ECB ska köpa bland annat statsobligationer för 60 miljarder euro i månaden. ”Det var i linje med högt ställda förväntningar. Det sätter också press på Riksbanken,” säger SEB:s Elisabet Kopelman.
ECB säger att de kommer att fortsätta att köpa säkerställda obligationer och att de nu även kommer inkludera obligationer utgivna av EU-institutioner. Dessutom meddelade ECB att nya lån i det pågående program med riktade lån mot säkerhet till banker inom eurosystemet, så kallade TLTRO:s, nu ska ske till refiräntan vilket är en sänkning med 0,10 procentenheter.
Marknaden har reagerat med en ytterligare nedgång i euron under 1,15 mot dollarn, eller med ungefär en procent, och sjunkande obligationsräntor. Räntorna på 10-åriga obligationer i periferin – Spanien och Italien – har sjunkit till nya rekordlåga nivåer.
SEB-ekonomerna menar att kärnfrågan är hur mycket nytta ECB:s åtgärder gör för att få fart på tillväxten och undvika att fastna i deflation.
– Delvis har politiken redan fått effekt eftersom förväntningarna inför ECB:s beslut tillsammans med lägre oljepris bidragit till stora räntefall till historiskt låga nivåer och genom att valutan försvagats, säger Elisabet Kopelman.
Hon säger att det är viktigt för förtroendet att ECB visar att de är beredda att sätta in kraftfulla åtgärder för att försvara sitt inflationsmål. Ytterst handlar det för ECB om att stabilisera och vända inflationsförväntningarna.
ECB:s åtgärder kommer att bidra till att öka pressen på andra centralbanker att lätta på sin penningpolitik för att undvika att se sina valutor stärkas, något vi redan har sett. Det gäller även Sverige.
– Vi räknar med att dagens beslut från ECB ökar trycket på Riksbanken att agera för att motverka en förstärkning av kronan, säger Elisabet Kopelman.
Riksbanken har också goda egna skäl att lätta på politiken: Inflation långt under målet (december 0,5 procent), risk för att KPIF-inflationen åter hamnar under Riksbankens prognoser framöver drivet av bland annat lägre energipriser samt sjunkande inflationsförväntningar.
SEB-ekonomerna tror i en ny prognos för Riksbankens reporänta att det blir beslut om minusränta, troligen redan i februari eller alternativt i april. De tror att banken då sänker reporäntan till -0,10 procent och samtidigt återinför den finjusterande räntekorridoren på +/-0,10 procent. Därtill tror de att Riksbanken kommer att signalera en beredskap att låta balansräkningen växa om så skulle krävas.
– Vi väntar oss att banken redan i februari kan presentera hur ett sådant program skulle kunna se ut, säger Elisabet Kopelman.
Riksbankens räntesänkningar var det viktigaste skälet till att svenska kronan var en av de största förlorarna på valutamarknaden i fjol. En ny sänkning till -0,10 procent kan sätta förnyad press nedåt på kronan och tillfälligt leda till att EUR/SEK stiger till nivåer kring 9,60 under första kvartalet.
Det historiska mönstret är att kronan är positivt korrelerad med euron (handelsvägt), det vill säga att en svagare euro även innebär en svagare krona. Skillnaderna i ekonomiska utsikter mellan Sverige och eurozonen innebär dock att Sverige kommer att hamna i ett läge där Riksbanken inte kan väntas lätta på penningpolitiken i samma omfattning som ECB.
SEB-ekonomerna tror att kronan då åter börjar stärkas mot framförallt euron och att den närmar sig 9,00 i slutet av året. Mot dollarn handlas kronan i slutet av året runt 8,60.