2012-03-29 13:44

Kontanthantering på kontor, vad är det som gäller?

Det var 2008 som SEB beslutade att investera i moderna automatlobbyer för att kunna ersätta den manuella kontanthanteringen vid många kontor. Detta har skett successivt och i dag finns manuell kassahantering endast kvar vid en tredjedel av bankens 165 kontor.

Vid de övriga 101 kontoren har kassahanteringen ersatts av in- och uttagsautomater, varav ett 60-tal är så kallade recycling-automater där kontanter från in- och utsättningar snurrar runt i ett eget kretslopp.

- Projektet var en pusselbit i en större översyn av hur vi skulle utveckla vår rådgivning och kundservice på kontoren. Skälet för förändringen var dels att frigöra tid för rådgivning, dels att öka säkerheten och skapa en trygg arbetsmiljö genom att motverka bankrån, säger Nina Wenning.

Däremot är förändringen inte ekonomiskt betingad.

- Nej, det var viktigt att inte ta bort och försämra servicen till kunderna och därför valde vi att investera i en modern maskinpark till alla berörda kontor. Det innebär att förändringen inte innebär någon besparing på kort sikt och är kostnadsneutral på lång sikt.

SEB var först ut bland bankerna att genomföra en större omställning, men senare har även Nordea, Swedbank och Danske Bank inlett liknande förändringar.

Kontantmängden minskar

Nina Wenning menar att omställningen är naturlig och ligger i linje med att kontanter gradvis minskar i betydelse i takt med att kort och andra digitala betalningslösningar blir allt vanligare. Sedan 2008 har den totala mängden kontanter i Sverige minskat varje år. I fjol minskade den exempelvis med fem procent från nära 100 till cirka 95 miljarder kronor.

- Samma utveckling ser vi i bankomatuttagen hos våra kunder som under de senaste åren har minskat med 7-8 procent årligen.

Hur har förändringen mottagits av kunderna?

- I början genomförde vi den väldigt snabbt på vissa kontor, då kom det en del negativa kundsynpunkter. Därför har vi lagt mycket mer tid på det interna arbetet, så att kontoren hinner förbereda sig och gå igenom och diskutera hur de ska lösa alla typer av ärenden. Sedan dess har det gått väldigt bra.

- Det är också viktigt att förändringen faktiskt innebär att vi förlänger öppettiderna och förbättrar tillgängligheten genom att en automatlobby har betydligt längre öppettider än kontoren.

Men, medierna lyfter ofta fram kritik från äldre som inte behärskar kort eller automater?

- Visst kan det vara besvärligt för vissa, men vi ser inte generellt att äldre har haft något problem med detta. Många pensionärer har inga som helst problem med att använda internet eller bankkort. De som vi har haft mest problem med är nog män i 40-talistgenerationen.

Hur har projektet lyckats i övrigt?

- Den största vinsten är vi har fått en tryggare arbetsmiljö för medarbetare och kunder. När vi inledde projektet 2008 skedde rekordmånga bank- och värdepappersrån i Sverige och även vi drabbades av flera. Sedan 2009 har vi faktiskt hållit nollan, det vill säga varit förskonade från rån. Det hänger nog delvis ihop med den här omställningen.

Vad händer framåt, blir det fler kontor som kommer att ställa om från manuell kassahantering?

- Projektet som sådant är avslutat, men det kan nog bli fler kontor som väljer att ändra sitt arbetssätt. Men, det är helt upp till det lokala kontoret, det är de som känner sina kunder och därmed vet ifall de är bekväma med en sådan förändring.