Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Nordic Outlook: Dämpad global tillväxt i extrem räntemiljö

Den globala ekonomin präglas av en påtagligt dyster räntemarknad och ökad osäkerhet från handel och geopolitik. En utdragen svacka i industrin och upptrappat handelskrig får global tillväxt att växla ned från nära fyra procent 2018 till dryga tre procent under perioden 2019-2021. Det framgår i en ny upplaga av SEB:s konjunkturrapport Nordic Outlook.

Den svenska ekonomin är på väg in i en lugnare tillväxtfas trots stöd från både penning- och finanspolitik. Arbetslösheten stiger enligt SEB-ekonomerna prognos till 7 procent i slutet av 2020 och för första gången på länge drivs uppgången av svag sysselsättning och inte av ökat arbetskraftsdeltagande. Svag konjunktur, låg inflation och än mer expansiv politik från ECB och Fed gör att Riksbanken tvingas backa från höjningsplanerna. EUR/SEK går mot 11,00 i slutet av 2019.

Ökade globala nedåtrisker från handelskriget

De finansiella marknaderna har präglats av stor dramatik de senaste månaderna. Det gäller inte minst den radikala prissättningen på obligationsmarknaden. Utvecklingen i den reala ekonomin har dock varit betydligt mindre dramatisk. Industrikonjunkturen har fortsatt att försvagas och den globala handeln har stagnerat, men inhemsk ekonomi har stått emot bra i de flesta länderna.

Att industrisvackan blivit mer utdragen bidrar tillsammans med en eskalering av handelskriget till att SEB:s ekonomer reviderat ned prognosen för den globala BNP-tillväxten med 2 respektive 3 tiondelar för 2019-2020, till 3,1 respektive 3,2 procent under 2019 och 2020. Framförallt är det utsikterna för tillväxtekonomierna (emerging markets, EM) och euroområdet som dras ned, när kinesisk ekonomi åter mattas och den tyska exportmotorn hackar. För USA kvarstår bilden av en gradvis dämpning till något under trend när stram arbetsmarknad sätter en gräns för expansionen och effekten av Trumps skattesänkningar avtar.

Huvudscenariot är att en tydlig recession kan undvikas. Att Fed väntas lägga om strategin och följa upp julisänkningen med ytterligare tre ”försäkringssänkningar” det närmaste året minskar risken för att policymisstag ska driva fram en recession. Lågt inflationstryck trots arbetslöshet på 40-årslägsta i industriländerna ger centralbanker manöverutrymme att fortsätta att stötta ekonomin. ECB:s inlåningsränta sänks i två steg med vardera 10 räntepunkter och tillgångsköpsprogrammet återstartas.

Måttlig skuldsättning i den privata sektorn minskar också riskerna för att industrisvackan ska sprida sig till en global recession. Den politiska osäkerheten har ökat men sådana faktorer har historiskt sällan i sig självt orsakar recessioner. Nedåtriskerna är ändå större nu än tidigare. Handelskriget (och andra konflikter) mellan USA och Kina fortsätter att trappas upp vilket ökar risken för mer bestående negativa tillväxteffekter. Traumatisk brexitprocess samt olika geopolitiska krishärdar förstärker också nedåtriskerna.

Norge snabbast i Norden, baltiska ekonomier bromsar in

Norge växer snabbast av de nordiska länderna 2019-2021. Positiva impulser från oljesektorn fortsätter att driva ekonomin och en gynnsam arbetsmarknad ger stöd för privat konsumtion. Tillväxten i fastlandsekonomin accelererar från 2,2 procent i fjol till 2,6 procent i år. Avtagande bidrag från olja får därefter tillväxten att sakta ner till 2,1 respektive 1,9 procent under 2020 och 2021. Norges Bank går mot strömmen och levererar en sista höjning i höst.

Fallande räntor möjliggör för danska hushåll att refinansiera sina bolån och ger tillsammans med måttligt expansiv finanspolitik stöd för inhemsk efterfrågan. BNP växer strax under 2 procent i år, följt av en gradvis avmattning ned till 1,5 procent 2021.

Finsk industri hämmas framöver av svagheter i euroområdet. Stigande sysselsättning och lite högre löneökningar gör att BNP-tillväxten ändå hamnar nära 1,5 procent under 2019-2021.

I de baltiska ekonomierna mattas tillväxten betänkligt i takt med att exporten blir svag och investeringsviljan avtar. I Litauen ligger tillväxten kvar kring 3,5 procent i år men saktar därefter av till omkring 2,5 procent 2020 och 2021. Lettland bromsar in från nära 5 procent i fjol till 2,0 - 2,5 procent under 2019-2021. Estnisk tillväxt dämpas gradvis från nära 4 procent i fjol till 2 procent 2021.

Ladda ned hela rapporten