Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet
Språk

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Orkanvindar i USA är inte motvind för marknaderna

Sommaren är definitivt över och i Sverige förbereder vi oss på blåsigare höstväder. Våra svenska höststormar är dock en västanfläkt mot vad man har att tampas med i USA. Vi är mitt uppe i årets orkansäsong och på amerikanska östkusten förbereder man sig som bäst på att orkanen Florence ska svepa in över land de närmaste dagarna. 

Även på de finansiella marknaderna brukar orkaner skapa rubriker och föranleda diskussioner om vilka effekter stormarna kan få. Hur kommer ekonomin att påverkas? Innebär det att vi ska vänta oss fall på börserna och hur kommer dollarn att påverkas? I den här analysen går undertecknad igenom vad vi har att vänta oss med utgångspunkt i vad som har hänt tidigare. Även om orkaner kan orsaka många dödsfall, mycket mänskligt lidande och stora ekonomiska kostnader så tenderar effekterna på finansiella marknader av deras framfart att bli klart begränsade. Som investerare kan man alltså lugnt välja att bortse från eventuell oro kopplade till orkaner. På amerikanska börsen tillhör byggbolagen vinnarna medan försäkringsbolagen inte är så stora förlorare som man skulle kunna tro.

2017 var ett mörkt år vad gäller orkaner i USA. Hela tre av de fem mest kostsamma orkanerna drabbade inom loppet av några veckor den amerikanska östkusten. Förutom många dödsfall och stort mänskligt lidande orsakade orkanerna också ekonomiska skador för 275 miljarder dollar. Den här analysen handlar om effekterna på de finansiella marknaderna.

Att uppskatta orkanernas påverkan på marknaderna är dock inte helt enkelt. Eftersom orkaner är händelser som av sin natur är rätt utdragna i tiden blir det till skillnad från t ex en jordbävning svårt att i efterhand bestämma en exakt tidpunkt när orkanen börjar påverka marknaderna. Dessutom blir det också svårare att skilja ut orkanens påverkan från allt annat som händer parallellt i ekonomin och som också påverkar marknaderna.

  År Kostnad* S&P 500 Oljepris EUR/USD 10-årsränta**
    mdr USD Förändring 5 dagar efter orkanen nått max styrka
Katrina 2005 161 0.50% 3.40% 2.10% -15
Harvey 2017 125 1.50% 1.20% 0.70% -3
Maria 2017 90 -0.10% 6.50% -0.80% 2
Sandy 2012 71 1.30% 0.70% -0.20% -5
Irma 2017 50 1.60% 3.60% -0.10% 13
*Office for Coastal Management, ** räntepunkter

Tabellen bredvid visar marknadsrörelserna av de fem mest kostsamma orkanerna fem dagar efter att orkanen nått sin maxstyrka. Som synes är det svårt att påvisa någon större oro vare sig på aktie- ränte- eller valutamarknaderna. Resultaten blir likartade om man istället väljer när orkanen drog in över land som start för jämförelsen. Den tydligaste marknadseffekten är att oljepriset stigit men generellt är effekterna övergående och relativt små.

Inte heller i VIX-index som är ett allmänt erkänt mått på stress i aktiemarknaden så syns några spår av orkanoro. Avsaknaden av marknadseffekter beror sannolikt på att investerarna förutser att kortsiktiga negativa effekter på ekonomin i form av produktionsbortfall kommer att kompenseras av högre tillväxt på lite längre sikt när hus och infrastruktur ska återuppbyggas och förlorad produktion ska tas igen.

Vinnare och förlorare på börsen.

Även om börsen som helhet verkar vara rätt opåverkad av orkaner så behöver det inte nödvändigtvis gälla alla branscher. Det ligger t ex nära till hands att anta att försäkringsbolag skulle drabbas av betydande förluster efter en stor orkan medan byggföretag tvärtom skulle gynnas.

Låt oss börja med att titta på försäkringsbolagen som intuitivt borde vara stora förlorare. En storm skapar olika typer av skador och för försäkringsindustrin är skillnaden viktig. Generellt brukar hemförsäkringar täcka skador som uppstår av själva blåsten men inte av det medföljande regnet.Alltså, om ett träd blåser ned och faller på ditt hus betalar försäkringsbolaget ersättning men däremot inte om häftiga regn leder till översvämningar som gör att ditt hus får vattenskador.

Merparten av de materiella skadorna efter en storm tenderar att vara just vattenskador. Inom försäkringsindustrin är det dessutom praxis att reducera risken för att drabbas av den här typen av oförutsägbara men potentiellt mycket kostsamma händelser genom att sälja vidare en del av risken på den internationella marknaden för återförsäkringar. På så sätt sprids orkanens kostnader på många händer både i och utanför USA.

Hedgefonder är t ex ofta stora investerare i den här typen av återförsäkringar. Studerar man hur försäkringsbolag i USA gått på börsen i samband med de fem mest kostsamma orkanerna är det svårt att hitta något entydigt mönster och eventuella negativa effekter har varit kortlivade.

En sektor där det istället är rimligt att tro på en positiv orkaneffekt är byggföretagen som borde få betydligt mer att göra efter en större storm. Det går faktiskt att se en positiv effekt både efter Katrina 2005 och efter Harvey 2017 (som inom några veckor följdes av Irma och Maria).

Effekter på hela ekonomin.

Vid sidan om de finansiella marknaderna är det också intressant att fundera över vilka effekter man kan se på ekonomin i stort. I det avseendet är det viktigt att skilja mellan ett kortare och ett lite längre perspektiv.

På kort sikt är en orkan negativ för tillväxten i och med att människor inte kan ta sig till sina arbeten samtidigt som produktionskapacitet slås ut och affärer och restauranger måste hålla stängt. Men efter att stormen passerat så kommer istället ekonomin gå på högvarv ett tag. Den tid som anställda förlorat på jobbet ska tas igen och återuppbyggnaden av förstörd infrastruktur och skadade hus ger stimulans åt ekonomin. Även hushållens konsumtion uppvisar samma mönster då förstörda saker behöver ersättas med nya. Dessa effekter brukar dock vara svåra att spåra i traditionell ekonomisk makrostatistik. Dels eftersom mycket av statistiken är nationell och orkaner bara drabbar en mindre del av landet, dels för att kort och medellång sikt ofta tenderar att ta ut varandra i mer lågfrekvent statistik. En orkan kan ge ett stort produktionsbortfall i augusti men redan i september går arbetet med återuppbyggnaden på högvarv vilket kan göra det svårt att se någon effekt i tredje kvartalets BNP som omfattar båda månaderna. Faktum är att om något så är tillväxteffekterna snarast positiva på längre sikt eftersom återuppbyggnaden innebär ett uppsving för ekonomin som ofta delvis finansieras av statliga kapitalinjektioner i de drabbade områdena.

Så ”lugn i stormen” är nog det bästa rådet till alla investerare som funderar om man behöver göra något för att vara förberedd på effekter av orkansäsongen i USA.