Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

I somras kom den första större uppdateringen sedan den globala uppförandekoden för valutahandel sjösattes 2017. SEB deltar tillsammans med de skandinaviska centralbankerna i den fortsatta utvecklingen av koden.

Handeln med valutor är mycket omfattande och till sin natur både global och alltid igång, till skillnad från exempelvis handeln med aktier som sker på börser med tydliga öppnings- och stängningstider, eller andra värdepapper som på olika sätt handlas i mer lokala marknader.

Innan 2017 fanns sedan länge en stor mängd regionala riktlinjer för valutamarknaden, men det saknades konsekventa och tydliga globala standards.

– Det var ett huvudbry för både marknadsaktörer och övervakande myndigheter över hela världen att det saknades gemensamma riktlinjer. En internationell uppförandekod som dessutom gäller alla typer av marknadsaktörer – banker, företag, institutioner och marknadsinfrastruktur –  behövdes verkligen, säger Svante Hedin, ställföreträdande chef och stabschef för FICC Markets (Fixed Income, Currencies & Commodities).

Några stora centralbanker tog 2015 därför det inledande initiativet att utveckla en sådan global uppförandekod. Snart bjöds fler centralbanker in och även ett antal kommersiella banker med stor verksamhet inom valutahandel. I Norden blev det Riksbanken som koordinerade arbetet, och som bjöd in SEB att delta i egenskap av en ledande bank på området i regionen.

– Vi har varit väldigt engagerade i arbetet från första början. Bland annat har vi bidragit med kunskap i den uppdaterade uppförandekod som publicerades i somras, säger Svante Hedin.

I uppdateringen har en del information om till exempel praktiska processer, hantering av intressekonflikter och riskhantering blivit tydligare. Planen är att komma med liknande uppdateringar ungefär vart tredje år.

Det konkreta arbetet med koden sker sedan 2017 inom ramen för den så kallade Global Foreign Exchange Committee, i vilken SEB fortsätter att vara en medlem och representera Norden och Nordeuropa. Drygt 1 100 marknadsaktörer har formellt skrivit på att de ska följa koden, och det inkluderar 17 centralbanker inklusive Kina, USA, Japan, Storbritannien, Brasilien och Europeiska Centralbanken – samt i stort sett samtliga av världens 50 största banker inom valutahandel. Även många andra marknadsaktörer som fondbolag och företag har skrivit på.

– Vi ser gärna att fler skriver på att de följer koden, och tillsammans med Riksbanken och de andra skandinaviska centralbankerna jobbar vi aktivt för att så ska ske i vår region. Det handlar om att på olika sätt bidra med information till de som agerar på valutamarknaden.

Uppförandekoden är ingen formell reglering utformad av myndigheter, utan en sorts självreglering i branschen. Många övervakande myndigheter använder den ändå som bas och måttstock i sitt arbete.

Svante Hedin påpekar att koden även har en koppling till bankens hållbarhetsarbete på två sätt.

– Dels handlar det om att vi vill bidra till en hållbar och robust finansmarknad. Dels handlar det om att marknaderna fungerar och styrs med öppna och väl fungerande processer.

Läs mer hos Global Foreign Exchange Committee