2019-03-18 09:21

På gränsen till utmattning: 14 frågor & svar om Brexit

Nästan tre år efter folkomröstningen, intensiv skytteltrafik Lond­on-Bryssel och oändliga parlamentsdebatter och voteringar är britternas utträ­de ur EU fortfaran­de omgärdat med stora fråge­tecken. Storbritannien är – och kommer att vara – ett splittrat land för lång tid framöver oavsett utgången. Det är ett poli­tiskt och ekonomiskt bekym­mer för inte bara britterna utan även EU och världen. I Vec­kans Tanke försöker SEB-ekonomerna Richard Falkenhäll och Robert Bergqvist kasta ljus över olika aspekter med hjälp av 14 frågor och svar om Brexit. En viktig och övergripande slutsats är: ansträngningar­na är stora på båda si­dor om Engelska kanalen att undvika ett avtalslöst Brexit-utträde.
TEXTEN UPPDATERAD 19 MARS.

 Brittiska parlamentet har på senare tid haft flera brexitvo­te­rin­­gar. Vilka är det tre viktigaste slutsatserna av dessa?

Svar1) Splittrat land. EU-medlemskapet har länge varit en lad­dad fråga som orsakat sprickor i nationen och inom parlamentet. Land ställs mot stad, nord mot syd, gammal mot ung. Splittrin­gen skär igenom de båda dominerande partierna i parlamen­tet. Frå­gor som leder till motsättningar inom partier (istället för mellan partier) är ofta svåra att hantera. 2) Nej till hård Brexit. De olika röstningsutfallen vi­sar väldigt tydligt att brittiska parlamentet al­drig vill acceptera att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal – en s k hård Brexit. 3) Bristfällig hantering. I den här typen av frå­gor är det avgörande med bred uppslutning över partigränser där parlamentet involveras från dag ett. När Theresa May skriver si­na memoa­rer lär hon inse att hennes inle­dan­de hantering av Bre­xitfrågan, då en rad röda linjer drogs med ett enögt fokus på att hålla ihop det konservativa partiet, var hennes största miss­­tag. Även EU har förvånats över hur dåligt förberedda britterna varit vid utträdesförhandlingarna. 

Bakgrund – Brexit

Torsdagen 23 juni 2016 röstade britterna med siffrorna 51.9 % mot 48.1 % för att landet skulle lämna EU. Hösten 2016 formera­de rege­ringen strategin för utträdesförhandlingarna och 29 mars 2017 läm­nades den formella ansökan in till EU. Därmed började klockan ticka för den stipulerade två-åriga utträdesperioden. Förhand­lingarna in­leddes i juli och i december 2017 enades man om villkoren för skils­mäs­san. I mars 2018 var man överens om en övergångsperiod t o m 2020 och i november 2018 fanns en fullständig överenskommel­se på plats. Efter en överväldi­gan­de förlust i första avtalsomröstningen i brittiska underhuset 15 ja­nua­ri (432 mot 202). Med vissa tillägg rös­tade parlamentet återigen nej 12 mars (391 mot 242). 

 EU har ju godkänt utträdesavtalet och gått med på förtydli­gan­den. Varför godkänner inte brittiska parlamentet avtalet?

Svar: Det är ett omfattande dokument på 599 sidor som reglerar utträdesvillkoren samt en politisk deklaration med riktlinjer för den framtida relationen mellan EU och Storbritannien. Ytterligare tre dokument har tillkommit. Merparten kan parlamentet faktiskt acceptera. Men det främsta problemet för parlamentet är den “back-stop”-regel som finns med för att garantera öppen gräns mellan Irland och Nordirland. Delvis handlar det om att underhu­­set räds att förlora inflytande över processen i förhållande till EU. Samti­digt är parlamentet splittrat i flera olika fraktioner som fö­re­språkar allt från ett avtalslöst utträde till att Storbritannien är kvar på den in­re marknaden eller helt avstår från utträdet. Frak­tionerna driver den egna linjen stenhårt utan kompromissvilja.

 Vad innebär egentligen begreppet ’back-stop’ (säkerhets­ventil) – varför orsakar den så mycket problem?

