Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet
Språk

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Negativa räntor, hur påverkas ekonomi och banker?

Vi befinner oss i en extrem lågräntemiljö och minst två centralbanker har till och med infört negativa styrräntor. Förhoppningen är att det ska få fart på ekonomin och inflationen, men det skapar också nya och okända risker. Däremot är det inte troligt att småsparare drabbas av negativa räntor på sina bankkonton. Det menar SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist. Läs intervju och lyssna på podcast.

Det talas mycket om negativa räntor, kan du berätta vad det är som har hänt?

– Världen befinner sig i ett läge med låg inflation och många centralbanker har sänkt räntorna till noll eller till och med infört negativa räntor. De två länder som har varit i fokus på sistone är Danmark och Schweiz, som vill hindra att valutan stärks genom stora kapitalinflöden. Därför har de sänkt inlåningsräntan till minus 0,5 i Danmark och minus 0,75 i Schweiz. (OBS, Danmarks Nationalbank sänkte den 5 februari räntan ytterligare till minus 0,75 procent)

Samma tendenser märks i andra länder och många bedömare, däribland SEB, förväntar sig att även Riksbanken kan komma att införa negativ ränta.

Vad innebär negativ ränta för samhällsekonomin?

– Det här är en ny situation. Kortare perioder med negativ ränta är inte så ovanligt, men det här ser ut att bli en mer beständig situation.

– Det som centralbankerna vill uppnå är att öka inflationen och därmed få fart på investeringar och tillväxt. Det som man framförallt vill undvika är att hamna i deflation, det vill säga att priserna sjunker. Om alla tror att det blir billigare i morgon, så skjuter de upp inköp och investeringar. Det är förödande för tillväxten.

Finns det några risker med negativa räntor?

– Ja, framförallt att vi går in i en helt ny, okänd situation. Ingen vet vad som kommer att hända och den osäkerheten är tyvärr hämmande. Det kan också leda till att det byggs upp obalanser, att tillgångspriserna stiger för mycket och att det uppstår bubblor.

Hur påverkas banksystemet, kan det bli negativa räntor på inlåning? 

– Bankerna påverkas självklart och negativa inlåningsräntor för företag och finansiella institutioner är redan en realitet på vissa marknader och i vissa valutor. Men, bankerna kommer nog att göra allt för att undvika att ta ut negativa inlåningsräntor av vanliga småsparare.

Men, hur fungerar det i praktiken. Om en centralbank inför negativ inlåningsränta, varför måste bankerna betala den. Kan de inte bara behålla pengarna på sina konton?

– Nej, pengamängden i en viss valuta är ett slutet system. Pengarna kan inte ta vägen någonstans. Allt överskott som finns i banksystemet måste placeras hos en centralbank. Bank A kan försöka placera överskottet hos Bank B, men Bank B måste i slutändan ändå placera det hos centralbanken.

– Så banker som har överskott i exempelvis schweizerfranc får alltså direkt en kostnad för denna likviditet, eftersom inlåningsräntan ligger på minus 0,75. Och samma sak gäller om Riksbanken inför negativ ränta i Sverige.

Vad händer med utlåningsräntorna, kan det någonsin bli så att man får betalt för att låna?

– Nej, det är väldigt osannolikt, utom för vissa stater, som i dag har en situation där de får betalt för att låna, det vill säga att investerare är beredda att köpa statsobligationer och till och med betala en viss avgift för det. Men, det hänger ihop med att stater inte bedöms ha någon kreditrisk.

– För vanliga aktörer som hushåll och merparten av företagssektorn finns alltid en viss kreditrisk och det återspeglas i låneräntorna. Bankerna måste ha ersättning för den risk de tar på sig.

Vad händer med bolåneräntorna?

– De fortsätter att vara väldigt låga, vilket på sätt och vis är bra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv eftersom det förbättrar hushållens ekonomi och bidrar till att huspriserna stiger. Men, det finns en oro att de låga räntorna uppfattas som det nya normala. Det kan leda till att hushållen lånar för mycket, tar på sig för stora risker och bidrar till att blåsa upp priserna så mycket att vi hamnar i en bubbla.

Vart ska sparare vända sig för att få avkastning på sitt sparande?

– Det finns många alternativ som ger god avkastning, men då måste man också vara medveten om att det ger ökade risker. Det är inte bra om sparare i jakten på avkastning ger sig ut för långt på riskkurvan.

– Det är lätt att använda backspegeln även när man kör framåt. Vi kommer från en situation med högre räntor och bra utveckling på börsen. Då förväntar man sig det och söker samma typ av avkastning framåt, utan att vara fullt ut medveten om vilka risker det innebär.

Slutligen, tror du att Riksbanken inför negativa räntor även i Sverige?

– Ja vi tror att Riksbanken kommer att ta ytterligare steg och lägga sig strax under noll vid räntebeslutet i nästa vecka.