2016-07-01 15:32

Långt ifrån sommarstiltje i bostadsekonomin

Det händer mycket på bostadsmarknaden. Amorteringskrav har införts och bostadspolitiska samtal brutit samman. Brexit skakar om marknader, politiker och börser. Allt kan påverka bostadsmarknaden och det gäller att hålla ögonen öppna. Det skriver SEB:s privatekonom Jens Magnusson i månadens boränteråd.

Normalt är sommaren en lugn period på bostadsmarknaden. Försäljningen går ner eftersom både köpare och säljare har annat för sig än att flyttstäda, springa på visningar och ge sig in i budgivningar. Riksdagen går också på sommarlov och de politiska utspelen glesar ut i väntan på att ta ny fart inför höstens budgetpolitiska diskussion. I år är det delvis annorlunda. Antagligen kommer bostadsförsäljningen att lugna sig även denna sommar men det saknas trots det verkligen inte händelser som på andra sätt påverkar bostadsmarknaden.

Amorteringskravet fick effekt

Den 1 juni införde Finansinspektionen ett amorteringskrav för alla nya bostadslån. Någon vecka senare såg vi i SEB:s Boprisindikator en kraftig nedgång i de svenska hushållens förväntningar på bostadspriserna och antagligen var amorteringskravet den enskilt viktigaste orsaken. Den senaste tiden har det också förts bostadspolitiska diskussioner mellan regeringen och oppositionen. Åtgärder för bostadsbyggande och bättre utnyttjande av befintligt bostadsbestånd diskuterades, liksom sätt att dämpa hushållens skuldsättning. Det visade sig dock omöjligt att komma överens mellan partierna och det hela slutade med att regeringen lade fram ett antal egna förslag.

Den kanske viktigaste punkten är ett förslag om att under en fyraårsperiod slopa taket för hur stort uppskov som får göras om man vill skjuta upp beskattningen av en vinst vid bostadsförsäljning. Idag går det taket vid 1 450 000 kronor men med de nya reglerna skulle taket alltså tas bort under en period. Syftet är att människor ska bli mer sugna på att flytta vilket kan leda till ett bättre utnyttjat bostadsbestånd. Men det är viktigt att notera att uppskovsräntan, alltså den skatt man betalar på uppskovet, enligt förslaget ska finnas kvar. Den är ganska hög och i många fall kommer det inte att löna sig att utnyttja uppskovet. Det kan också konstateras att av de övriga skatteförändringar som varit uppe till diskussion, till exempel nedtrappade ränteavdrag och ändrad fastighetsavgift, blev det ingenting. Tills vidare kan vi alltså räkna med att ränteavdraget ligger kvar på 30 procent.

Brexit kan påverka

Lagom till midsommar dök det också upp en oväntad internationell faktor som påverkar bilden: Britternas beslut om Brexit. Trots att frågan länge funnits med som ett osäkerhetsmoment blev de flesta mycket överraskade av resultatet. Och även om svensk bostadsmarknad inte direkt borde vara beroende av om Storbritannien är med i EU eller inte, kan ändå en Brexit påverka den på minst två sätt:

Ett är de fallande börserna i spåren av omröstningen. När många hushåll förlorar pengar i aktier och fonder, ja då kan och vill de inte lägga inte lika mycket på sin nya bostad. Det kan i sin tur bromsa eller till och med vända prisutvecklingen, framförallt i vissa attraktiva områden med höga priser. Ett annat sätt, och det är möjligen det enda positiva för de svenska hushållen i den här Brexit-historien, är att bostadsräntorna nu förmodligen kommer att vara låga ännu längre tid. Tillväxten och inflationen blir sannolikt ännu lägre på grund av Brexit och det kommer ta längre tid innan till exempel Riksbanken börjar höja räntorna. Ännu är både de rörliga och bundna räntorna låga och den som funderar på att växla från rörlig ränta till en mix av rörligt och bundet, har därmed ännu ett tag på sig. Men för länge bör man inte vänta, det är alltid de bundna räntorna som vänder uppåt först.