2019-09-18 11:33

Så påverkas du av höstbudgeten

För hushållen innebär regeringens höstbudget sänkta inkomstskatter via slopad värnskatt, skattereduktion för glesbygdsbor samt ett pensionärspaket som innebär förstärkt grundavdrag som ytterligare minskar skatteklyftan mellan inkomst och pension. Dessutom höjs grundskyddet i garantipensionen och bostadstillägget. SEB:s privatekonom Jens Magnusson kommenterar.

I höstbudgeten presenterar regeringen sin första budget i det sakpolitiska samarbete med Centerpartiet och Liberalerna. Budgeten för 2020 är det första skarpa testet för samarbetet mellan partierna bakom januariavtalet. Ett antal reformer är redan bestämda i avtalet men i budgeten presenteras också de reformer, skatteförändringar och satsningar som man förhandlat fram efter att avtalet slöts. Ett antal av förändringarna påverkar direkt eller indirekt hushållens ekonomi.

Hur påverkas privatpersoner av förslagen i höstbudgeten?

– Den här budgeten bygger på januariavtalet som slöts mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet och bygger på politiska kompromisser. Slutresultatet är en ganska expansiv budget och för många hushåll innebär det skattesänkningar. Värnskatten slopas för höginkomsttagare, pensionärerna får både sänkt skatt, höjd garantipension och höjda bostadstillägg och glesbygdsbor får skattesänkning via skattereduktion. Dessutom återinförs och höjs taket för uppskov vid bostadsförsäljningar till 3 miljoner kronor. Detta efter en period med slopat tak för uppskov.

Vilka andra satsningar, förutom de privatekonomiska, presenteras i budgeten?

– Det är en mängd områden som får större resurser. Försvaret, välfärden, klimat och miljö, arbetsmarknadspolitiken, skolan, rättsväsendet och polisen får alla tillskott på en eller flera miljarder kronor.

Hur ska förslagen i budgeten finansieras?

– Det är generellt sett ganska ont om finansieringsförslag. Några satsningar bromsas och vissa skatter räknas upp automatiskt. Enligt regeringen håller ekonomin på att bromsa in men de bedömer ändå att det finns 24 miljarder kronor i så kallat reformutrymme, dvs. satsningar som kan göras utan att de behöver finansieras genom skattehöjningar eller utgiftsminskningar. På något längre sikt ska det t.ex. införas en bankskatt som ska dra in fem miljarder kronor men det dröjer ytterligare ett par år.

Ser du några överraskningar i budgeten?

– Nej, inga stora överraskningar. Att budgeten är expansiv, dvs. att regeringen föreslår ett antal ofinansierade satsningar på både plånboksfrågor och andra områden, var väntat. Dels för att det är svårare att hitta finansiering ju fler partier som ska komma överens. Och dels för att konjunkturen nu vänder nedåt och det är då enklare att motivera ofinansierade utgifter och skattesänkningar. De största reformerna är dessutom kända sedan länge och de flesta av dem, som den slopade värnskatten, är hämtade direkt från januariavtalet. Sedan är det många områden som fortfarande saknas. Det finns fortfarande inga skisser på den större skattereform som utlovats och även på t.ex. bostadsmarknaden saknas större förslag. Att de saknas är synd men inte överraskande och det är fortfarande tidigt i mandatperioden. Arbetet lär fortgå och det blir intressant att se vilka resultat det fortsatta samarbetet mellan regeringen, centern och liberalerna ger framöver.

Sammanställning av budgetpropositionens förslag på det privatekonomiska området från SEB:s privatekonomer