2017-10-06 07:58

Rapport från investerarresa till Washington och New York

SEB:s chefstrateg Johan Javeus förra veckan tillsammans med representanter från 18 svenska finansiella institutioner och några kollegor på en investerarresa till USA. Resan började i Washington och avslutades i New York. Här bjuder Johan Javeus på några axplock av intryck från resan.

Låg inflation förbluffar alla…

En bild som blev allt tydligare under resans gång var att det råder stor konsensus om läget i den amerikanska ekonomin. Tillväxten kommer att utvecklas bra. Alla tror att Fed kommer fortsätta höja räntan i långsam takt även om ingen tror att det blir så många höjningar som Fed själva säger. I USA kämpar centralbanken som i så många andra länder med att försöka få upp inflationen. Även om de flesta ekonomer och investerare vi träffade fortfarande tror att den strama arbetsmarknaden till sist ska förmås att skapa lite lönedriven inflation så är ingen speciellt övertygad och ingen tror heller att inflationen kommer att stiga speciellt mycket. Därtill så är det tydligt att alla verkar famla i blindo om vad som driver priser idag och ingen har någon fungerande modell som förklarar varför inflationen och lönerna inte tar fart. Även spekulationerna om vem som ska bli ny Fedchef var rätt samstämmiga med Gary Cohn, Kevin Warsh, Jerome Powell eller Janet Yellen igen som huvudkandidater. Det kanske mest förvånande var att det inte fans fler som hade starka åsikter om utvecklingen för dollarn.

Ny skatteplan, nya underskott

Finanspolitiken stod naturligtvis i centrum eftersom vår vistelse sammanföll med att Trump och republikanerna presenterade sin länge emotsedda skatteplan. Planen domineras av stora skattesänkningar för både företag och hushåll. Företagsskatterna ska sänkas från 35 procent till 20 procent och även inkomstskatterna för hushåll sänks och förenklas. USA kommer också att övergå till ett territoriellt skattesystem som inte längre ska beskatta vinster som amerikanska företag tjänat utomlands. Eftersom det inte görs några utgiftsnedskärningar i de stora offentliga bidragssystemen så kommer skattesänkningarna, om Trump lyckas baxa dem igenom kongressen, att vara underfinansierade. Preliminära uppskattningar pekar på att skattesänkningarna kommer skapa underskott på cirka 2200 miljarder dollar under kommande 10 åren, underskott som kommer behöva finansieras med lånade pengar.

”Kick the can down the road”

I Washington besökte vi också den konservativa tankesmedjan Heritage Foundation där vi bland andra träffade deras finanspolitiska expert Romina Boccia. Heritage Foundation har haft stort inflytande i att utarbeta de nya konservativa idéer som ligger till grund för Trumps vision om hur han vill förändra Amerika. Tankesmedjan har också spelat en central roll i processen att utse alla de tjänstemän som idag utgör Donald Trumps administration. Romina Boccia menade att så länge den yttre pressen på amerikanska politiker att ta itu med budgetunderskotten inte finns så kommer saker att fortsätta som tidigare. Väljarna bryr sig helt enkelt inte om den växande statsskulden så länge den inte negativt påverkar deras vardag. Och så länge omvärlden är villig att fortsätta finansiera USA:s budgetunderskott genom att köpa fler amerikanska statsobligationer så uppstår inget yttre tryck på politikerna att fatta de impopulära beslut om åtstramningar som egentligen behövs. Det kommer att krävas en större ekonomisk kris med stigande räntor för att politikerna ska tvingas agera. USA:s statsskuld, som nyligen passerade 20 000 miljarder dollar (103 procent av BNP), kommer med andra ord att fortsätta öka länge än.

Många ekonomer anser att det bästa och enklaste sättet att öka skatteintäkterna vore att införa en federal konsumtionsskatt (moms) i USA. Det närmaste man kommit något som liknar en sådan var förslaget om en gränsskatt tidigare i år. Förslaget hade emellertid många problem och skrotades i somras. Många republikaner hyser dessutom ett starkt motstånd mot en konsumtionsskatt eftersom den anses för lätt att höja över tiden och därigenom riskerar att leda till en ständigt växande statsapparat. Det är lätt att se att amerikanska republikaner kan ha en poäng där. I Sverige infördes en omsättningsskatt (oms) första gången 1960. Den var på 4.2 procent och tänkt att vara tillfällig men höjdes sedan stegvis till 11 procent och ersattes 1969 av momsen som idag ligger på 25 procent.

