2020-09-21 11:52

Så påverkas privatekonomin av höstbudgeten

SEB:s privatekonom Jens Magnusson

Höstbudgeten för 2021, som offentliggörs idag, innehåller reformer för drygt 105 miljarder. Det är en historiskt expansiv budget och det är den andra budgeten som tas fram i samarbetet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Budgeten för 2021 är starkt präglad av coronapandemin. De flesta reformerna har presenterats löpande den senaste tiden och omfattar satsningar inom välfärden, skattesänkningar för jobb och företagande, gröna satsningar och åtgärder för att minska arbetslösheten. Ett antal av förändringarna påverkar direkt eller indirekt hushållens ekonomi och vi har bett SEB:s privatekonom Jens Magnusson om en kommentar.

Hur påverkas privatpersoner av förslagen i höstbudgeten?

– Sammantaget kan man säga att i stort sett alla påverkas men de flesta påverkas inte så mycket. Regeringen har ambitionen att hålla uppe köpkraften och efterfrågan hos hushållen och en del vill man uppnå via skattesänkningar. Det införs en skattereduktion för förvärvsinkomster, dvs både för arbetsinkomster och t.ex sjukpenning, pension och a-kassa. Den träffar väldigt många men handlar om 100 - 150 kr i månaden. Dessutom införs under två år en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster riktade främst mot låg- och medelinkomsttagare. Även pensionärer får sänkt skatt och de pensionärer som har många arbetsår och pensioner mellan 9 000 och 17 000 kronor, får dessutom ett nytt inkomstpensionstillägg. Tillägget är som störst i mitten av intervallet och uppgår som mest till 600 kronor per månad före skatt.

Vidare avskaffas räntan på uppskov vid bostadsförsäljningar, både för gamla och nya uppskov. Idag kostar det ca 5 000 kronor per år och miljon du har i uppskov och skälet till att räntan avskaffas är att man vill uppnå en större rörlighet på bostadsmarknaden. Budgeten innehåller också en förlängning med två år av de högre nivåerna inom A-kassan som beslutades under Coronakrisen. För att underlätta för ungdomar att få ett jobb införs också möjligheten för 19-20-åringar att få låna till körkort. Den maximala ersättningen inom rut-avdraget höjs och rut-systemet utvidgas till att gälla för fler tjänster än tidigare. Även den som vill göra olika typer av miljöinvesteringar, t.ex. i solceller eller laddstolpe till elbilen, kommer att få ändrade stöd med upp till 50 000 kronor om året i skattereduktion. Även underhållsstödet till ensamstående föräldrar höjs med 100-150 kronor i månaden.

Vilka andra satsningar, förutom de privatekonomiska, presenteras i budgeten?

– Det är en mängd områden som får större resurser. Störst resurstillskott går till välfärdssektorn genom stora tillskott till kommuner och regioner. Därutöver satsas det på klimat och miljö, arbetsmarknadspolitiken, företagen, skolan, rättsväsendet och polisen.

Hur ska förslagen i budgeten finansieras?

– Reformerna är i stort sett helt lånefinansierade. Det gör att Sveriges statskuld ökar från ca 35 till drygt 42 procent av BNP.

Inom kort lägger SEB Privatekonomi ut en mer detaljerad sammanställning av budgetpropositionens förslag på det privatekonomiska området.