2015-01-26 10:09

Nytt krisdirektiv och spararnas pengar, vad gäller?

Just nu pågår arbetet med att införa ett nytt internationellt regelverk för att hantera banker som är i kris och eventuellt behöver avvecklas. Detta har i vissa medier framställts som en risk för att bankerna kan lägga beslag på spararnas pengar. ”Det är helt felaktigt. Syftet är ju tvärtom att skydda såväl privatkunder som skattebetalare från att drabbas om en bank får problem”, säger Hampus Brodén, chef för Group Financial Management.

Det är mediesajten Etc, som under rubriken ”Bankerna får ta dina pengar för att klara krisen” uppmärksammar det nya regelverket. Artikeln har fått spridning framförallt i sociala medier och har även lett till kundfrågor till SEB.

Men, enligt Hampus Brodén är det alltså en märklig feltolkning, som står i direkt motsats till syftet med det så kallade TLAC-regelverk som omnämns i artikeln.

Sedan finanskrisen har det införts en mängd nya regler, som är till för att stärka det finansiella systemet. Banker måste i dag ha betydligt mer kapital, mer likviditet och mer stabil upplåning, allt för att minska risken för framtida finanskriser eller för att stater ska behöva gripa in och rädda krisande banker med skattebetalarnas pengar.

Motståndskraftiga banker

Den första skyddsvallen är alltså att skapa mer stabila och motståndskraftiga banker. Men, om en bank ändå får problem är tanken med det nya regelverket att det ska finnas en färdig plan för hur en bankkris ska hanteras. Det är bakgrunden till det nya EU-direktivet BRRD (Banking Recovery and Resolution Directive).

Det har från och med den 1 januari införts i Europa, men ännu inte implementerats i svensk lagstiftning.

– Regelverket fastslår att banker måste ha en viss nivå av kapital, hybridkapital och obligationsupplåning just för att kudden ska vara så stor som möjligt, innan hushållen – eller skattebetalarna - förlorar pengar, säger Hampus Brodén. 

Reglerna fastställer också i vilken ordning förlusterna ska tas. Om banken drabbas av så stora förluster att aktiekapitalet förbrukas så är det i första hand hybridkapital, därefter bankobligationer som används för att fylla luckorna. Så ordningen är alltså att först förlorar aktieägarna sina pengar, sedan de institutioner som investerar i hybridkapital och därefter de som investerat i bankobligationer.

Parallellt med detta har G20-ländernas Financial Stability Board, enats om ett kompletterande regelverk. Det kallas TLAC (Total loss absorbing capacity) och omfattar än så länge globalt systemviktiga banker. Syftet med TLAC är att banker ska hålla en buffert på kapitalbufferten. Detta för att ytterligare sänka sannolikheten att inlåningssparande hushåll eller skattebetalare lider skada.