2019-10-15 08:52

Hur robust är det svenska pensionssystemet?

Jens Magnusson, SEB:s privatekonom

I förra veckan debatterade flera aktörer det svenska pensionssystemet i olika medier. Vissa hävdar att de svenska pensionsbolagen använder sig av skrämselpropaganda och pekar på pensionsnivåer som knappt når upp till hälften av slutlönen. Pensionsaktörerna å sin sida hävdar att systemet är finansiellt stabilt, men att en total pension som når upp till en rimlig nivå av slutlönen kräver främst tjänstepension, men också ett privat pensionssparande. Så vad ska man tro? Är ett privat pensionssparande överskattat? Och finns det några problem med det svenska pensionssystemet? Jens Magnusson, SEB:s privatekonom reder ut begreppen.

– Det här är en diskussion som blossar upp då och då. I grunden handlar det om att man medvetet eller omedvetet blandar ihop och omtolkar vad som menas med ett ”hållbart” pensionssystem. Ibland riskerar också själva sakfrågan att hamna i skymundan och debatten riskerar att bli närmast obegriplig för alla som berörs, det vill säga alla som har eller kommer att få pension i Sverige.

– Och vad gäller sakfrågan så är det så att den som säger att systemet är robust har rätt i betydelsen att pengarna inte kommer att ta slut och att systemet inte kommer gå bankrutt. Så länge det finns en enda skattebetalare i Sverige så kommer systemet med dagens regler att betala ut pensioner. MEN, den som säger att systemet har problem har också rätt i betydelsen att även om själva pensionssystemet klarar sig, kommer de utbetalda pensionerna att bli allt lägre. Och för de allra flesta behöver pensionen från det allmänna pensionssystemet och tjänstepensionen kompletteras med ett eget sparande för att kunna finansiera den livsstil man önskar sig som pensionär. Man bör också ställa in sig på ett så långt arbetsliv som möjligt (med mycket heltid och inte så mycket deltid) och just nu är vi ju också inne i en process där pensionsåldrarna i det allmänna pensionssystemet höjs. Alltså: längre arbetsliv och mer sparande är de två huvudsakliga sätten att höja pensionen. Alla bör försöka göra både och.

På senare tid har det också förts fram förslag och krav på att avgiften till det allmänna pensionssystemets ska höjas. Hur ser du på det?

– Det är en svår och lite farlig väg att gå. Dels för att det är dyrt och någon måste betala. Låter man arbetsgivarna stå för kostnaden blir det dyrare att anställa vilket på sikt kan sänka pensionerna snarare än att höja dem. Ska staten, dvs. skattebetalarna, ta notan är det stora belopp som ska omprioriteras från andra offentliga åtaganden som välfärd, polis eller infrastruktur. Dessutom intecknas 100-tals miljarder som framtida generationer måste betala för att täcka upp för de ökande skulderna i pensionssystemet som en avgiftsökning skulle medföra. Dessutom är ju själva definitionen av ett avgiftsbestämt pensionssystem, som det svenska, att pensionsavgiften ligger fast. Om den höjs nu finns det inget som hindrar att den snart höjs igen och igen, i takt med att opinionssiffror ska förbättras och val ska vinnas. Då blir systemet dyrare och dyrare och vi har plötsligt övergivit den finansiella stabilitet som var själva vitsen med att dagens pensionssystem infördes för 20 år sedan. Då är det nog klokare att behålla dagens avgiftsnivå och i stället underlätta för enskilda och arbetsgivare att förbättra pensionerna genom ett längre arbetsliv och kompletterande sparande, gärna med någon uppmuntran i form av statlig matchning eller skatteincitament.

Vilken är SEB:s syn på frågan? Behövs ett privat pensionssparande?

– Vi har en balanserad hållning där vi alltid framhållit systemets finansiella stabilitet, samtidigt som vi varit tydliga med de sjunkande pensionsnivåerna och vikten av ett kompletterande sparande. Med vårt fokus på saklig argumentation, trygghetslösningar för företag och företagande som inkluderar tjänstepension och bra och enkla spar- och försäkringsprodukter för individen, kan vi fortsätta på den inslagna vägen.