2021-02-03 09:44

Rekord i nyföretagandet under 2020

Trots pandemin, eller snarare till följd av pandemin, visar färska siffror att det var rekordmånga nya företag som startades under 2020. Men det verkliga testet, både för nya och mer etablerade företag, kommer i år.

– Konkurser, som kan följa på en brant nedgång i ekonomin, kommer alltid med en viss fördröjning, säger SEB:s företagarekonom Américo Fernández.  

Det var under januari som nya siffror från Bolagsverket visade att antalet nya företag ökade med 14 procent under helåret 2020. Totalt startades 73 500 företag under året, vilket är den högsta siffran på många år.

Harry Goldman, vd för NyföretagarCentrum Sverige – som sysslar med rådgivning till nya företag – menar att förra årets ökning av nya företag inte skedde trots – utan till följd av – coronapandemin.

– Vi vet att många vill starta eget, och nu kom ett läge då de var tvungna att ta ett beslut, säger han, och pekar på att många av de som funderade kring eller förlorade sina jobb i samband med pandemin istället valde att bli egna företagare.

– Vi såg många nya företag från augusti och framåt, säger Goldman, som menar att det var då som permitteringarna och minskningen av antalet anställda hade slagit till fullt ut.

– Att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag vid förra årsskiftet sänktes från 50 000 till 25 000 kronor hade i början av året också en positiv påverkan på nyföretagandet, fortsätter Goldman, och tillägger att ökningen av aktiebolag inte varit så pass stor sedan början av 1990-talet.

Många nya caféer och restauranger

Något som kan förvåna är att många av de nya företagen som startades under hösten var restauranger och caféer, det vill säga just den näring som drabbats extra hårt av de införda restriktionerna.

– Det var många tidigare anställda som helt enkelt tog över rörelsen av de tidigare ägarna när dessa gav upp, förklarar Goldman, som samtidigt vill poängtera att de nystartade företagen återfinns inom många olika branscher.

– Ja, här finns många bolag inom bland annat IT- och e-handel, byggsektorn samt vård och hälsa, säger han.

Något som Harry Goldman också tycket är värt att notera är hur många av de nya företagen som startas av utrikesfödda.

­– Nästan hälften, omkring 40 procent, av de som kommer till oss är utrikesfödda, säger han, och menar samtidigt att det inte är förvånande.

– De har ofta en svagare position på arbetsmarknaden, och därmed svårare att få en anställning. Samtidigt har de ofta en högre företagserfarenhet, säger han, och menar att utlandsfödda företagare också har en viktig betydelse för sysselsättningen.

– Det är främst i de mindre företagen vi ser den största sysselsättningsökningen generellt, och när det gäller utländska företagare så ser vi att de har högre tendens än andra företag att anställa andra utlandsfödda. Det gör det lättare för många utlandsfödda att komma in på arbetsmarknaden, säger Goldman

Risken för en kommande backlash?

Frågan som många nu stället är om vi kommer att se en backlash under 2021 i form av ökade företagskonkurser.

– Den risken finns. Konkurserna och nedläggningarna brukar komma med en fördröjning på mellan ett och ett och ett halvt år efter en snabb nedgång i ekonomin, säger Américo Fernández, företagarekonom på SEB.

Han menar att det kritiska för många företag är att lyckas ”övervintra” det efterfrågetapp som de många restriktionerna leder till. Och även om många företag – om än inte alla – kommer att få del av de offentliga stöden så är det viktigt att ha så pass god likviditet att företaget kan överleva en period med mycket låg omsättning.

– Det handlar om att se över kostnaderna, och framförallt att ha en ekonomisk buffert, säger Fernández, som på den här punkten faktiskt ändå är försiktigt optimistisk.

– Våra egna undersökningar visar att en majoritet av de mindre företagen faktiskt har en buffert som gör att de klarar två månader utan intäkter, säger han.

Men att bankerna snabbt ska öka utlåningen ser Fernández inte som en långsiktig lösning.

– Att företagen blir mer skuldsatta ökar snarare riskerna. Det kan i förlängningen leda till en finanskris, som i så fall sätter ytterligare press på alla delar av ekonomin, säger han, och fortsätter:

– Vad som är viktigt för ekonomin och sysselsättningen är att vi har sunda och livskraftiga företag. Det får vi inte med mer skuldsättning.

Harry Goldman är i grunden optimistisk för framtiden, och pekar på erfarenheterna från tidigare kriser.

– Efter IT-kraschen i början av 2000-talet bildades en mängd nya små IT-bolag, som har betytt mycket för samhällsutvecklingen, säger han, och fortsätter:

– Staten kunde göra bra mycket mer för att främja nyföretagandet. Rådgivning och mentorprogram är viktiga. Som i många andra länder borde det också finnas ett ordentligt system med mikrolån för att underlätta starten av nya företag. Vi behöver fler nya företag i Sverige för såväl ökad sysselsättning, bättre integration och högre tillväxt.