Ryktet om globaliseringens död…

En annan het politisk fråga är hoten om protektionism som regelbundet kommer från president Trump. Ingen verkar dock tro att han kommer göra allvar av hoten. Den ansedde ekonomen Fred Bergsten som vi träffade på Peterson Institute for International Economics i Washington menade att risken för att USA startar ett globalt handelskrig är minimal. Det amerikanska systemet med ”checks and balances” begränsar presidentens manöverutrymme utåt men även inne i Vita huset fungerar systemet i mer informell mening och det råder konstant krig mellan olika falanger som försöker få inflytande över politiken.

Den enda allvarliga skada Trump orsakat i handelshänseende är att USA drog sig ur handelsavtalet TPP (Trans Pacific Partnership). Omförhandlingarna av Nafta-avtalet spås också bli små inte minst eftersom många av Trumps kärnväljare faktiskt är vinnare på Nafta. I 26 av de 30 delstater som Trump vann i valet är jordbruksprodukter en viktig del av exporten och den exporten skulle skadas mycket om Nafta inte fanns. Att omförhandlade handelsavtal skulle få bukt med USA:s handelsunderskott är det heller ingen förutom Donald Trump som tror.

Snarare finns en stor risk att underskottet kommer förvärras av de skattesänkningar som planeras. Skattesänkningarna kommer leda till högre konsumtion och en hel del av den kommer att läggas på importvaror med ökat handelsunderskott som följd. Samtidigt har Trump lovat att få ned underskotten och i praktiken finns två sätt att hantera det löftet. Ett sätt är att helt enkelt göra som politiker ofta gör med löften man inte kunnat hålla. Man sopar det under mattan och fokuserar på saker som gått bra istället. Det andra alternativet är att verkligen försöka få bukt med handelsunderskottet och det enda sätt som kan ha en chans att fungera är att aktivt försvaga dollarn.

Valet av trump passade Kina

På ett besök hos Institute of International Finance som är en samarbetsorganisation för den globala finansindustrin, fick vi bland annat en alternativ bild av synen på handels- och valutapolitik av IIF:s chefekonom för Kina Gene Ma. Han menade att den kinesiska ledningen inte eftersträvar en svagare yuan eftersom det gör mer skada än nytta för Kina. Även om det hjälper exporten lite grann så skapar det större inhemska problem i form av minskat förtroende för yuanen med potentiellt destabiliserande kapitalutflöden som följd.

Han menade också att valet av Donald Trump hade passat den kinesiska ledningen som hand i handske eftersom man i Kina såg med stor misstro på det av Obama framförhandlade handelsavtalet TPP. Den kinesiska ledningen såg handelsavtalet, som skulle ha dominerats av USA, som ett sätt för Nato att flytta fram sina positioner och stärka sitt inflytande i regionen. Därför var lättnaden stor när Trump blev vald och hans första åtgärd som president blev att skrota TPP. Samtidigt finns ett stort intresse från Kina att fortsätta ha bra relationer till USA och det verkar också som om man i utbyte är beredd att göra en hel del eftergifter på handelsområdet.

Fokus på att främja svenskt näringsliv

I Washington åt vi också lunch tillsammans med Sveriges nyutnämnda USA-ambassadör Karin Olofsdotter. De tidigare mycket varma relationerna mellan Sverige och USA under Obamas tid har blivit något svalare under Donald Trump vilket gör arbetet lite mer krävande än tidigare. På ambassaden är det numer fullt fokus på att fungera som dörröppnare för svenskt näringsliv och försöka sälja in Sverige till amerikanska företag. Ambassaden har en ny strategi som går ut på att målmedvetet kartlägga och lägga pussel för vilka beslutsfattare och politiker på både nationell och lokal nivå man ska bearbeta och försöka knyta kontakter med.

