2019-08-01 08:11

Sex frågor och svar om USA:s senaste räntebesked

Fråga 1: USA:s ekonomi verkar ju fortfarande gå ganska bra, så varför sänks räntan?

Svar: Centralbanken tar ut en ”försäkring” som ska öka sannolikheten för att USA:s mer än 12-åriga och därmed historiska expansion ska fortsätta ett tag till. Men industrin har tappat fart de senaste månaderna delvis på grund av Vita husets handelskrig med Kina. Att tillväxten viker i Europa och Asien smittar av sig på USA och ger nedåtrisker för tillväxt och inflation. I ett sådant läge, och när den penningpolitiska verktygslådan skramlar oroväckande tom i många länder och inflationen ligger under uppsatta mål, menar man att det är bättre att agera för tidigt än för sent. Räntebeskedet var överlag väntat och väl förberett även om marknaderna hade hoppats på lite mer mjukhet; Federal Reserve eftersträvar alltid att minimera överraskningspotentialen.

Fråga 2: Kommer USA att gå vidare och sänka räntan ytterligare?

Svar: Vi räknar med att USA sänker räntan ytterligare en gång till i år för att därefter ligga still på två procent. Självklart är det svårt att säga om två procent är räntebotten. Den neutrala räntan, det vill säga den räntenivå som vare sig stimulerar eller hämmar ekonomisk aktivitet, uppskattas för närvarande ligga något under 2,5 procent. Det betyder att USA-räntan i dag är svagt expansiv. Men på grund av nedåtrisker för tillväxt och inflation kan det bli fler lättnader. Räntemarknaden tror till exempel att USA sänker räntan ytterligare två gånger det närmaste året till runt 1,75 procent.

Fråga 3: Vad betyder centralbankernas U-sväng för utsikterna för världsekonomin?

Svar: USA:s centralbank är inte ensam i världen om att oväntat och snabbt ha svängt runt och nu ta steg bort från planen att försöka normalisera penningpolitiken. Mer expansiva finansiella förhållanden och stigande tillgångspriser hjälper tillväxten. Men i andra vågskålen ligger politisk osäkerhet och allmän konjunkturtrötthet vilka knappast botas med mer expansiv penningpolitik. I dag är ju inte tillgång på billiga pengar världens största huvudvärk medan allt fler ifrågasätter effektiviteten i och utväxlingen från nya rundor med penningpolitisk stimulans.

Fråga 4: Är USA:s räntesänkning bra eller dåligt för Sverige?

Svar: Det är bra för Sverige att USA, och på sikt även Europeiska centralbanken, agerar för att stötta tillväxten. Det gynnar till exempel Sveriges exportberoende industri. Men myntet har en baksida: en sänkning varslar om inbromsning som på sikt kan påverka svensk jobbtillväxt negativt.

Fråga 5: Kommer svenska bolåneräntor att gå ned efter USA-beskedet?

Svar: Riksbankens penningpolitik släpar efter. Så sent som 3 juli var bankens besked att räntan höjs ”i slutet av 2019 eller början av 2020”. Det blir svårt för Riksbanken. Marknadsräntorna som styr bolåneräntorna har dock redan tagit höjd för lättare svensk räntepolitik. Det begränsar utsikterna för lägre boräntor men ökar möjligheten för en uthållig miljö med låga boräntor.

Fråga 6: Kan lägre USA-ränta få kronan att stärkas?

Svar: Riksbanken minusräntepolitik har medverkat till en 10-15-procentig undervärdering av kronan. Nu minskar räntedifferensen mellan Sverige och USA. Men aptiten på att köpa och äga kronor är måttlig i denna omvärldsmiljö. Kronans återhämtning väntas gå långsamt.