2016-12-01 12:30

Kan det bli en Trumpeffekt på boräntorna?

SEB:s Privatekonom Jens Magnusson

Osäkerheten är stor kring den ekonomiska politik Donald Trump kommer att föra som USAs president. Hittills tyder det mesta på en expansiv finanspolitik som sannolikt leder till högre räntor. Det kan även påverka svenska bolåneräntor och presidentbytet är en bra anledning att tänka igenom sin räntestrategi inför nyåret. 

Den 8 november gick de amerikanska väljarna till valurnorna och dagen efter stod det klart att USAs 45:e president kommer att heta Donald J. Trump. I eftervalsanalysen frågar man sig som alltid varför det gick som det gick men det ställs även nya frågor: Varför hade opinionsinstituten så fel? Nästan alla opinionsanalytiker hade Hillary Clinton som segrare och många menar att opinionsmätningar nu är en krisbransch som måste se över sina metoder. Kommer valet få smittoeffekter? Det spekuleras i att europeiska högerpopulister får vind i seglen av Trump och att de nära förestående valen i Frankrike, Nederländerna och Österrike kan påverkas.

Från ett ekonomiskt perspektiv undrar vi förstås också vilken finanspolitik som den nya presidenten kommer att föra och vilka marknadsreaktionerna kommer att bli. Redan timmarna efter valet fick vi en fingervisning om hur svårt det är att förutse marknadens rörelser. De flesta experter trodde att en Trump-seger skulle innebära stor turbulens och fallande aktiekurser. Det gjorde det också, men konstigt nog bara i några timmar. Redan när Trump höll sitt segertal, där han dels talade i ett försonande tonläge och dels aviserade stora infrastrukturinvesteringar och skattesänkningar, återvände riskaptiten och börskurserna vände uppåt. Det som länge hade betraktats som ett närmast förödande valutfall vändes snabbt till förhoppningar om tillväxt, investeringar och sysselsättning. Marknaderna visade sig minst lika svåra att spå som valet i sig.

För den som har bolån kan valet och den kommande amerikanska finanspolitiken få stor betydelse. Donald Trump vill både bygga infrastruktur, vilket ökar statens utgifter, och sänka skatterna, vilket minskar statens intäkter. Det innebär att det amerikanska budgetunderskottet ökar, lånebehovet blir större och statsskulden växer. Om en stat ska låna mer behöver den normalt betala en högre ränta och det är vad marknaderna nu förbereder sig för. Dagarna efter valet steg de långa amerikanska räntorna med cirka 0,5 procentenhet vilket är mycket i sammanhanget. Eftersom de långa räntorna är internationella, smittade ränteuppgången av sig på andra marknader och även de svenska långa räntorna ligger klart högre nu än före valet.

När det gäller de korta och rörliga räntorna är de till större del beroende av hur centralbankerna agerar. I USA förväntar vi oss att den amerikanska centralbanken Federal Reserve höjer räntan nu i december och att fler höjningar kommer under 2017 och 2018. Dessa höjningar har inte samma direkta smittoeffekt på svenska räntor som uppgången i de långa räntorna har, och vi förväntar oss inga höjningar från Riksbanken i närtid. Men på sikt finns kopplingar. Den expansiva finanspolitiken i USA, i kombination med Feds räntehöjningar, lär skapa en mycket stark dollar. Det skapar utrymme för till exempel Riksbanken att höja reporäntan utan att kronan blir för stark och därmed hotar inflationsmålet.

Det första som händer i Sverige lär dock bli att skillnaden mellan rörliga och bundna räntor ökar. För den som vill binda räntan på dagens låga nivåer är det därmed mycket hög tid att göra slag i saken. Mycket kan hända under 2017 när USA har svurit in sin 45:e president.