Eftersom jobb är den stora frågan för amerikanska politiker i alla stater handlar mycket om att visa hur svenska investeringar skapat jobb i just deras hemmastater. Ju mer detaljerad man kan vara i det avseendet desto bättre. Även chefen för SEB:s kontor i New York, Per Bjernekull gav samma bild; det som verkligen får politiker och beslutsfattare att börja lyssna på dig är när du berättar vad du vill ha hjälp med är hur många arbetstillfällen din etablering eller investering kommer att skapa.

Pensionsbomben tickar…

I New York hade vi en intressant diskussion på Loomis Sayles tillsammans med deras strategichef Maurice Leger som berättade om läget för och trender i den amerikanska pensionsindustrin. I USA som i de flesta delar av världen så skapar de låga räntorna också problem för pensionssystemet. I USA har pensionsföretagen till skillnad från i Sverige inga bindande regler för vilka ränteantaganden man ska använda för att diskontera sina skulder. Ju högre diskonteringsränta man räknar med, ju mindre kapital behöver man ha idag för att täcka sina framtida pensionsåtaganden. Många pensionsföretag väljer att räkna med en för hög diskonteringsränta (standard verkar vara 7,5 procent) och USA har idag en tickande pensionsbomb. Förmånsbestämda pensionsåtaganden (så kallade defined benefits) som utgör en tredjedel av pensionskapitalet och uppgår till 8 300 miljarder dollar är underkapitaliserade (i näringslivet ligger snittet på 81 procent och i offentlig sektor på 71 procent). I vissa delstater och städer är på sikt den enda utvägen att skriva ned värdet på många offentliganställdas pensioner men vägen dit är lång och kantad av juridiska svårigheter. I dagsläget väljer många fortfarande att skjuta problemet på framtiden men det blir också allt vanligare att öka risknivån i investeringarna för att försöka öka avkastningen.

En möjlighet som verkar intressera många pensionsförvaltare är att vara med och finansiera olika infrastrukturprojekt i utbyte mot framtida avkastning från investeringarna. Till exempel skulle pensionskapital kunna bekosta byggandet av en ny motorväg i utbyte mot att framöver få avkastning via vägtullar. Denna typ av private-public partnerships är en central del i president Trumps infrastrukturplan om att investera 1 000 miljarder dollar för att rusta upp amerikansk infrastruktur under de kommande 10 åren. Att det behövs råder inget tvivel om och i stort sett alla vi talade med om detta framhöll hur eftersatt detta område är. Även undertecknad kan intyga att så skumpiga och dåliga vägar som de vi åkte på i Washington och New York är svåra att hitta i Sverige. Väldigt lite konkret har dock hänt med infrastrukturplanen och de flesta vi träffade var skeptiska till att planen skulle leda till några betydande investeringar de kommande åren. En av många risker som Maurice Leger pekade på var att infrastrukturinvesteringar har en notorisk förmåga att kosta mer än man tror och ge lägre avkastning än man räknat med.

Robotrådgivare på frammarsch

Innovationstakten i den finansiella sektorn är som bekant mycket hög för tillfället vilket också utgör ett växande hot mot traditionella pensions- och fondförvaltare. En ny företeelse som växer så det knakar är robotrådgivning och vi hade en mycket intressant presentation av Dennis Yu på Robotrådgivaren Betterment som av vissa beskrivits som ”the Apple of Finance”. Betterment som startades 2008 har idag 10 miljarder dollar under förvaltning. Man har genom smarta algoritmer och tekniska lösningar lyckats skapa en kostnadseffektiv produkt för att erbjuda pensions- och sparlösningar för småsparare och mindre företag. Investeringarna sker med ETF:er och allt bygger på att det ska vara mycket enkelt att få en individuellt skräddarsydd investeringsportfölj genom att ange vilka mål man har med sitt sparande, risknivå med med mera. Betterman är tydliga med att spararna inte ska förvänta sig att portföljen kommer att slå marknaden men däremot ska man kunna räkna med en avkastning i linje med marknaden men till en lägre kostnad än med traditionella lösningar. Målgruppen är individer mellan 25-55 år som redan är vana och positivt inställda till att göra allt på nätet.

Ny all time high när SEB stängde börsen

Resan fick en fin avslutning på fredagen när SEB och alla kunder som deltog fick äran att stänga Nasdaq-börsen och därtill på en ny all-time-high.