Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

SEB-experten: Semlan dyrare, men det spelar mindre roll

Att frossa i semlor på fettisdagen har blivit ett allt dyrare nöje. Men det mesta tyder på att de flesta av oss mer än gärna betalar vad det kostar. Men hur mycket det kostar beror å andra sidan på var och hur vi föredrar att äta vår semla.

I dag infaller ”fettisdagen”, sista dagen i det som kallas semmelveckan, och den dag då vi enligt tradition får äta hur många semlor vi vill.

– Det finns en klar fascination för de traditioner som bara inträffar en kort tid på året, säger Marcus Widén, makroekonom på SEB med fokus på Sverige och euroområdet.

– Och precis som för glöggen på julen eller kräftorna i augusti så dyker det vid den här tiden alltid upp frågor om vilken som är den bästa semlan och hur mycket den kostar, fortsätter han.

Vad har då hänt sedan förra året och framför allt hur har priset på semlan utvecklats?  Först kan vi konstatera att vår smak för semlan inte är lika priskänslig som vardagskonsumtionen.

– Med tanke på att traditionsbunden konsumtion utgör en otroligt liten del av årets totala konsumtion är det kanske inte så konstigt vi konsumenter bara observerar priset utan att direkt agera på den, säger Marcus Widén.

Det faktum att försäljningen de senaste åren legat tämligen stabilt kring 40 miljoner semlor per år, tyder på att det är ett rimligt antagande. 

Den vanliga semlan på konditori i Stockholm kostar runt 45 kronor. Exklusiva varianter kan kosta ett par tior till. I Malmö ligger motsvarande pris på strax över 40 kronor. Variationen inom dagligvarukedjorna är väldigt stor, från strax under 30 kronor upp till 45 kronor, enligt deras onlineförsäljning. Med då handlar det ofta om paket med två semlor.

Frågan är då hur semmelpriset har utvecklats över tiden, och hur det ser ut om vi jämför med den allmänna prisutvecklingen. Enkelt uttryckt: har semlan blivit dyrare med hänsyn taget till inflationen

I konsumentprisindex (KPI), som är det vanligaste måttet på inflationen, borde semlan i teorin kunna hittas i det man kallar ”bakverk” eller ”kaffebröd”, men prisstatistiken har alltid problem med varor som bara dyker upp nån gång ibland, så SCB prismäter inte semlan. Vi får därför använda oss de prisindex som särskiljer livsmedel vi köper i dagligvaruhandeln och det vi konsumerar utanför hemmet.

Jämför vi priserna på livsmedel och på förtäring utom hemmet ser vi den trend som många nog upplever när det gäller semlan man köper på konditoriet. Sedan 1995 har priserna på förtäring utom hemmet stigit med 85 procent, att jämföra med 38 procent för livsmedel köpt i dagligvaruhandel. KPI, det vill säga det vi normalt hänvisar till när vi pratar om inflation, har under samma period varit 33 procent.

Att skillnaden i prisökning är så pass stor mellan förtäring utom hemmet och livsmedel – mer än det dubbla – beror dels på ändrade konsumtionsmönster, vilket skapat ett efterfrågetryck på utomhemsförtäringen, samt att dagligvaruhandeln har större möjligheter att genom att höja produktiviteten hålla tillbaka prisutvecklingen.

Att prisnivån för en semla på konditori är tydligt högre än inom dagligvaruhandeln speglar därför i stort den allmänna prisutvecklingen i samhället.

Så för de som föredrar att avnjuta sin semla på ett konditori har det alltså utan tvekan blivit dyrare de senast åren. Den som istället köper hem den betalar visserligen mer i dag än tidigare, men samtidigt endast marginellt mer än den generella prisutvecklingen. 

– Sen är nog de flesta överens om att det också är kvalitetsskillnad mellan de två alternativen, säger Marcus Widén, som tillägger:

– Det viktigast av allt, gillar du semlan, har nog priset mindre betydelse.

Läs mer

Mer matnyttigt från våra experter:

SEB Research