Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Nya inflationssiffror, finns det skäl till oro?

Foto: Robert Bergqvist

Det är mycket fokus på de inflationssiffror från Sverige och USA som släpps på torsdagen. Varför pratar alla om inflationen och finns det skäl till oro? SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist svarar.

Fråga: Vad händer med svensk inflation?

Svar: Inflationstakten (KPIF) var 2,1 procent i maj 2021. Det är 0,1 procentenheter över Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent. Förra månaden var KPIF-inflationen 2,5 procent. Maj-inflationen förklaras främst av att priserna sjönk kraftigt vid samma tid­punkt i fjol. Månadsförändringen från april till maj var +0,2 procent. Prognosen är att inflationstakten fortsätter att falla de närmaste månaderna och att den ligger kvar under 2 procent de närmaste 18 månaderna.

Fråga: Varför pratar alla om inflationen?

Svar: Världen har upplevt stabilt låg inflation de senaste dryga 20 åren. I pandemins kölvatten upp­står nu frågor om den enorma stödpolitikens efterfrågeeffekter, resursbrister och obalansproblem. En ut­­hål­ligt högre inflation ökar pressen på centralbankerna att påskynda normaliseringen av penningpoli­tiken. Högre räntor utmanar både världens rekordhöga skulder och redan ansträngda börsvärderin­gar. Högre räntekostnader och fallande börser skulle även­tyra återhämtningen och jobbtillväxten.   

Fråga: Finns det skäl till oro?

Svar: Inte oro men vi ska vara uppmärksamma på utvecklingen. Högre inflation är ett uttryck för den mer normala värld som alla längtar efter när pandemins dramatik klingar av. Tillfälliga inflationsupp­gångar är helt naturligt när alla bitar ska falla på plats. Flera av dagens efterfrågeeffekter och produktionsstörningar är övergående. Samtidigt kommer stödpolitiken att minska framöver. Det reducerar överhettnings- och inflationsriskerna. Men det kan vara på sin plats att ”stresstesta” egna ekonomin för ränteupp­gångar så att marginaler finns. Det höjer beredskapen och stärker motståndskraften.