2018-05-03 08:41

Riksbankens vårbesked: Låga räntor ännu längre

Riksbanken ändrar prognosen för den första höjningen av reporäntan till slutet av året. Det talar för en ännu längre period av rekordlåga räntor. Det är bra nyheter för den som har bostadslån men väcker också besvärliga frågor inför framtiden. Det skriver SEB:s privatekonom Jens Magnusson i månadens boränteråd.

När Riksbanken i slutet av april gav besked om reporäntan var budskapet välbekant: Räntan behålls på rekordlåga -0,5 procent och prognosen för den första höjningen skjuts på framtiden. Denna gång flyttas den första höjningen från det tredje kvartalet i år till det fjärde. Orsaken är att inflationen bedöms vara för låg och osäker och även fortsättningsvis behöver ett kraftfullt stöd från räntepolitiken. Vi på SEB tror att kommer fler liknande besked och ändrar vår egen prognos för den första höjningen till 2019.

Risk för överskuldsättning

Oavsett om höjningen kommer i slutet av 2018 eller under 2019, är några saker ganska tydliga:

  1. Det allmänna svenska ränteläget kommer att vara lågt ett bra tag till. Riksbanken bestämmer i första hand över reporäntan men den påverkar i sin tur även bostadsräntorna, framförallt de rörliga.
  2. Trots stora skulder kan Sveriges bolånetagare fortsätta dra nytta av mycket låga boräntekostnader. Faktum är att den så kallade räntekvoten, dvs. den genomsnittliga andelen av hushållens disponibla inkomster som går till att betala låneräntor, är rekordlåg. Vi har alltså den lite märkliga situationen att skulderna är rekordhöga, samtidigt som kostnaden för att finansiera dessa skulder är rekordlåg. Det är förstås trevligt att lånen är billiga men det innebär också risker, t.ex. för överskuldsättning.
  3. Skillnaden mellan korta och långa bindningstider kan bli större. Medan de kortaste bindningstiderna till stor del styrs av Riksbankens agerande med reporäntan, styrs de längre bindningstiderna mer av andra saker, till exempel internationella faktorer. I flera viktiga länder har de längre räntorna börjat klättra uppåt och det kan komma att spilla över på svenska bostadslånen.

Vad händer vid nästa lågkonjunktur?

Förutom ovanstående punkter börjar ett antal nya frågor att ställas med anledning av räntepolitiken. Många noterar att den allt längre perioden av rekordlåg ränta gjort att den svenska kronan är rekordsvag. Hur länge ska det fortsätta och hur svag kan kronan bli mot t.ex. euron? Andra konstaterar oroligt att Riksbanken nu skjutit så länge på den första räntehöjningen att den knappast lär hinna återställa räntan till någon sorts normalnivå innan ekonomin vänder nedåt och vi går in i nästa lågkonjunktur. Kanske hinns inte ens en första höjning med och vad händer då? Normalt ska Riksbanken möta en lågkonjunktur med att sänka räntan men går det om man börjar på minusränta? Ytterligare andra menar att minusräntan kan vara skadlig i sig, t.ex. genom att ekonomin dopas, företag blir mindre effektiva och obalanser och bubblor byggs upp.

För den som har eller ska ta ett bostadslån gäller det att se nyktert och balanserat på situationen. Det är glädjande att lånen kommer att vara billiga ett bra ta till. Men man ska också ha respekt för de risker som byggs upp och skapa privatekonomiska marginaler för framtiden. Med en kombination av regelbundet sparande, amorteringar och blandade bindningstider på sina bostadslån, kan man använda dagens låga räntor till att skapa en bra bostadsekonomi och en ökad ekonomisk trygghet för lång tid framöver.