2016-02-11 11:10

SEB:s experter kommenterar räntesänkningen

Riksbanken sänker räntan till den nya bottennivån -0,5 procent. SEB:s experter Elisabet Kopelman och Jens Magnusson analyserar och kommenterar beslutet.

Riksbanken sänker, i linje med SEB:s och majoriteten av analytikernas förväntningar reporäntan. Sänkningen blev ännu större än de flesta förväntat sig, 0,15 procentenheter till -0,5 procent. Trots att den svenska konjunkturen stärks och arbetslösheten sjunker väntas inflationen nu blir lägre under 2016 och den låga inflationen väntas hålla i sig längre än vad Riksbanken spådde i december.

– Riksbanken tog ett större steg med räntan än vad vi trodde. Man gjorde också vissa förändringar i sitt program för tillgångsköp där Riksbanken nu lovar att återinvestera förfall och kuponger, vilket innebär att effekten av dessa köp kommer att fortsätta att påverka marknaden under en längre tid, kommenterar Elisabet Kopelman, makroekonom på SEB.

Flaggar för ytterligare åtgärder

Inflationen bedöms stiga under prognosperioden, men väntas bli ryckig och det kan komma överraskningar. Därför flaggar Riksbanken för att det kan bli ytterligare åtgärder där även en ytterligare sänkning av reporäntan är ett scenario. SEB:s ekonomers huvudscenario är dock att det inte blir någon ytterligare sänkning.

– Även om dagens beslut på marginalen var mer radikalt än vad vi trodde finns det tecken på att Riksbanken ändå börjar närma sig gränsen för dagens superexpansiva penningpolitik. Till exempel är direktionen nu alltmer splittrad i och med att två ledamöter – Martin Flodén och Henry Ohlsson- denna gång reserverade sig mot beslutet att sänka räntan ytterligare. Riksbankens signaler i räntebanan tyder också på att utrymmet för ytterligare sänkning börjar bli mer begränsat, säger Elisabet Kopelman.

När det gäller riskerna med det låga ränteläget för hushållens skuldsättning trycker Riksbanken på att det behövs olika reformer för att skapa en bättre balans mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden och minska hushållens vilja att skuldsätta sig. De vill också att Finansinspektionens mandat för makrotillsyn förtydligas.

Effekter för hushållen

SEB:s privatekonom Jens Magnusson bedömer dock att sänkningen får en begränsad effekt på boräntorna.

– Sänkningen innebär en ytterligare nedåtpress på de redan låga bostadsräntorna. Men man ska inte förvänta sig några jättestora effekter. Dels därför att sänkningen redan till viss del är inprisad i de bostadsräntor vi har och dels för att räntorna redan är så låga att ytterligare reporäntesänkningar bara får ett begränsat genomslag, säger han.

Riksbanken kommunicerar också en nedjustering i räntebanan. Först i början av 2018 bedömer Riksbanken att reporäntan är tillbaks på noll.

– Det är fortfarande så att det för många kan vara attraktivt att binda sina bolån på dagens nivåer men om man tittar isolerat på dagens räntebesked så talar det för att rörliga (tremånaders) räntor kommer att vara billigast ytterligare en tid, säger Jens Magnusson.

Finns det några andra effekter att ta hänsyn till?

– Jag tror fortfarande inte att vi kommer att få se negativa räntor på sparkontona. Men det är klart att ju lägre ränteläget blir, desto längre tid kommer det ta innan spararna åter kan räkna med att få ränta på sina sparkonton. Förhållandet mellan risk och avkastningsmöjligheter skärps ytterligare, säger Jens Magnusson.