Fråga: Vad händer med svensk inflation?
Svar: Inflationstakten (KPIF) var 2,1 procent i maj 2021. Det är 0,1 procentenheter över Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent. Förra månaden var KPIF-inflationen 2,5 procent. Maj-inflationen förklaras främst av att priserna sjönk kraftigt vid samma tidpunkt i fjol. Månadsförändringen från april till maj var +0,2 procent. Prognosen är att inflationstakten fortsätter att falla de närmaste månaderna och att den ligger kvar under 2 procent de närmaste 18 månaderna.
Fråga: Varför pratar alla om inflationen?
Svar: Världen har upplevt stabilt låg inflation de senaste dryga 20 åren. I pandemins kölvatten uppstår nu frågor om den enorma stödpolitikens efterfrågeeffekter, resursbrister och obalansproblem. En uthålligt högre inflation ökar pressen på centralbankerna att påskynda normaliseringen av penningpolitiken. Högre räntor utmanar både världens rekordhöga skulder och redan ansträngda börsvärderingar. Högre räntekostnader och fallande börser skulle äventyra återhämtningen och jobbtillväxten.
Fråga: Finns det skäl till oro?
Svar: Inte oro men vi ska vara uppmärksamma på utvecklingen. Högre inflation är ett uttryck för den mer normala värld som alla längtar efter när pandemins dramatik klingar av. Tillfälliga inflationsuppgångar är helt naturligt när alla bitar ska falla på plats. Flera av dagens efterfrågeeffekter och produktionsstörningar är övergående. Samtidigt kommer stödpolitiken att minska framöver. Det reducerar överhettnings- och inflationsriskerna. Men det kan vara på sin plats att ”stresstesta” egna ekonomin för ränteuppgångar så att marginaler finns. Det höjer beredskapen och stärker motståndskraften.