Svar: Förhandlingarna om ett nytt handelsavtal kommer att fort­sätta efter den formella utträdesdagen och under övergångspe­rio­den. Utträdesavtalet innehåller ett avsnitt som garanterar att gränsen mellan Irland och Nordirland förblir öppen även om för­handlingarna om handelsavtalet strandar. Den innebär i praktiken att Storbritannien tills vidare kvarstår i EU:s tullunion men att Nord­ir­land behåller vissa delar av regel­verket som styr inre marknaden. Det upp­levs av brexit­anhängarna som dels en var­­aktig inskränkning i det brittiska självbe­stäm­mandet, dels att en ny fysisk gräns uppstår i Irländska sjön vil­ket kan ses som en upplösning av det Förenade kun­garikets fyra delar England, Skottland, Wales och Nordirland.

 4  Parlamentet skulle ha hållit en tredje omröstning om avtalet men den stoppades av talmannen. Varför då?

Svar: Regeringen har tidigare förlorat två vote­rin­gar om avtalet med en överväldigande majoritet (230 respektive 149 rösters skillnad). Talmannen anser nu att parlamentet har sagt sitt om det här avtalet och det krävs mer omfattande ändringar i avtalet eller i de politiska deklarationer som omgärdar det för att parlamentet ska tillåtas rösta en tredje gång.

Planen var att Storbritannien lämnar EU 29 mars då en över­gångsperiod på 21 månader till 2021 startar. Vad händer nu?

Svar:Efter att parlamentets talman igår stoppat möjligheten för regeringen att lägga fram utträdesavtalet för en tredje votering så lär utträdesdagens senareläggas.

Hur lång förlängning handlar det om?

Svar: En strategi kan vara att försöka få till vissa förändringar i avtalet som i så fall öppnar upp för en tredje omröstning om avtalet. I så fall är en förlängning till den 30 juni mest trolig. Alternativt tvingas regeringen och Theresa May nu inse att den strategi man jobbat efter sedan 2016 inte fungerar. Man må­ste helt enkelt ompröva hela utträdesmodellen och hitta en an­nan strategi som kan få accep­tans i parlamentet. I så fall lär re­geringen begära en längre förlängning av utträdespe­rioden. Det är svårt att säga hur lång en sådan förlängning skulle vara, men rimligen minst till slutet på 2019, men kanske ännu längre än så. En försvårande faktor är EU-valet i slutet av maj. Från EU-håll hävdas att flyttas utträdesdagen till efter 30 juni 2019 måste britterna delta i EU-valet. Deltar man inte stängs den dörr som enligt EU-fördragen ger möjlighet att senarelägga exitdagen på nytt om det skulle behövas.

 Vilka vägar kan May och parlamentet välja?

Svar: Allt fler röster i parlamentet har höjts för att låta parlamen­tet via indikati­va omröstningar pröva alla oli­ka tänkbara brexital­ter­na­tiv, t ex att vara kvar i tullunionen, ännu en folkomröstning eller kanske helt dra tillbaka utträdesansökan. Dessutom har May re­dan tidigare annonserat att hon har för av­sikt att lämna sitt jobb i sommar och det är fullt möjligt att hon tar rege­rin­gen med sig. I så fall vän­tar nyval i Storbritannien se­nare i år. Med ett nytt poli­tiskt ledarskap kan utträdesförhandlingar­na med EU kunna åter­upp­tas med dagens avtal som bas. Men för att få allt på plats med en sådan utveckling behövs mer tid – sannolikt mycket mer tid. 

 Går det att sätta sannolikheter på olika Brexitutfall?

Alternativ

Sannolikhet

Lämna EU med Mays utträdesavtal

35 %

Ny folkomröstning

25 %

Nyval och nystart för brexitförhandlingarna

20 %

Stoppa utträdesprocessen helt – stanna i EU

10 %

Lämna EU utan avtal (hård Brexit)

5 %

Lämna EU utan avtal (hård Brexit)

5 %

Lämna EU men stanna kvar i tullunionen

5 %

 Kommer EU acceptera en förlängning av utträdesperioden och vad händer om man inte gör det?

