2017-09-20 15:41

Jens Magnusson kommenterar regeringens budget

I höstbudgeten, som offentliggjordes på onsdagen, presenterar regeringen sin syn på det ekonomiska läget och den ekonomiska politiken. I budgeten presenteras också de reformer, skatteförändringar och satsningar som görs 2018. Det finns ett antal reformer som direkt eller indirekt påverkar hushållens ekonomi. SEB:s privatekonom Jens Magnusson kommenterar.

Hur påverkas privatpersoner av förslagen i höstbudgeten?

- Det beror förstås på vem du är och hur din ekonomi ser ut men generellt kan man säga att det är en typisk valbudget som vill ge förstärkningar till många plånböcker. De allra största satsningarna görs på pensionärerna och barnfamiljerna. Pensionärerna får både sänkta skatter och höjda bostadstillägg och barnfamiljer får höjda barnbidrag och studiebidrag. Men studenter, förtidspensionärer, ensamstående med underhållstöd och en del andra grupper får tillskott i budgeten.

Vilka andra satsningar, förutom de privatekonomiska, presenteras i budgeten?

- Det är en mängd områden som får större resurser. Miljön, arbetsmarknadspolitiken (framförallt utbildningar), försvaret, sjukvården (bland annat en riktad satsning på förlossningsvården), skolan och polisen får alla tillskott på en eller flera miljarder kronor.

Hur ska förslagen i budgeten finansieras?

- Det mesta finansieras inte alls. Den offentliga ekonomin går bra med högre skatteintäkter och lägre utgifter än förväntat. Det gör att regeringen bedömer att det finns 40 miljarder kronor i så kallat reformutrymme, det vill säga satsningar som kan göras utan att de behöver finansieras genom skattehöjningar eller utgiftsminskningar. Några mindre finansieringsåtgärder genomförs, till exempel via energi- och miljöskatter (till exempel införandet av en flygskatt) och höjd skatt på sparande, men de flesta är ofinansierade vilket gör budgeten mer expansiv.

Ser du några överraskningar i budgeten?

- Att regeringen föreslår ofinansierade satsningar på både plånboksfrågor och andra områden under ett valår är inte överraskande. Möjligen är omfattningen på satsningarna ännu större än jag trodde. Dels eftersom det inte är länge sedan finansministern talade om ”tomma lador” i den offentliga ekonomin och dels eftersom det makroekonomiskt är förenat med stora överhettningsrisker att lägga en så expansiv budget samtidigt som Riksbanken för en ännu mer expansiv penningpolitik och ekonomin redan går på högvarv. Sedan hade jag hoppats att det även skulle finnas några åtgärder på de stora strukturfrågor där Sverige har problem, till exempel på bostadsmarknaden, arbetsmarknaden och skatteområdet. Att de saknas är synd men inte alldeles överraskande.