2016-12-05 08:59

Robert Bergqvist om Österrike och Italien

SEB:s chefekonom Robert Bergqvist svarar på fem frågor med anledning av helgens folkomröstning i Italien och presidentval i Österrike.

1. Hur röstade Italien?

Svar: Folkomröstningen 4 december förkastade som väntat premiärminister Renzis konstitutionella förslag: 60 procent röstade nej och 40 procent ja med ett valdeltagande på ca 70 procent. Utfallet blev mycket tydligt och tolkas bland annat som en misstroendeförklaring mot regeringens politik. Valet blev även en ny bekräftelse på att anti-etablissemangskrafterna är fortsatt oroande starka i Europa.

2. Vad händer nu?

Svar: Renzi har tagit konsekvenserna av resultatet och meddelat sin avgång. Italien har åter kastats in i ett politiskt osäkert tillstånd som tyvärr kan liknas vid ett normaltillstånd för italiensk inrikespolitik; landet har haft 60 regeringar sedan 1948. Nästa ordinarie val hålls 2018. Presidenten avgör om det går att skapa en ny regering utifrån existerande parlament. Det är symboliskt pinsamt för Italien att landet hamnar i politisk kris när EU 25 mars 2017 ska fira Rom-fördragets tillkomst.

3. Är läget allvarligt – för Italien och EU-samarbetet?

Svar: Italiens ekonomi har problem med svag tillväxt, en offentlig skuld på 135 procent av BNP och ett banksystem som pressas av en oroande stor stock osäkra lån. Ungdomsarbetslösheten är 36 procent. Renzis mål med folkomröstningen var att centralisera makten och kunna påskynda flera nödvändiga reformer för landets ekonomi. Politiska baklås kan nu försena och förvärra bankproblemen vilket åter kan framtvinga krispaket från ett EU som söker sin nya identitet och politiska kompassriktning.

4. Hur har finansmarknaderna reagerat?

Svar: Utfallet var till ca 75-80 procent förväntat av finansmarknaden men det tydliga utslaget har initialt försvagat euron och skapat viss börsoro. Den politiska utvecklingen är avgörande för den fortsatta utvecklingen och i vilken mån det anti-EU/euro-orienterade partiet Femstjärnerörelsen med Beppe Grillo i spetsen har förutsättningar att närma sig regeringsmakten i Italien. Den politiska EU-agendan är intensiv 2017 med det franska presidentvalet i april-maj som kanske det mest avgörande även om möjliga brexit-förhandlingar och val i Nederländerna och Tyskland också är mycket viktiga.

5. Även österrikarna gick till valurnorna 4 december – vem blev ny president?

Svar: Alexander Van der Bellen vann med de oväntat starka siffrorna 53 mot 46 procent över högerpopulisten Norbert Hofer. Van der Bellen vann valet även i maj men resultatet överklagades. Österrike bidrog därmed till att något sänka EU:s politiska riskpremie. Likväl har Hofers FPÖ en stark ställning och främlingsfientligheten har rotats sig djupt i samhället – den nye presidenten har nu en viktig uppgift att försöka ena landet.