Svar: Ja absolut! Alla beslut EU fattar ska ses mot bakgrund av att man helst vill att Storbritannien stannar kvar i EU eller har ett så nära samarbete som möjligt. Därför kommer EU inte att ha några större invändningar mot att förlänga utträdesperioden då det i slutänden kan leda till att Storbritannien omprövar sin posi­tion helt. Skulle man inte gå med på en förlängning så återstår två alter­nativ. Antingen att lämna EU utan ett avtal eller att dra tillba­ka sin utträdesansökan och stanna kvar i EU.

10  Är det så farligt med en hård Brexit?

Svar: Det är alltid komplicerat att bedöma effekterna av en hård Brexit men olika beräkningar tyder på att det skulle kunna påver­ka framför allt brittisk tillväxt väldigt negativt. Men det lär även bli ett slag mot tillväxten i EU. Uppskattningar tyder på att det skulle kunna minska brittisk tillväxt med så mycket som 0,5 till 1,0 % per år under de kommande 15 åren. Vi pratar alltså om hal­verad tillväxt under överskådlig framtid. En annan faktor är att en hård Brexit träder i kraft omedelbart redan 29 mars utan någon övergångsperiod och det lär få en rad oväntade effekter på allt från handel till finansiella marknader m m. Ingen vet nog exakt vad konsekvenserna blir om det skulle hända.

11  Vad händer om Brexit skjuts upp en längre tid? Kommer Brexit ändå att bli av?

Svar: Det är inte alls säkert. Samtidigt ska man komma ihåg att även om opinionen bland britterna verkar ha svängt nå­got sedan folkomröstningen 2016 säger de sena­ste under­sök­ningarna att 46 % av britterna fortfarande vill lämna EU.

12  Vilka är de ekonomiska och finansiella effekterna av det som nu sker i Storbritannien?

Svar: Även om turbulensen på de finansiella marknaderna har va­­rit hög de senaste veckorna har t ex pundet stärkts och brittiska räntor har stigit något. Skälet är att marknadsaktörer gör bedöm­ningen att risken för en hård Brexit har gått ned. Skulle utträdesperioden förlängas bör det leda till ett starkare pund. Brittisk ekonomi har redan tagit stryk av ovissheten runt Brexit. Tillväxten var svag si­sta kvartalet förra året och t ex företagens investeringar har haft negativ tillväxt de senaste fyra kvartalen. Vi räknar även med en svag inledning på det här året och nyligen reviderade brittiska re­geringen ned tillväxten för 2019 till 1,2 % från 1,6 %. Men den po­litiska turbulensen får även konsek­ven­ser långt utanför Storbri­tan­niens gränser. För flera EU-länder är Storbritannien en myc­ket viktig handelspartner. Det gäller t ex länder som Irland och Nederländerna, men även Tyskland har en betydande handel med Storbritannien. Skulle britterna ändå välja att lämna EU utan ett avtal lär det synas i svagare tillväxt de kommande åren i flera EU-län­der samtidigt som det lär påverka globala finansiella mark­nader och riskaptiten negativt.

13  Hur påverkas Sverige av det stökiga utträdet?

Svar: Storbritannien är Sveriges 6:e största exportmarknad och påverkas europatillväxten negativt får exportindustrin känna av detta. Global tillväxt visar samtidigt redan vissa svaghetstecken. Ett sämre konjunkturförlopp kan tvinga Riksbanken att skjuta på nä­sta räntehöjning vilket väntas hålla tillbaka aptiten på kronköp.

14  Vilka är de viktigaste tidpunkterna att hålla ett öga på ?

Datum

Händelse

21 mars?

Storbritannien och EU enas om ny utträdesdag

21-22 mars

EU-toppmöte

29 mars

Utträdesdag enligt Artikel 50

23-26 maj

Val till Europaparlamentet

30 juni

Sista utträdesdag (annars måste EU-valet hållas)

1 juli

Det nya Europaparlamentet tillträder

Nov

Nya EU-kommissionen tillträder

31 dec 2020

Övergångsperioden upphör