pengarna.

1. Hur mycket pengar finns det i Sverige?

Mängden pengar som kan användas som betalningsmedel uppgick i juni 2021 till 4 644 miljarder kronor enligt SCB. Av dessa var hela 98,7 procent elektroniska pengar och blott 1,3 procent kontanter, det vill säga fysiska sedlar och mynt. Statistiken bekräftar därmed att användningen av kontanter nått en ny rekordlåg nivå.

2. Hur skapas pengar?

Riksbanken kan skapa centralbankspengar genom att dels trycka mer fysiska kontanter, dels låna ut elektroniska pengar till bankerna. Bankerna skapar privata bankpengar med utgångspunkt från tillgången på elektroniska centralbankspengar och sin egen balansräkning. Privata bankpengar är uteslutande elektroniska.

3. Finns det alltså olika sorters kronor?

Man kan säga att allmänheten i Sverige möter två olika sorters kronor men det är inget som vi reflekterar över. De är också exakt lika mycket värda. De fysiska kontanterna är statliga, riskfria pengar. Övriga 98,7 procent är privata och därmed naturligt inte helt riskfria pengar. De utgör en fordran på det finansiella systemet.

4. Varför tror vi att pengar har ett värde?

Det kostar i storleksordningen 0,5-1 krona att tillverka en svensk sedel som i sin tur är värd allt från 20 till 1 000 kronor. Att värdet på "papperslappen" överstiger produktionskostnaden hänger ihop med allmänhetens tillit till kronan som ett säkert, väl fungerande betalningsmedel med stabilt värde. Vi litar också på att de 98,7 procent av alla pengar som är elektroniska – det vill säga består av ”elektroner som springer i en sladd fram och tillbaka” också har ett värde trots att de är osynliga för blotta ögat. Det visar på vikten av trovärdighet för pengars värde och det finansiella systemet.

5. Varför används så lite kontanter i Sverige?

Vi följer en internationell trend med en minskad användning av kontanter som betalningsmedel. Sverige är inget undantag. Hushåll och företag tycks helt enkelt föredra digitala pengar framför kontanter. Snabb teknologisk utveckling driver utvecklingen. Enkelhet, snabbhet och effektivitet efterfrågas av allmänheten.

6. Har pandemin påverkat utvecklingen?

Det verkar så. Dels har näthandeln ökat de senaste 18 månaderna. Därmed utesluts kontanter som betalningsmedel. Dels kan det ha funnits en rädsla att fysiskt hantera sedlar på grund av coronaviruset. 

7. Vad är en e-krona?

Mer än 85 procent av alla centralbanker runt om i världen undersöker idag möjligheten att införa sin egen e-valuta. För oss i Sverige skulle en ny e-krona innebära att vi får en tredje sorts kronor. Förutom kontanter och privata bankpengar skulle staten genom Riksbanken erbjuda så kallade elektroniska riskfria kontanter som är exakt lika mycket värda som de övriga två. E-kronan skulle alltså vara ett komplement, inte ett substitut, till de andra ”två” kronorna och möjliggöra snabba betalningar dygnet runt.

8. Varför behövs en e-valuta?

Riksbanken har två huvuduppgifter: att säkerställa att dels kronorna behåller sitt värde (det vill säga uppfylla inflationsmålet på 2 procent), dels betalningar i Sverige kan ske snabbt, säkert och effektivt. E-kronan ska vara tillgänglig för alla och riskfri som dagens kontanter. Om kontantanvändningen minskar får Riksbanken ett allt mindre inflytande över betalningssystemet och penningpolitikens effektivitet kan påverkas.

9. Kan vi inte använda bitcoin som betalningsmedel?

Kryptotillgångar som till exempel bitcoin kan inte sägas vara ett fungerande betalningsmedel då de knappast är riskfria, inte är uppbackade av en stat eller centralbank och varierar kraftigt i värde över tiden. Kryptotillgångarna stressar dock centralbankerna att utreda e-valutor.

10. Vad kan gå snett med en e-valuta?

Det finns flera fördelar med e-valutor men det är viktigt att vara medveten om att e-valutor är minst sagt okända djur. Vi vet till exempel inte hur ekonomin och stabiliteten i vare sig nationella eller globala finansiella system påverkas av införandet av olika e-valutor runt om i världen. Förutom centralbankernas olika e-valutaprojekt – USA:s Federal Reserve ska inom kort presentera en rapport om möjligheten att införa en e-dollar – har organisationer som BIS i Basel och Internationella valutafonden IMF på sistone lyft upp frågan högt på dagordningen. Riksbanken talar om att en e-krona kan vara på plats om fem år.

Mer om e-krona hos Riksbanken